Wikipediadiskussion:Skiljedomskommitté/Val

Jag tror att folk har varit ovilliga att stötta skiljekommitte´n eftersom man inte vill ge stor makt åt ett fåtal personer i onödan. Men, poängen är att skiljekommittén ska användas när ett ärende har gått genom BOK , diskussioner på bybrunnen , osv, och ändå har ingen lösning nåtts. Just nu, t.ex. finns det inget sådant ärende och enligt min uppfattning uppkommer situationen kanske bara 4-5 gånger per år. Jag hoppas i alla fall att kommittén inte kommer att utnyttjas oftare.

Kanske skulle detta uttryckas tydligare i riktlinjerna för skiljedomskommittén och mera tydligt fastställas att det krävs synnerliga ansträngningar innan ett ärende kommer till kommittén.

Fred Chess 11 mars 2006 kl.20.29 (CET)

Vänta ett tag

Ar inte Wikipediadiskussion:Skiljedomskommitté#Slutet_val värt att beakta? /RaSten 12 mars 2006 kl.02.05 (CET)

Jodå. Jag tror att öppen omröstning är bättre, men det kan gott diskuteras igenom./Nicke L 12 mars 2006 kl.13.12 (CET)

Jag röstar på slutet val :) \Mike 13 mars 2006 kl.13.51 (CET)

Jag har skrivit om så att öppet och slutet val anges som två möjligheter./Nicke L 13 mars 2006 kl.19.38 (CET)

Antal ledamöter

Enligt WP:SK ska kommittén bestå "ett antal användare som väljs av wikigemenskapen, i storleksordningen 7 - 9 individer". Vad jag kan förstå handlar detta om den blivande permanenta skiljedomskommittén, men det kanske ska tillämpas på interimskommittén också? /Nicke L 12 mars 2006 kl.13.12 (CET)

Jag har tolkat diskussionen så, att interimskommittén, som också ska utarbeta en arbetsordning, borde bestå relativt många personer, alltså 9 personer, medan det löpande arbetet sedan kan bedrivas av färre personer. /RaSten 12 mars 2006 kl.20.27 (CET)

Jag tror arbetet med interimskommittén blir tungrott om man har fler än 5 ledamöter. De har ju ändå alla andra wikipediaanvändare till hjälp, om de skulle behöva fler synpunkter. När väl kommitténs arbetssätt har stabiliserats, så kan det kanske nog bra att ha några fler ledamöter, på grund av frånfälle p g a jäv, semester, wikipauser och annat. --Бoīvı€ 12 mars 2006 kl.23.02 (CET)

Om en säger 9 och en säger 5 måste ju 7 vara den gyllene medelvägen! :) Nicke L 13 mars 2006 kl.14.21 (CET)

7 har också den stora fördelen av att vara ett magiskt tal, och i de här tiderna kan vi behöva all god mojo som finns, *mycket brett leende*, Hannibal 13 mars 2006 kl.14.42 (CET)

Fem kommentarer

1. Det bör finnas någon backup-plan för (den förhoppningsvis otroliga) händelsen att väldigt få kandidater får över 20 röster.
2. Vi bör nog trycka på att den lista som nu finns över föreslagna nomineringar mycket väl kan fyllas på — det är inget som säger att endast dessa personer ska kunna komma ifråga.
3. dels fått minst 20 positiva röster, och dels får starkast stöd mätt i procent blir valda. Detta är samma sak som att säga att de kandidater som fått flest röster (dock minst 20) blir valda. Vi behöver alltså inte räkna ut procentsiffror för den sakens skull.
4. Antag följande scenario. Sex kandidater får en god ledning - de är valda. Därnäst kommer ytterligare fem med samma antal röster - ska de väljas eller ej? I sådana fall har vi antingen 6 eller 11 ledamöter - det är antingen mer eller mindre än vad flertalet ville ha i kommittén. Hur gör man då?
5. Hur många kandidater får var och en rösta på?

