1919

Från Wikipedia

1919 - MCMXIX 90 år sedan
År 1916 | 1917 | 1918 1919 1920 | 1921 | 1922
Årtionde 1890-talet | 1900-talet 1910-talet 1920-talet | 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1919
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Nils Edén 1917-1920
Finland 1919
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: C. G. E. Mannerheim riksföreståndare 1918-1919 K. J. Ståhlberg president 1919-1925
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Statsminister: Lauri Ingman 1918-1919 Kaarlo Castrén 1919 Juho Vennola 1919-1920
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	75 – 76
Buddhistisk kalender	2463
Judisk kalender	5679 – 5680
Muslimsk kalender	1337 – 1338
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1297 – 1298
Sakakalendern (Indien)	1841 – 1842
Thailändsk solkalender	2462

Innehåll 1 Händelser 1.1 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna 3.1 Okänt dödsdatum 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 2 januari - Ett antibrittiskt uppror bryter ut på Irland.
• 4 januari - Första numret utav Norrländska Socialdemokraten (eller NSD) ges ut.
• 5 januari
  • Spartakistupproret börjar.
  • Sovjetrepubliken Litauen (även inkluderande Vitryssland) utropas.
  • Tyska arbetarpartiet (från 1921 Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet) bildas.
• 16 januari - Kommunistagitatorn Rosa Luxemburg mördas av tyska frikårer, utsända av det tyska socialdemokratiska partiet.
• 18 januari - Fredskonferensen i Paris inleds.
• 31 januari - I Stockholm bildas Svenska Föreningen för Nationernas Förbund.
• 12 februari - Finlands riksföreståndare, general Gustaf Mannerheim anländer på statsbesök i Sverige. Generalen mottas på Stockholms gator av ca 2 000 arbetare som demonstrerar mot "regeringens oförsynta tilltag att inbjuda arbetarbödeln".
• 1 mars - Föreningen Norden, för ökat nordiskt samarbete, bildas.
• 5 mars - Kommunistiska Internationalen, Komintern, bildas på dess konstituerande kongress.
• 12 mars - Elsa Brändström, "Sibiriens ängel" får Röda korsets guldmedalj för sina insatser för ryska krigsfångar.
• 21 mars - Det ungerska proletariatet tar makten och grundar en rådsrepublik under Bela Kuns ordförandeskap.
• 13 april - 379 människor dödas och över 1 000 skadas sedan brittisk militär under general Reginald Dyer öppnat eld mot civila demonstranter i Amritsar i provinsen Punjab i nordvästra Indien. Massakern blir upptakten till den indiska ohörsamhetsrörelsen som leds av Mahatma Gandhi.
• April - Polsk-ryska kriget bryter ut.
• 14 maj - Flygpionjären Enoch Thulin omkommer vid en flygolycka i samband med en uppvisningsflygning i Landskrona
• 19 maj - Rädda Barnen stiftas i London.
• 22 maj - Prinsessan Margareta gifter sig med prins Axel av Danmark. Bröllopet äger rum i Storkyrkan i Stockholm i närvaro av medlemmar ur svenska och danska kungahusen.
• 24 maj - Kvinnlig rösträtt i Sverige förordas i första- och andra kammaren och grundlagsändring beslutas. Den kvinnliga rösträtten träder inte i kraft förrän 1921 då den förutsätter grundlagsändring.
• 25 maj - Lektor Ernst Wigforss lägger fram ett svenskt socialdemokratiskt handlingsprogram med omfattande sociala reformer och socialiseringar.
• 14 juni - Ett Curtissplan från amerikanska flottan landar i Lissabon. Den första flygningen över Atlanten har genomförts.
• 28 juni - Versaillesfreden undertecknas, vilken officiellt avslutar första världskriget för Tysklands del.
• 1 juli - Den svenska legostadgan för tjänstefolk från 1833 ändras. Det är inte längre straffbart att lämna sin tjänst.
• 1 augusti - Rumänska trupper ockuperar Budapest och gör därmed slut på Béla Kuns kommunistiska republik.
• 4 augusti - Ryssligan i Stockholm åker fast för tre brutala mord på misstänkta bolsjevikagenter.
• 13 augusti - Den sista svenska kristidsransoneringen - av bröd - upphör.
• 29 augusti - AB Elektrolux bildas genom sammanslagning av Elektromekaniska AB och AB Lux. Huvudägare är Axel Wenner-Gren.
• 1 september - En trådlös radiotelefon förevisas på Telegrafverket i Stockholm.
• 10 september - Saint-Germain-freden, där Österrike reduceras till en liten tyskspråkig stat, sluts.
• 18 september - AB Svensk Filmindustri (SF) bildas genom sammanslagning av Svenska Bio och Filmindustri AB Skandia.
• 22 september - Mauritz Stillers film Herr Arnes penningar efter Selma Lagerlöfs roman har premiär.
• 29 september - Lagen om åtta timmars arbetsdag för industrin antas av den svenska riksdagen. Arbetsveckan blir 48 timmar.
• 1 oktober - Nöjesskatten träder i kraft i Sverige. (Avskaffas 1963).
• 8 oktober - Det stora tyska luftskeppet Bodensee landar på Gärdet i Stockholm efter att ha flugit från Berlin på sju timmar med 55 passagerare. Detta är det första luftskeppet i Sverige.
• 12 oktober - Förre korpralen Adolf Hitler håller ett anförande på ett av Tyska Arbetarpartiets möten på en ölstuga i München. Talet imponerar på partiets grundare Anton Drexler. Hitler väljs några veckor senare in i partiet som medlem nr. 7.
• 30 oktober - Hjalmar Bergman utger romanen Markurells i Wadköping.
• 31 oktober - I Sverige fastställs den svenska folkskolans nya undervisningsplan "UPL 1919", som bland annat avskaffar katekesundervisningen. UPL 1919 träder i kraft höstterminen 1920 och har en treårig övergångstid. UPL 1919 blir populär bland de flesta av folkskollärarna. Småskolan och den egentliga folkskolan i Sverige samordnas samtidigt till en enhetlig sexårig skola.
• 5 november - Svenska Rädda barnen bildas, som en del i en organisation i flera europeiska länder. Bland initiativtagarna finns Ellen Key och Anna Branting.
• 15 november - Evert Taubes första vissamling, Sju sjömansvisor och Byssan lull, utkommer.
• 27 november - Neuillyfreden där Bulgarien avträder områden till Rumänien, Jugoslavien och Grekland, sluts.
• 1 december - En direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland (Stockholm-Berlin) upprättas.

