Vulcan (tändsticksfabrik)
Vulcans tändsticksfabrik är Sveriges enda kvarvarande tändsticksfabrik. Den ligger i Tidaholm och ägs numera av Swedish Match.
Historia
Von Essen-släkten var av tyskt ursprung och kom till Sverige och Tidaholmstrakten via Estland 1723 då Kavlås slott köptes in. 1846 köptes Tidaholms egendom och med den följde bl.a. det järnverk som senare blev Tidaholms bruk och som von Essen utvecklade. År 1868 beslöt Hans Henric von Essen att i samarbete med grosshandlaren Charles Bratt anlägga en tändsticksfabrik på holmen i Tidan. Detta lade grunden till staden Tidaholm.
George Murray blir chef
Von Essen hade emellertid trassliga affärer och styrelsen flyttades 1872 till Göteborg och von Essen uteslöts. År 1872 blev George Murray chef och Hans Gustafsson disponent för företaget. Under deras ledning utvecklades Vulcan snabbt.
| År | Antal antällda | Askar per dag |
|---|---|---|
| 1870 | 122 | 19 200 |
| 1880 | 434 | 235 300 |
| 1890 | 866 | 615 300 |
| 1893 | 1 208 | 1 224 288 |
| 1906 | 1 400 | 2 500 000 |
Tändstickstillverkningen ledde till bränder som inträffade nästan dagligen. Första året brann fabriken ner fullständigt men den återuppbyggdes omedelbart. Den värsta branden var 1875 då 46 unga arbeterskor innebrändes, bland annat därför att lösa stickor låg framme och att man arbetade i träbyggnader. Vissa kvalitetsproblem med tändsatserna övervanns då kemisten Charles G. Grimes anställdes 1879. Under hans ledning blev tändstickorna närmast felfria. Till en början gick den mesta produktionen på export, men mot 1880-talets slut började man även nå volymer på den inhemska marknaden. Man sålde tändstickor i hela världen. Då den japanska konkurrensen trängde undan Vulcan, så fann Murray nya marknader. Vulcans mera flexibla inställning till kunderna gjorde att man passerade Jönköpings tändsticksfabrik i omsättning. Perioden 1894-1903 kallade Murray för "den stora skördetiden med de kolossala utdelningarne" och aktieutdelningen steg från 45 till 100 procent.
Störst i världen
Omkring 1900 var Vulcan världens största tändsticksfabrikant. 1902 insjuknade Murray och var borta från företaget. Under hans frånvaro inleddes förhandlingar om att slå samman Jönköpings tändsticksfabrik, Uddevalla Tändsticksfabrik, Annebergs tändsticksfabrik och fabriken i Västervik med Vulcan. År 1903 slogs fabrikerna samman till Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriks AB. Murray avgick samma år och Hans Gustafsson avled två år senare av matförgiftning.
In i trusten och sedan kris
1917 förenades de återstående självständiga tändsticksfabrikerna i Sverige med Jönköping-Vulcan i en trust, Svenska Tändsticksaktiebolaget STAB. Initiativet togs av Ivar Kreuger som utökade sin koncern så att den till sist i slutet av 1920-talet kontrollerade 72 procent av världens tändsticksproduktion. Men efter Kreugerkraschen 1932 tvingades Vulcan halvera driften och fram till 1940 försvann också hälften av arbetstillfällena. Krisen drabbade Tidaholm svårt och staden delade ut mat gratis till arbetslösa, som fick dra sig fram som daglönare eller nödhjälpsarbetare.
Krigsproduktion
Det nedlagda bruket köptes av staden, som hyrde ut lokalerna till Bofors och på såväl bruket som på Vulcan tillverkades ammunition.
Vulcan idag
Idag är Swedish Match anläggning i Tidaholm världens modernaste tändsticksfabrik. Koncernen har 150 årsanställda inom tändsticksproduktionen, varav 30 i Vetlanda och 120 i Tidaholm.[1]
Källor
- Klaeson, Willy (1989). Ljuset från Vulcan: [utställningskatalog]. Tidaholm: Tidaholms museum. Libris 834861
Noter
Vidare läsning
- Cederschiöld, Gunnar; Feilitzen Einar von (1946). Den svenska tändsticksindustriens historia före de stora sammanslagningarna (2. uppl.). Stockholm: Natur och Kultur. Libris 871369
- Industrimiljön på Ön i Tidaholm: kulturhistorisk utredning. Meddelande / Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Planeringsavd., 0281-1464 ; 85:11. Mariestad: Länsstyr. i Skaraborgs län. 1985. Libris 537321
- Kjellgren, Ernst (1969). Vulcans tändsticksfabrik 100 år.. Tidaholm: utg. Libris 1720793
- Loewe, Walter; Jansson Arne, Rosell Carl Magnus (1997). De tände en eld: den svenska tändsticksindustrin 1836-1996 : en bok om visionärer och uppfinnare, fabrikanter och affärsmän, män och kvinnor som vid maskinerna och skrivborden tillsammans skapade den svenska tändsticksindustrins världsrykte. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 8353971. ISBN 91-46-17184-3 (inb.)
- Ring, Herman A (1894-1907). ”Tändsticksfabriksaktiebolaget Vulcan”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris 2148639. http://runeberg.org/rhasvindus/1/0175.html