Wadköping

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wadköping
Första framträdande Markurells i Wadköping (1919)
Universum Hjalmar Bergmans berättelser
Land  Sverige
Skapare Hjalmar Bergman
Hjalmar Bergman i profil vid Wadköping i Örebro
Stora torget i Wadköping. Vävaregården till vänster, Borgarhuset (Cajsa Wargs hus) något till höger om mitten, och till höger Kungsstugan.
Bertil Waldéns gata går genom Wadköping
Interiör från Hjalmar Bergman-museet i Övre Vallbygården, Wadköping.
Kronblom, flankerad av svärmor och Malin. Interiör i museet i Wadköping.

Wadköping är en fiktiv stad i en rad berättelser av Hjalmar Bergman. Författarens barndomsstad Örebro, samt Västerås, där Hjalmar Bergman tog studenten som privatist, utgjorde förebilder. Wadköping är också ett friluftsmuseum i Örebro, grundat 1965.

Hjalmar Bergman och Wadköping[redigera | redigera wikitext]

Wadköping "föddes" år 1919 med romanen Markurells i Wadköping, men namnet hade nog varit påtänkt redan i En döds memoarer året innan, under beteckningen "W."[1]. Senare förekom Wadköping bl.a. i Herr von Hancken (1920), Jag, Ljung och Medardus (1923) och Flickan i frack (1925). Att Bergman inte satte likhetstecken mellan Örebro och Wadköping framgår av följande citat från Herr von Hancken:

Vittberest var jag icke, men hade likväl besökt sådana städer som Upsala, Örebro och Wadköping...
— Jagpersonen i Herr von Hancken - Bror Benjamin Carlander

Vidare har Bergman i Markurells i Wadköping försett staden med biskop, domkyrka och stadsberg - attribut som passar väl in på Västerås. Samtidigt förekommer både ett centralt beläget slott och ett rådhus som omnämns som vackert - attribut som kanske bättre passar in på Örebro. Den lutande lönnen utanför Karolinska skolan i Örebro har av en del pekats ut som "Barfothens alm" i Markurells i Wadköping. Man kan dock inte från dess grenar se in i kollegierummet[2], vilket man kunde från "Barfothens alm" i romanen.

I ett brev till Johan Lindström Saxon uttalar sig Hjalmar Bergman sig om Wadköpings uppkomst:

Emellertid är ju min "bergslag" ingalunda något strict geografiskt begrepp utan blott en tämligen tänjbar beteckning för mellersta och norra Svealand. Att identifiera Wadköping med Örebro går icke. Sant är, att staden i mångt och mycket "stått modell" men mest ifråga om detaljer, människor, en del händelser och framför allt stämning. Själva namnet torde ha uppstått som en sorts motsättning till Örebro (bro-staden - vad-staden). Olikheterna äro emellertid betydande. Wadköping är i själva verket ingenting annat än en större mellansvensk stad med förnäma anor och traditioner, andliga och materiella.
— Citerat från Erik Hjalmar Linders uppsats Wadköpings uppkomst (BLM, nr. 9, 1937)

Friluftsmuseet Wadköping[redigera | redigera wikitext]

I Örebro finns ett friluftsmuseum, tidigare benämnt kulturreservat, med namnet Wadköping. Området ligger i anslutning till Stadsparken och Svartån / Örebro kanal. I Wadköping har man samlat gammal bebyggelse från Örebros centrala delar. De äldsta husen är Kungsstugan från 1400- eller 1500-talet och Borgarhuset ("Cajsa Wargs hus") från 1600-talet. Stadsdelen invigdes 1965 i samband med Örebros 700-årsjubileum. Wadköping är öppet året om.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Redan i början av 1940-talet insåg kulturhistoriskt och kommunalt intresserade i Örebro att det var hög tid att rädda något av den gamla bebyggelsen i staden till eftervärlden. Ett förslag kom från landsantikvarien Bertil Waldén om att på Lars Bohms udde i Stadsparken skapa ett kulturreservat, där redan Kungsstugan och Borgarhuset fanns uppställda. Tanken var redan från början att flera av de flyttade byggnaderna skulle kunna tjäna som bostäder, verkstäder och ateljéer åt konstnärer och författare.

Först år 1956 började saken föras vidare. I samband med förnyelsen av gamla Söder i Örebro insåg man att där fanns byggnader som borde ingå i det framtida Wadköping. Därför, i samband med rivningen, märkte man upp byggnadsdelarna, timret lagrades, och noggranna ritningar utarbetades. Planen var att första etappen av Wadköping skulle stå klart i samband med Örebros 700-årsjubileum år 1965.

Planeringen höll, och kung Gustaf VI Adolf invigde kulturreservatet den 4 juni 1965. Ytterligare knappt trettio år senare, 1994, kunde den andra etappen av Wadköping invigas.

