Tidaholm
| Tidaholm | |
| Tätort | |
 Gamla torget i Tidaholm.
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Tidaholms kommun |
| Koordinater | |
| Area | 570,23 hektar |
| Folkmängd | 8 027 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 14,08 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 5460 |
  |
|
Tidaholm är en tätort i Västergötland och centralort i Tidaholms kommun, och är belägen vid ån Tidan. I Tidaholm finns bland annat Tidaholmsanstalten som tillhör säkerhetsklass 1. Tidaholm fick stadsrättigheter 1910.
Innehåll |
[redigera] Utbildning
Den äldsta lågstadieskolan i Tidaholm är Kungsbroskolan, dock kommer den att överges till förmån för Forsenskolan som ska byggas om till en grundskola. Kulturskolan, som är beläget i Kungsbroskolan, kommer dock ligga kvar i sina lokaler och kommer troligen att få överta alla byggnader på området.
I Tidaholm finns även Gymnasieskolan Rudbeck.
[redigera] Hellidens slott
På Hellidsberget i utkanten av Tidaholm ligger Hellidens slott som byggdes som bostad åt Hans Henric von Essen men nu inrymmer Hellidens folkhögskola med elever från hela Sverige. Folkhögskolan drivs av Blåbandsrörelsen och erbjuder bland annat utbildningar i konsthantverk och grafik. Vid folkhögskolan finns även Konstlitografiska museet som är den enda konsthall i Sverige som specialiserat sig på litografisk konst.
[redigera] Sport och fritid
Tidaholm har två anrika fotbollsföreningar: Tidaholms GIF och IFK Tidaholm. Tidaholms GIF kvalade till allsvenskan 1945 och spelade 1991 i division 1, som då var landets näst högsta serie. För närvarande spelar IFK Tidaholm i division 3 och Tidaholms GIF i division 5.
Tidaholm är även känd för att ha skickat deltagare till olympiska sommarspelen 2000 i Sydney. Grenarna var cykling och 100 meter fjärilssim.[källa behövs]
I Tidaholm finns Sveriges största hologramutställning. Den ligger på Gamla Torget i konstgalleriet Art & Hologram.
[redigera] Näringsliv
I Tidaholm ligger Sveriges enda tändsticksfabrik, Vulcan, med ett par hundra anställda. Även kökstillverkaren Marbodal har sin fabrik i staden.
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Tidaholm 1960–2010[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 6 727 | |||
| 1965 | 6 996 | |||
| 1970 | 7 663 | |||
| 1975 | 8 039 | |||
| 1980 | 8 057 | |||
| 1990 | 8 317 | 546 | ||
| 1995 | 8 352 | 558 | ||
| 2000 | 7 938 | 567 | ||
| 2005 | 7 920 | 567 | ||
| 2010 | 8 027 | 570 | ||
[redigera] Se även
[redigera] Noter
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Vidare läsning
- Arbetarrörelsen i Tidaholm.. [Tidaholm]: [Arbetarnas bildningsförb. (distr.)]. 1984. Libris 474311
- Persson Henry, red (1980-). Bilder från vår bygd. Tidaholm: Tidaholms fotoklubb. Libris 303482
- Bondeminnen från Tidaholmsbygden. Tidaholm: Studieförb. Vuxenskolan. 1996. Libris 2307952. ISBN (Inb.)
- Eklindh, Sture (1998). Från Store-Byggens hus till Grimmestorps herrgård: [ännu fler Tidaholmshus med historia]. Skövde: Malmströmer. Libris 7796596. ISBN 91-972230-7-7
- Eklindh, Sture (1996). Tidaholm i gamla vykort. Förr i tiden. Zaltbommel: Europeiskt bibliotek. Libris 7391619. ISBN 90-288-6289-7
- Eklindh, Sture (1995). Tidaholmsprofiler: från Johan Papegoja till Simon i Härja. Skövde: Malmströmer. Libris 7796591. ISBN 91-972230-2-6 (inb.)
- Eklindh, Sture (1999). Ännu fler Tidaholmshus: [trettio Tidaholmshus med historia]. Skövde: Malmströmer. Libris 7796598. ISBN 91-972230-9-3
- Eklindh, Sture (1995). Ännu fler Tidaholmsprofiler. Skövde: Malmströmer. Libris 7796592. ISBN 91-972230-3-4 (inb.)
- Ekman, Nils Gösta (1994). Bättre tider i Tidaholm: från 10-tal till 60-tal. [Tidaholm]: [Västgöta-bladet]. Libris 7450348. ISBN 91-630-3041-1 (inb.)
- Gustafsson, Per Erik (1974). Hans Henrik von Essen på Tidaholm: högreståndsväckelse och socialt ansvar i ett begynnande industrisamhälle. Skrifter / utgivna av Svenska kyrkohistoriska föreningen. II, Ny följd, 0491-6786 ; 22. Uppsala: förf. (distr.). Libris 697282
- Holmström, Erik; Orebäck Krantz Elisabet (1989). Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Tidaholms kommun. Tidaholms kulturnämnds skriftserie, 1100-9152. Skara: Skaraborgs länsmuseum. Libris 7753045. ISBN 91-85884-60-X (inb.)
- Industrimiljön på Ön i Tidaholm: kulturhistorisk utredning. Meddelande / Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Planeringsavd., 0281-1464 ; 85:11. Mariestad: Länsstyr. i Skaraborgs län. 1985. Libris 537321
- Kjellgren, Ernst (1977). Tidaholm: från sätesgård till industriort. [Tidaholm]: [Förf.]. Libris 154862. ISBN (Inb.)
- Persson, Bengt; Åkerblom Petter (1998). Stad och land i samverkan i Tidaholm. Stad & land (Alnarp. 1982), 0280-4549 ; 151. Alnarp: Movium. Libris 7436408. ISBN 91-576-5396-8
- Sjögren, Else-Marie; Jacobson Stig-Arne, Lindgren Lars-Göran (2010). Natur- och kulturguide: kultur, natur, vatten : Tidaholm. Tidaholm: Tidaholms kommun. Libris 12031627. ISBN 978-91-978314-4-4
- Ekwall Roland, red (1994). Så här va dä på Tidaholmsverken. [Skövde]: [ABF Skaraborg]. Libris 7796845. ISBN 91-972330-2-1
- Ekwall Roland, red (1993). Varför blev det så här?: dokumentär om Tidaholmsverken. [Skövde]: [ABF Skaraborg]. Libris 7449699. ISBN 91-630-2157-9
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Tidaholm
|
||||||||||||||||
|
||||||||||