(puh) \Mike 13 mars 2006 kl.13.50 (CET)

Kommentarer till kommentarerna

1. Ja, det bör det finnas. Vi får fundera på det.
2. Jag har försökt klargöra det, men det kan nog göras tydligare.
3. Är det samma sak? Om en får 25 positiva röster och 24 negativa har den flera positiva röster än en som får 22 positiva röster och 0 negativa, men den senare har 100% stöd och den förra bara 51%.
4. I värsta fall får man väl lotta fram segrarna.
5. Jag tycker att man ska få rösta på hur många man vill./Nicke L 13 mars 2006 kl.14.32 (CET)

Beträffande punkt tre, så beror det ju på hur man ska rösta, om man får alternativen ja och nej, eller om man bara ska kryssa i vilka man vill rösta på (och därmed låter nej och blank vara "samma").

Beträffande punkt 4, hur många platser ska då lottas fram?

(Ursäkta om jag är petig, men jag vill ha det klart innan röstningen börjar) \Mike 13 mars 2006 kl.14.44 (CET)

Jag uppskattar verkligen att du är petig, så att det kan bli något av den här sidan och förhoppningsvis bli en omröstning till slut. När det gäller nej och blank så står det väl i det förslag jag skrev att blankröster inte räknas. Men allt kan förstås ändras./Nicke L 13 mars 2006 kl.14.48 (CET)

Lottning är vanskligt. Jag tror det är bättre att ha någon annan metod för att skilja kandidater med samma röstprocent. Varför inte "företräde till den som först nådde upp till sitt antal positiva röster"? Det tycker jag känns tillräckligt rättvist. De som röstar sist får visserligen aningens mindre makt än övriga, men metoden används ju bara vid exakt lika röstprocent. --Бoīvı€ 13 mars 2006 kl.15.03 (CET)

Öppen eller sluten omröstning?

På sidan finns nu två förslag till valprocedur - en med öppen omröstning i samma stil som på WP:BOA och en med sluten omröstning med samma eller liknande system som användes i valet till Wikimedias styrelse 2005. En fördel med öppet val är att det är enklare att genomföra, medan det krävs en större apparat för att få till stånd ett slutet val. En fördel med slutet val är att risken för tjafs och personangrepp minimeras. Se vidare Wikipediadiskussion:Skiljedomskommitté#Slutet val. Fler fördelar och nackdelar med respektive metod kan säkert nämnas. Är det värt att inhämta synpunkter medelst en enkät? Jag försöker i alla fall härmed./Nicke L 14 mars 2006 kl.00.30 (CET)

Enkät om öppen eller sluten omröstning

Skriv gärna om du är starkt eller svagt för eller emot, samt ge motivering.

• För öppen omröstning

1. Starkt mot att en enkät tas upp innan man vet om slutna val är tekniskt möjligt. habj 19 mars 2006 kl.01.42 (CET) Att kräva att detta val ska vara slutet... vem ska sköta valet? Vem har förtroendet att hantera det hela, räknar röster, redovisa dem och ingen ifrågasätter? Den berömda "nån annan"? Jag tror inte vi orkar med att ordna en sådan procedur. Hur ska dessa magiska personer som anförtros att sköta valet utses? Sen undrar jag om det öht finns teknisk möjlighet att hålla slutna omröstningar? Visst, valet till styrelsen var slutet - men vem ber de programmerarna som snodde ihop de att damma av koden bara för svwiki? Kom ihåg att vi inte har någon "egen" utvecklare som är beredd att fixa saker åt oss, E23 har lagt ner den typen av ambitioner för länge sen. Om den tekniska möjligheten inte finns, kan vi bara glömma det där med slutet val. I dagsläget finns inget realistiskt förslag på slutet val. Faktiskt skulle jag vilja "förbjuda" folk att rösta på förslag som ingen har kunnat visa att det finns tekniska möjligheter att realisera. För öppen omröstning dels eftersom det verkar oklart om det går att få någon utvecklare att fixa en sluten omröstning åt oss, och dels för att det verkar jobbigt att genomföra och i största allmänhet onödigt. Vi bör IMO lära oss att hantera de öppna omröstningarna bättre istället. Se svar från utvecklarna nedan. habj 19 mars 2006 kl.03.32 (CET)
2. Muneyama 14 mars 2006 kl.00.58 (CET) Genom att ha öppen omröstning där man ställs till svars för sin uppfattningar ger man alla möjlighet att skaffa sig en saklig bild av kandidaterna. På så sätt undviker vi att omröstningarna blir popularitetstävlingar.
3. Hakanand 14 mars 2006 kl.08.32 (CET) Inte nog med att "kommittén" skall arbeta utan möjlighet till insyn för utomstående (vilket är illa nog ur ett demokratisk perspektiv), nu ska inte ens röstningsproceduren få vara öppen.

