1919
Wikipedia
Innehåll |
[redigera] Händelser
- 2 januari - Ett antibrittiskt uppror bryter ut på Irland.
- 4 januari - Första numret utav Norrländska Socialdemokraten (eller NSD) ges ut.
- 5 januari
- Spartakistupproret börjar.
- Sovjetrepubliken Litauen (även inkluderande Vitryssland) utropas.
- Tyska arbetarpartiet (från 1921 Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet) bildas.
- 16 januari - Kommunistagitatorn Rosa Luxemburg mördas av tyska frikårer, utsända av det tyska socialdemokratiska partiet.
- 18 januari - Fredskonferensen i Paris inleds.
- 31 januari - I Stockholm bildas Svenska Föreningen för Nationernas Förbund.
- 12 februari - Finlands riksföreståndare, general Gustaf Mannerheim anländer på statsbesök i Sverige. Generalen mottas på Stockholms gator av ca 2 000 arbetare som demonstrerar mot "regeringens oförsynta tilltag att inbjuda arbetarbödeln".
- 1 mars - Föreningen Norden, för ökat nordiskt samarbete, bildas.
- 5 mars - Kommunistiska Internationalen, Komintern, bildas på dess konstituerande kongress.
- 12 mars - Elsa Brändström, "Sibiriens ängel" får Röda korsets guldmedalj för sina insatser för ryska krigsfångar.
- 21 mars - Det ungerska proletariatet tar makten och grundar en rådsrepublik under Bela Kuns ordförandeskap.
- 13 april - 379 människor dödas och över 1 000 skadas sedan brittisk militär under general Reginald Dyer öppnat eld mot civila demonstranter i Amritsar i delstaten Punjab i nordvästra Indien. Massakern blir upptakten till den indiska ohörsamhetsrörelsen som leds av Mahatma Gandhi.
- April - Polsk-ryska kriget bryter ut.
- 14 maj - Flygpionjären Enoch Thulin omkommer vid en flygolycka i samband med en uppvisningsflygning i Landskrona
- 19 maj - Rädda Barnen stiftas i London.
- 22 maj - Prinsessan Margareta gifter sig med prins Axel av Danmark. Bröllopet äger rum i Storkyrkan i Stockholm i närvaro av medlemmar ur svenska och danska kungahusen.
- 24 maj - Kvinnlig rösträtt i Sverige förordas i första- och andra kammaren och grundlagsändring beslutas. Den kvinnliga rösträtten träder inte i kraft förrän 1921 då den förutsätter grundlagsändring.
- 25 maj - Lektor Ernst Wigforss lägger fram ett svenskt socialdemokratiskt handlingsprogram med omfattande sociala reformer och socialiseringar.
- 14 juni - Ett Curtissplan från amerikanska flottan landar i Lissabon. Den första flygningen över Atlanten har genomförts.
- 28 juni - Versaillesfreden undertecknas, vilken officiellt avslutar första världskriget för Tysklands del.
- 1 juli - Den svenska legostadgan för tjänstefolk från 1833 ändras. Det är inte längre straffbart att lämna sin tjänst.
- 1 augusti - Rumänska trupper ockuperar Budapest och gör därmed slut på Béla Kuns kommunistiska republik.
- 4 augusti - Ryssligan i Stockholm åker fast för tre brutala mord på misstänkta bolsjevikagenter.
- 13 augusti - Den sista svenska kristidsransoneringen - av bröd - upphör.
- 29 augusti - AB Elektrolux bildas genom sammanslagning av Elektromekaniska AB och AB Lux. Huvudägare är Axel Wenner-Gren.
- 1 september - En trådlös radiotelefon förevisas på Telegrafverket i Stockholm.
- 10 september - Saint-Germain-freden, där Österrike reduceras till en liten tyskspråkig stat, sluts.
- 18 september - AB Svensk Filmindustri (SF) bildas genom sammanslagning av Svenska Bio och Filmindustri AB Skandia.
- 22 september - Mauritz Stillers film Herr Arnes penningar efter Selma Lagerlöfs roman har premiär.
- 29 september - Lagen om åtta timmars arbetsdag för industrin antas av den svenska riksdagen. Arbetsveckan blir 48 timmar.
- 1 oktober - Nöjesskatten träder i kraft i Sverige. (Avskaffas 1963).
- 8 oktober - Det stora tyska luftskeppet Bodensee landar på Gärdet i Stockholm efter att ha flugit från Berlin på sju timmar med 55 passagerare. Detta är det första luftskeppet i Sverige.
- 12 oktober - Förre korpralen Adolf Hitler håller ett anförande på ett av Tyska Arbetarpartiets möten på en ölstuga i München. Talet imponerar på partiets grundare Anton Drexler. Hitler väljs några veckor senare in i partiet som medlem nr. 7.
- 30 oktober - Hjalmar Bergman utger Markurells i Wadköping.