[redigera] Okänt datum

• Systembolaget får monopol på spritförsäljning till privatpersoner i Sverige.
• Genom Verkstadsföreningens (1917) och Centrala Arbetsgivareförbundets anslutning till SAF blir detta nu en direkt motpoart mot LO.
• Den svenska försvarskommissionen avger förslag om vissa begränsningar av de militära utgifterna.
• Sveriges första kvinnliga arkitekt, norskfödda Anna Mohr, utexamineras.
• Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund (SHR) bildas.
• Ekonomihistorikern Eli Heckscher tvingar den svenska riksbanken att höja diskontot genom att uppmana allmänheten att lösa in sina sedlar mot guldmynt.
• Renbeteskonventionen inskränker de svenska samernas rätt till betesmarker i Norge^{[källa behövs]}.
• I Sverige anställs Stockholms första skolsköterskor i Sofia, Katarina och Brännkyrka skolor.
• Ludvika och Tranås blir städer.
• Pommac lanseras
• Karl Gerhard spelar sin första revy på Kabaré Fenix i Stockholm.

[redigera] Födda

• 1 januari
  • Carole Landis, amerikansk skådespelare.
  • J.D Salinger, amerikansk författare.
• 7 januari - Elena Ceausescu, rumänsk politiker, gift med Nicolae Ceausescu 1946-1989.
• 13 januari - Robert Stack, amerikansk skådespelare.
• 31 januari
  • Jackie Robinson, amerikansk basebollspelare.
  • Olof Sjöstrand, svensk stuntman och cirkusartist.
  • Annika Tretow, svensk skådespelare och konstnär.
• 5 februari - Red Buttons, amerikansk skådespelare.
• 7 februari - Gerd Mårtensson, svensk skådespelare.
• 10 februari - Clément Harari, fransk skådespelare.
• 11 februari - Rolf Bergh, svensk arkitekt.
• 17 februari - Allan Johansson, svensk pianist, kompositör, kapellmästare och sångare.
• 18 februari
  • Agneta Lagerfeldt, svensk skådespelare.
  • Jack Palance, amerikansk skådespelare.
• 19 februari - Alla Sjelest, rysk ballerina och koreograf.
• 21 februari - Arne Augustsson, svensk skådespelare.
• 22 februari - Harry Kullman, svensk författare.
• 27 februari - Ulf Peder Olrog, svensk visdiktare.
• 28 februari - Teddy Rhodin, svensk balettdansör och koreograf.
• 2 mars
  • Tamara Toumanova, rysk ballerina.
  • Jennifer Jones, amerikansk skådespelare.
• 3 mars - Göte Arnbring, svensk skådespelare och dansare.
• 13 mars
  • Irina Baronova, rysk ballerina.
  • Sven Psilander, svensk skådespelare.
• 17 mars - Nat King Cole, amerikansk jazzmusiker (piano, vokalist).
• 22 mars - Eivor Landström, svensk skådespelare och teaterkonsulent.
• 7 april - Ed Edmondson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1953-1973.
• 11 april - Albertina Berkenbrock, brasiliansk jungfrumartyr.
• 13 april - Howard Keel, amerikansk skådespelare.
• 16 april
  • Merce Cunningham, amerikansk koreograf och dansare.
  • Roland Lundberg, svensk direktör och moderat politiker.
• 17 april - Chavela Vargas, mexikansk rancherasångare.
• 21 april - Don Cornell, amerikansk sångare.
• 22 april - Torsten Ehrenmark, svensk journalist, korrespondent, kolumnist, radiopratare och författare.
• 23 april
  • Oleg Penkovskij, sovjetisk överste, sedermera spion.
  • Ellen Bergman, svensk skådespelare, regissör, koreograf och teaterchef.
• 24 april - César Manrique, spansk konstnär och arkitekt.
• 30 april
  • Åke Hodell, svensk stridspilot, författare och konstnär.
  • Karin Nordgren, svensk skådespelare.