   Kommentar till ovanstående två. Själva röstningsproceduren är öppen även vid slutet val. Den sakliga bilden av kandidaterna får man genom att ställa frågor på därför avsedd kandideringssida. Det man undviker vid slutet val är sidoblickar på hur andra röstat och debatt röstande emellan. /RaSten 14 mars 2006 kl.10.40 (CET)

   Faktum kvarstår; är omröstningen sluten så är insynen noll för alla utom rösträknarna. Hakanand 14 mars 2006 kl.10.44 (CET)

   Insynen är noll enbart ifråga om vem var och en röstat på. Så brukar det vara i en demokrati, där valhemligheten är essentiell. I övrigt går det att följa röstresultat och debatt helt öppet. Det är t o m så att efter att röstningen avslutats kan var och en kolla att den egna rösten är noterad korrekt, så att inte valförrättarna totat ihop något. Hade du invändningar i somras också? /RaSten 14 mars 2006 kl.19.51 (CET)

   Att jämföra det här med (exempelvis) val till riksdagen är enligt min åsikt inte en relevant jämförelse. Detta pga att riksdagens arbete sker helt öppet och kan granskas av allmänhet och media. Här kommer istället insynen för oss andra att vara noll. Ja, jag har varit negativ hela tiden, men inte torgfört min åsikt särskilt högljutt eller ofta i förhoppningen att förslaget skulle självdö. Hakanand 15 mars 2006 kl.09.02 (CET)

   Jag tror att RaSten syftade på om du hade invändningar mot valet som hölls i somras./Nicke L 15 mars 2006 kl.10.05 (CET)

   Just det. Jag syftade på styrelsevalet. Som jag ser det är insynen i det valet helt utan anmärkning, och valhemligheten ändå bevarad. Jag förstår inte Hakanands invändning. (Och så undrar jag om vi för den här debatten på rätt plats.) /RaSten 15 mars 2006 kl.18.53 (CET)

   Nu var det ju inte jag som började debattera och förs den på fel ställe kan säkert Habj flytta den någon annanstans ;-) Vad jag hela tiden vänt mig mot i den här frågan är följande: 1. Fruktansvärt mycket tid & energi läggs på att diskutera, tillsätta och fastställa kommittén och dess "reglemente". Jag kan inte inse att problemen de är satta att lösa är så stora och ofta förekommande, så att det skulle motivera allt detta arbete. WP:s användare borde lägga mer tid på artikelskrivande istället för att diskutera allt mellan himmel och jord. 2. Insynen i kommittéens arbete blir dålig/obefintlig(?) för alla oss andra. Jag föredrar öppna, raka diskussioner framför lykta dörrar. 3. Det finns redan idag (fungerande) regler för hur konflikter & avsättande av admins skall skötas. 4. Det kommer att krävas att regelverket kring en kommitté är oerhört detaljerat och tar höjd för alla tänkbara situationer, som exempelvis vad som händer när delar av kommittén inte är nåbar, röstningsregler inom kommittén osv. Hakanand 16 mars 2006 kl.09.07 (CET)

• För sluten omröstning

• \Mike 14 mars 2006 kl.00.43 (CET) Definitivt. (Valhemlighet, mindre strider/diskussioner om andras val, etc. Och programvaran finns ju faktiskt så att vi kan använda den.)
• RomanNose 14 mars 2006 kl.08.03 (CET) eftersom det saknas tekniska möjligheter

1. Svagt för sluten omröstning. Vi undviker därmed pajkastning och diskussioner som helt spårar ur. Men hur fungerar kontrollen av marionett- och kompisröster vid sluten omröstning? torvindus 14 mars 2006 kl.00.48 (CET)