- 5 november - Svenska Rädda barnen bildas, som en del i en organisation i flera europeiska länder. Bland initiativtagarna finns Ellen Key och Anna Branting.
- 15 november - Evert Taubes första vissamling, Sju sjömansvisor och Byssan lull, utkommer.
- 27 november - Neuillyfreden där Bulgarien avträder områden till Rumänien, Jugoslavien och Grekland, sluts.
- 1 december - En direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland (Stockholm-Berlin) upprättas.
- 1919 års svenska undervisningsplan antas, varigenom småskolan och den egentliga folkskolan samordnas till en enhetlig sexårig skola.
- Systembolaget får monopol på spritförsäljning till privatpersoner i Sverige.
- Genom Verkstadsföreningens (1917) och Centrala Arbetsgivareförbundets anslutning till SAF blir detta nu en direkt motpoart mot LO.
- Den svenska försvarskommissionen avger förslag om vissa begränsningar av de militära utgifterna.
- Sveriges första kvinnliga arkitekt, norskfödda Anna Mohr, utexamineras.
- Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund (SHR) bildas.
- Ekonomihistorikern Eli Heckscher tvingar den svenska riksbanken att höja diskontot genom att uppmana allmänheten att lösa in sina sedlar mot guldmynt.
- Renbeteskonventionen inskränker de svenska samernas rätt till betesmarker i Norge.
- Den svenska småskolan och folkskolan samordnas till en enhetlig sexårig skola. Man inför också en ny svensk läroplan där katekesläsningen nästan helt slopas.
- Ludvika och Tranås blir städer.
- Pommac lanseras
[redigera] Födda
- 1 januari
- Carole Landis, amerikansk skådespelare.
- J.D Salinger, amerikansk författare.
- 7 januari - Elena Ceausescu, rumänsk politiker, gift med Nicolae Ceausescu 1946-1989.
- 13 januari - Robert Stack, amerikansk skådespelare.
- 31 januari
- Jackie Robinson, amerikansk basebollspelare.
- Olof Sjöstrand, svensk stuntman och cirkusartist.
- Annika Tretow, svensk skådespelare och konstnär.
- 5 februari - Red Buttons, amerikansk skådespelare.
- 7 februari - Gerd Mårtensson, svensk skådespelare.
- 10 februari - Clément Harari, fransk skådespelare.
- 11 februari - Rolf Bergh, svensk arkitekt.
- 17 februari - Allan Johansson, svensk pianist, kompositör, kapellmästare och sångare.
- 18 februari
- Agneta Lagerfeldt, svensk skådespelare.
- Jack Palance, amerikansk skådespelare.
- 19 februari - Alla Sjelest, rysk ballerina och koreograf.
- 21 februari - Arne Augustsson, svensk skådespelare.
- 22 februari - Harry Kullman, svensk författare.
- 27 februari - Ulf Peder Olrog, svensk visdiktare.
- 28 februari - Teddy Rhodin, svensk balettdansör och koreograf.
- 2 mars
- Tamara Toumanova, rysk ballerina.
- Jennifer Jones, amerikansk skådespelare.
- 3 mars - Göte Arnbring, svensk skådespelare och dansare.
- 13 mars
- Irina Baronova, rysk ballerina.
- Sven Psilander, svensk skådespelare.
- 17 mars - Nat King Cole, amerikansk jazzmusiker (piano, vokalist).
- 22 mars - Eivor Landström, svensk skådespelare och teaterkonsulent.
- 11 april - Albertina Berkenbrock, brasiliansk jungfrumartyr.
- 13 april - Howard Keel, amerikansk skådespelare.
- 16 april - Roland Lundberg, svensk direktör och moderat politiker.
- 17 april - Chavela Vargas, mexikansk rancherasångare.
- 21 april - Don Cornell, amerikansk sångare.
- 22 april - Torsten Ehrenmark, svensk journalist, korrespondent, kolumnist, radiopratare och författare.
- 23 april
- Oleg Penkovskij, sovjetisk överste, sedermera spion.
- Ellen Bergman, svensk skådespelare, regissör, koreograf och teaterchef.
- 24 april - César Manrique, spansk konstnär och arkitekt.
- 30 april
- Åke Hodell, svensk stridspilot, författare och konstnär.
- Karin Nordgren, svensk skådespelare.
- 7 maj - Eva Perón, Evita Perón, argentinsk politiker och första hustru till president Juan Perón.
- 18 maj - Margot Fonteyn, brittisk ballerina.
- 5 juni - Lennart Hellsing, svensk författare.
- 12 juni - Claude Marchant, amerikansk-svensk koreograf och dansare.
- 14 juni - Sam Wanamaker, amerikansk skådespelare och regissör.
- 21 juni - Antonia Mesina, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
- 23 juni
- Åke Fridell, svensk skådespelare.
- Gunnar Nielsen, svensk skådespelare.
- 3 juli - Hampe Faustman, svensk regissör och skådespelare.