Byggnaderna i Wadköping[redigera | redigera wikitext]

Borgarhuset (Cajsa Wargs hus),.

Etapp 1

  • Tenngjutaregården, ursprunglig adress: Drottninggatan 76. Verksamheter idag: Wadköping Café och Handelsbod.
  • Vävaregården, ursprunglig adress: Drottninggatan 64. Verksamheter idag: Wadköping konferens och Vävaregården Hanverk & Sånt.
  • Borgarhuset (Cajsa Wargs hus), ursprunglig adress: Kyrkogatan 4. Verksamheter idag: Cajsa Wargs skafferi (utställning).
  • Kungsstugan, ursprunglig adress: Järntorget. Verksamheter idag: Utställning: historien om Kungsstugan.
  • Skomakaregården, ursprunglig adress: Gamla gatan 17. Verksamheter idag: Wadköping besökscenter, Hantverkarboden, Konstfrämjandet, Guld & silversmed, och Lisa Kläd- och designateljé.
  • Handskmakaregården, ursprunglig adress: Drottninggatan 51 och Bondegatan 1. Verksamheter idag: Skolmuseet, Dockteaterhuset, Kronbloms kök och Keramiker.
  • Skepparegården, ursprunglig adress: Kyrkogårdsgatan 26. Verksamheter idag: Lexica antikvariat och Galleri KHVC (Konsthantverkcentrum).
  • Smedjan, ursprunglig adress: Axbergs socken. Verksamhet idag: Wadköpings smedja - Peder Werner
  • Lekladan. ursprunglig adress: uthus i Tiveden. Verksamhet idag: Lekstuga för barn.

Etapp 2

  • Jeremiasstugan, ursprunglig adress: Tybble, Almby socken. Verksamhet idag: Jeremiasbageriet.
  • Hamiltonska huset, ursprunglig adress: Näbbtorgsgatan 16.
  • Ullavihuset, ursprunglig adress: Ullavi, Närkes Kil.
  • Behrns hus, ursprunglig adress: Kungsgatan 9.
  • Komministergården, ursprunglig adress: Nygatan 39.
  • Svarvarhuset, ursprunglig adress: Ågatan 6. Verksamheter idag: Wadköpings historiska (smycken) och Närkes träsvarvare.
  • Smedjebackshuset, ursprunglig adress: Skolgatan 12.
  • Teaterladan och Kornboden, ursprunglig adress: Kungsgatan 23. Verksamhet idag: Teaterlokal.
  • Övre Vallbygården, ursprunglig adress: Lundby. Verksamheter idag: Hjalmar Bergman-museet och MR keramik.
  • Erikagården, ursprunglig adress: Gamla gatan 13.
  • Sturegården, ursprunglig adress: Sturegatan 7.

Dagens Wadköping[redigera | redigera wikitext]

I Wadköping finns ett flertal fasta museer och utställningar - bland annat Hjalmar Bergman-museet och utställningarna i Borgarhuset och Kungsstugan. Konst- och konsthantverksutställningar är ofta på programmet, liksom musikevenemang, visaftnar och teaterverksamhet. Inte minst på somrarna hålls sedan många år teaterföreställningar i det fria. Varje helg i advent hålls Gammaldags julmarknad.

Teaterverksamhet[redigera | redigera wikitext]

Alltsedan Wadköping invigdes har det varit en tradition att sommartid hålla teaterföreställningar i det fria. Arrangemanget kallas Wadköpingsspelen. Föreställningarna gavs till en början på Wadköpings torg framför Borgarhuset och Kungsstugan. Sedan 1994 ges föreställningarna på en särskild teaterscen - Spelgården. Det finns även en inomhusscen kallad Teaterladan. Ansvarig för föreställningarna var under många år amatörteatersällskapet Wadköpings aktörer, men Länsteatern i Örebro har också iscensatt föreställningar i Wadköping.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Erik Hjalmar Linder: Hjalmar Bergman, s. 113. Bonniers 1940
  2. ^ Birger Wennberg: Karolinska skolan 650 år, s. 42-44. Gullers förlag Örebro, 1997

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bertil Waldén: Kulturreservatet på Lars Bohms udde - fakta och framtidsperspektiv. I: Från Bergslag och Bondebygd 1957. Även som särtryck utgivet av Örebro stads kulturvårdsnämnd 1958.
  • Örebro stadsfullmäktige under hundra år. En minnesskrift utgiven av Örebro stad. Örebro 1966.
  • Margit Palmær: Här är Wadköping. Tryckcentralen Örebro, 1970.
  • Friluftsmuseet Wadköping. Broschyr utgiven av Örebro kommun.
  • Promenad i Wadköping. Broschyr utgiven av Örebro kommun.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]