   Det ska väl fungera på samma sätt som i styrelsevalet - jag vet inte om det var programvaran som kontrollerade att användaren hade tillräckligt många redigeringar... Och det syns trots allt vilka som lämnat röster. \Mike 14 mars 2006 kl.01.02 (CET)

   Marionettkontrollen gjordes av valförrättarna. De såg också till att den som röstade flera gånger fick sina senast avlagda röster räknade. Programvaran höll reda på att man var berättigad (det var i början lite problem med folk som inte kunde rösta trots att de uppfyllde villkoren). Jag vet inte om Mike vet hur man drar i spakarna till Boardvote, men jag tror att vi måste be de internationella utvecklarna om assistans, men det är ju bara en fördel./RaSten 14 mars 2006 kl.07.27 (CET)

   Ok, bra att du har koll. Även jag antar att någon utvecklare måste involveras för att få igång programvaran; det kanske till och med är bäst att en oberoende person även fungerar som rösträknare. (Dvs nån som inte skriver på sv.) I övrigt håller jag med Agneta här under om varför. \Mike 14 mars 2006 kl.15.16 (CET)

   Om RaSten har sån koll, föreslår jag att han använder sina kontakter till att prata med de internationella utvecklare och kollar upp huruvida nån av dem har lust att lägga sin tid på att hjälpa oss med det här. Innan vi vet om det är realistiskt, går det inte att ta förslag om slutna val på allvar. // habj 19 mars 2006 kl.01.45 (CET)

2. RaSten 14 mars 2006 kl.07.27 (CET) röstar för sluten omröstning.
3. Agneta 14 mars 2006 kl.19.57 (CET) För sluten omröstning.I en sluten omröstning så ska inte heller rösträknarna ha tillgång till vem som har röstat på vem. Vad det gäller rösträknare så kan man ju justerare som intygar att de räknat rätt och på rätt sätt. Det betyder ju en del för dem som det röstas på att valen är slutnja, men slutna val är självklart i en demokrati för den röstandes skull också. Jag kan kanske uppföra mig hyfsat mot någon jag avskyr och avstå att rösta på densamme. Öppet personval är inte bra för varken röstare eller dem det röstas på.Agneta 14 mars 2006 kl.13.24 (CET)

Vad utvecklarna säger

Jag gick in i IRC-kanalen #mediawiki för att fråga om de tekniska möjligheterna att få det här gjort. Jag pratade med två utvecklare vid namn Robchurch och Avar. De sade tämligen snabbt att det berodde på om någon är villig att gräva upp "the BoardVote extension" (antagligen hela paketet som användes vid styrelsevalet), kolla igenom den och modifiera den och sedan behöver det skapas en databastabell, välja ut människor som kan vara ansvariga för dem och ge dem de behörigheter de behöver. Det sistnämnda torde vara den enkla delen, bara knapptryckeri. Det torde vara modifieringen av "BoardVote extension" och den där databastabellen som bleve en påse jobb (ingen aning om hur mycket eller lite) för någon kunnig person.

- Ni behöver någon med root-behörighet i databaserna

- OK, jag är teknisk analfabet. Är det en "tung" behörighet, alltså något som inte alla utvecklare har?

- Ja, den högsta.

(...)

- Att skapa tabellen... vi kunde få Brion att göra det. Det är den enkla delen.

Sedan började de prata om hur onödigt de tyckte det hela verkade. Med andra ord: de här två ska man inte försöka få att göra det.

Förvisso finns det flera utvecklare än de här två. Jag försökte inte heller övertala dem, jag beskrev det hela som "en del av användarna på svwiki tycker att det vore jättebra om man kunde göra det på det här sättet, går det?" och svaret får väl tolkas som att tekniskt är det inga problem, inga svåra saker som behöver problemlösning. Problemet blir att hitta någon som vill fixa saker åt oss, någon utvecklare (med högre behörighet än E23) som tycker att han har lust att lägga sin tid på det. Om det ska gå, då är det viktigaste som behövs att man visar upp en diskussion på wikin där wikigemenskapen säger "ja, det här vill vi ha!". Helt klart är att vi inte i förväg kan få någon garanti för att nån tänker göra det åt oss. Vi måste antingen sikta på att få slutna val, benhårt, så att någon vill göra det åt oss! och om det sen inte blir nåt så har vi förbrukat en massa energi och kraft till ingen nytta... eller så släpper vi idén. Mellanting torde inte funka. Personligen tycker jag det är bättre att droppa idén.