• 7 maj - Eva Perón, Evita Perón, argentinsk politiker och första hustru till president Juan Perón.
• 18 maj - Margot Fonteyn, brittisk ballerina.
• 31 maj - Vance Hartke, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959-1977.
• 5 juni - Lennart Hellsing, svensk författare.
• 7 juni - Roger Borniche, fransk kriminalförfattare och polis.
• 12 juni - Claude Marchant, amerikansk-svensk koreograf och dansare.
• 14 juni - Sam Wanamaker, amerikansk skådespelare och regissör.
• 21 juni - Antonia Mesina, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
• 23 juni
  • Åke Fridell, svensk skådespelare.
  • Gunnar Nielsen, svensk skådespelare.
• 26 juni - Richard Neustadt, amerikansk historiker och statsvetare.
• 3 juli - Hampe Faustman, svensk regissör och skådespelare.
• 4 juli - Gerd Hagman, svensk skådespelare.
• 13 juli
  • William F. Quinn, amerikansk republikansk politiker.
  • Hans Theselius, svensk musiker.
• 18 juli - Jayachamaraja Wodeyar Bahadur, indisk filosof, musikvetare, politisk teoretiker och filantrop, Mysores siste regerande maharaja 1940-1950.
• 19 juli - Curt Masreliéz, svensk skådespelare.
• 26 juli - James Lovelock, brittisk författare, biokemist och uppfinnare.
• 6 augusti - Eric Stolpe, svensk skådespelare, revyartist, textförfattare, sångare och journalist.
• 8 augusti - Dino De Laurentiis, italiensk filmproducent.
• 9 augusti - Freddy Albeck, dansk sångare och skådespelare.
• 25 augusti - Jarl Hamilton, svensk skådespelare.
• 30 augusti - Johan Olsson i Järvsö, svensk fabrikör och politiker.
• 13 september - Olle Anderberg, svensk brottare
• 24 september
  • Dagmar Heurlin, svensk kammaråklagare och högerpolitiker.
  • Lennart Hyland, svensk radio- och TV-personlighet.
• 27 september - Erik Liebel, svensk skådespelare.
• 28 september - Lenn Hjortzberg, svensk skådespelare och regiassistent.
• 4 oktober - Herman Ahlsell, svensk regissör och skådespelare.
• 12 oktober - Ingrid Foght, svensk skådespelare.
• 19 oktober - Georg Adelly, svensk musiker (basist), skådespelare och komiker.
• 22 oktober - Doris Lessing, brittisk författare.
• 26 oktober
  • Thomas Funck, svensk barnboksförfattare.
  • Mohammad Reza Shah Pahlavi, iransk shah.
• 4 november - Joel Broyhill, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1953-1974.
• 10 november - Mikhail Kalashnikov, rysk vapenformgivare.
• 14 november - Birgit Wåhlander, svensk skådespelare.
• 21 november
  • Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare.
  • Gert Fredriksson, svensk kanotist.
• 26 november - Frederik Pohl, amerikansk science fiction-författare.
• 1 december - Karl-Erik Forsgårdh, svensk skådespelare.
• 7 december - Enok Sarri, svensk-samisk väderspåman.
• 9 december - E.K. Nayanar, indisk politiker.
• 10 december
  • Sven-Eric Johanson, svensk kompositör, medlem i Måndagsgruppen.
  • Harrison A. Williams, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959-1982.
• 15 december - Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
• 18 december - Stig Johanson, svensk skådespelare.
• 21 december - Ove Sprogøe, dansk skådespelare.
• 23 december - Andrea Prader, schweizisk barnläkare och endokrinolog.
• 28 december - Mårten Larsson, svensk skådespelare.
• Kerstin Johansson i Backe, svensk författare.