- 4 juli - Gerd Hagman, svensk skådespelare.
- 13 juli - Hans Theselius, svensk musiker.
- 18 juli - Jayachamaraja Wodeyar Bahadur, indisk filosof, musikvetare, politisk teoretiker och filantrop, Mysores siste regerande maharaja 1940-1950.
- 19 juli - Curt Masreliéz, svensk skådespelare.
- 26 juli - James Lovelock, brittisk författare, biokemist och uppfinnare.
- 6 augusti - Eric Stolpe, svensk skådespelare, revyartist, textförfattare, sångare och journalist.
- 8 augusti - Dino De Laurentiis, italiensk filmproducent.
- 9 augusti - Freddy Albeck, dansk sångare och skådespelare.
- 25 augusti - Jarl Hamilton, svensk skådespelare.
- 30 augusti - Johan Olsson i Järvsö, svensk fabrikör och politiker.
- 13 september - Olle Anderberg, svensk brottare
- 24 september
- Dagmar Heurlin, svensk kammaråklagare och högerpolitiker.
- Lennart Hyland, svensk radio- och TV-personlighet.
- 27 september - Erik Liebel, svensk skådespelare.
- 28 september - Lenn Hjortzberg, svensk skådespelare och regiassistent.
- 4 oktober - Herman Ahlsell, svensk regissör och skådespelare.
- 12 oktober - Ingrid Foght, svensk skådespelare.
- 19 oktober - Georg Adelly, svensk musiker (basist), skådespelare och komiker.
- 22 oktober - Doris Lessing, brittisk författare.
- 26 oktober
- Thomas Funck, svensk barnboksförfattare.
- Mohammad Reza Shah Pahlavi, iransk shah.
- 10 november - Mikhail Kalashnikov, rysk vapenformgivare.
- 14 november - Birgit Wåhlander, svensk skådespelare.
- 21 november
- Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare.
- Gert Fredriksson, svensk kanotist.
- 26 november - Frederik Pohl, amerikansk science fiction-författare.
- 1 december - Karl-Erik Forsgårdh, svensk skådespelare.
- 7 december - Enok Sarri, svensk-samisk väderspåman.
- 9 december - E.K. Nayanar, indisk politiker.
- 10 december - Sven-Eric Johanson, svensk kompositör, medlem i Måndagsgruppen.
- 15 december - Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
- 18 december - Stig Johanson, svensk skådespelare.
- 21 december - Ove Sprogøe, dansk skådespelare.
- 23 december - Andrea Prader, schweizisk barnläkare och endokrinolog.
- 28 december - Mårten Larsson, svensk skådespelare.
- Kerstin Johansson i Backe, svensk författare.
[redigera] Avlidna
- 6 januari - Theodore Roosevelt, USA:s 26:e president 1901-1909.
- 15 januari
- Karl Liebknecht, tysk politiker, mördad.
- Rosa Luxemburg, polsk-tysk socialistisk politiker av judisk härkomst, mördad.
- 22 januari - Carl Larsson, svensk konstnär.
- 21 februari - Kurt Eisner, tysk socialistisk politiker och revolutionsledare, mördad.
- 10 april - Emiliano Zapata, mexikansk revolutionsledare, mördad.
- 6 maj - L. Frank Baum, amerikansk författare.
- 14 maj - Enoch Thulin, svensk flygpionjär (flygolycka).
- 21 maj - Leonard Pontus Holmström, geolog och folkhögskoleföreståndare.
- 29 maj - Robert Bacon, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USA:s utrikesminister 1909.
- 30 juni - John William Strutt, brittisk fysiker.
- 3 augusti - Josef Kohler, tysk jurist.
- 9 augusti
- Ernst Haeckel, tysk zoolog och naturfilosof.
- Ruggiero Leoncavallo, italiensk operakompositör.
- 11 augusti - Andrew Carnegie, amerikansk finansman.
- 14 augusti - Gösta Sandels, svensk målare.
- 24 augusti - Emil Hildebrand, svensk historiker och riksarkivarie.
- 6 oktober - Ricardo Palma, peruansk författare.
- 15 oktober - Adolf W. Edelsvärd, svensk arkitekt.
- 9 november - Eduard Müller, schweizisk president.
- 13 december - Woldemar Voigt, tysk fysiker.
- 16 december - Luigi Illica, italiensk librettist.
- 28 december - Johannes Rydberg, svensk fysiker.
- 29 december - William Osler, kanadensisk läkare
- Edvard Evers, svensk kyrkoherde i Norrköping.
- Karl Gjellerup, dansk författare.
- William Allen Sturge, engelsk läkare.
[redigera] Nobelpris
- Fysik - Johannes Stark, Tyskland
- Kemi - Inget pris utdelades
- Medicin - Jules Bordet, Frankrike
- Litteratur - Carl Spitteler, Schweiz
- Fred - Woodrow Wilson, USA