[redigera] Avlidna

• 6 januari - Theodore Roosevelt, USA:s 26:e president 1901-1909.
• 15 januari
  • Karl Liebknecht, tysk politiker, mördad.
  • Rosa Luxemburg, polsk-tysk socialistisk politiker av judisk härkomst, mördad.
• 22 januari - Carl Larsson, svensk konstnär.
• 21 februari - Kurt Eisner, tysk socialistisk politiker och revolutionsledare, mördad.
• 10 april - Emiliano Zapata, mexikansk revolutionsledare, mördad.
• 6 maj - L. Frank Baum, amerikansk författare.
• 14 maj - Enoch Thulin, svensk flygpionjär (flygolycka).
• 21 maj - Leonard Pontus Holmström, geolog och folkhögskoleföreståndare.
• 29 maj - Robert Bacon, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USA:s utrikesminister 1909.
• 30 juni - John William Strutt, brittisk fysiker.
• 3 augusti - Josef Kohler, tysk jurist.
• 9 augusti
  • Ernst Haeckel, tysk zoolog och naturfilosof.
  • Ruggiero Leoncavallo, italiensk operakompositör.
• 11 augusti - Andrew Carnegie, amerikansk finansman.
• 13 augusti - Gustaf Windahl, svensk provinsialläkare och riksdagsman.
• 14 augusti - Gösta Sandels, svensk målare.
• 24 augusti - Emil Hildebrand, svensk historiker och riksarkivarie.
• 27 september - Adelina Patti, italiensk-amerikansk sopran.
• 6 oktober - Ricardo Palma, peruansk författare.
• 15 oktober - Adolf W. Edelsvärd, svensk arkitekt.
• 9 november - Eduard Müller, schweizisk president.
• 13 december - Woldemar Voigt, tysk fysiker.
• 16 december - Luigi Illica, italiensk librettist.
• 28 december - Johannes Rydberg, svensk fysiker.
• 29 december - William Osler, kanadensisk läkare

[redigera] Okänt dödsdatum

• Edvard Evers, svensk kyrkoherde i Norrköping.
• Karl Gjellerup, dansk författare.
• William Allen Sturge, engelsk läkare.
• Alfred Dalin, svensk skolman.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Johannes Stark, Tyskland
• Kemi - Inget pris utdelades
• Medicin - Jules Bordet, Frankrike
• Litteratur - Carl Spitteler, Schweiz
• Fred - Woodrow Wilson, USA