Jag hörde mig för om jag kunde posta loggen från kanalen här på wikin, men det ville de inte. Det kan jag på ett sätt förstå, de skämtade rätt hårdhänt på sätt som kan missförstås. En logg ser annorlunda ut när man läser efteråt än när man är "där". Folk har väl inte heller lust att stå till svars för att folk sitter och lusläser sånt man slänger ur sig i snabb dialog - det är lite skillnad mot text man fäster i skrift för att stå kvar, det tänker man över mera. Den som inte är nöjd med det här svaret, min sammanfattning av en kvarts samtal i en IRC-kanal, borde förmodligen antingen själv gå in i #mediawiki för att ragga intresserade utvecklare eller skicka ett mail till någon lämplig maillista som befolkas av tekniker - Wikitech-l är troligen den rätta. De svar man får på listmail kan man enkelt visa upp för omvärlden, det är ju en fördel. // habj 19 mars 2006 kl.03.27 (CET)

Nu måste jag i ärlighetens namn säga att ovanstående nog inte är hela sanningen.Lite synd att jag inte mailade till wikitech-l också, då hade jag säkert fått ett mera uttömmande svar eftersom flera personer yttrat sig.

Tydligen har ledamöter till engelska wikipedias arb com hållits med hjälp av BoardVote-systemet, och därmed borde det gå relativt smidigt att genomföra. Lite jobb är det förvisso, som vi inte bara kan sitta på våra rumpor och tro att någon annan ska fixa åt oss på det sätt som görs vad gäller styrelsevalet. Den som tycker det är viktigt att valet är slutet, bör därför IMHO ta upp frågan på nytt. Intressant att tänka på är också att mjukvaran är upplagd för systemet approval voting. // habj 3 september 2006 kl. 01.54 (CEST)

"Automatiskt"?

Är det inte överflödigt att ha ordet ... välj automatiskt till ... efter att det står att de nominerade som får 75% eller mer av rösterna. Det leder till en situation där det som inte får 75% eller mer av rösterna "utan automatik" kan utses till ledamöter ändå. Det är väldigt tuffa regler tycker jag, men OK, då får WP verkligen ett "antingen eller läge" och utrymmet för diskussioner är begränsat till de som fått 75% eller mer i röstetal. Fast det är ju verkligen skillnad att få 75% av 100 röster än att få 75% av 4 röster. Men det är väl genomdiskuterat. Så det räcker vääl med att ta bort automatiken? Agneta 3 november 2006 kl. 21.48 (CET)

Oklara röstregler

Den nuvarande regeln för valproceduren lyder:

Vid varje kandidat kan man rösta för, emot, eller neutralt. Neutrala röster räknas inte vid sammanräkningen.

De kandidater som fått starkast stöd mätt i procent blir valda.

För att skilja kandidaterna åt används andel positiva röster. Om flera kandidater har exakt samma rösttal, så får man gå tillbaka i tiden till det sista tillfället då röstetalen skiljde sig åt.

Vid varje röst kan den röstande, om så önskas, lämna en kommentar/motivering. Ingen diskussion företas på själva omröstningssidan. Eventuella diskussioner om omröstningen ska i stället föras på diskussionssidan.

Jag är rätt van att läsa stadgar o. d., men jag gick bet på andel positiva röster. Jag tolkade det först som

1. procent positiva röster av de för kandidaten angivna rösterna (neutrala röster dock oräknade). Efter närmare begrundande omtolkade jag det som
2. procent av det totala antalet angivna positiva röster (på alla kandidater), som tillfallit just denna kandidat.

Efter att ha gått igenom historiken och sett att det tidigare talats om både andel och antal, lutar jag emellertid igen åt att tolkning 1 avses.

Låt mig tydliggöra med ett överdrivet exempel: Säg att en plats står och väger mellan person A som har fått 3 röster för men ingen emot, och person B som har fått 49 röster för och 1 röst emot. Totalt har 200 positiva röster avgivits. Enligt tolkning 1 vinner person A ("andel 100%") över person B ("andel 98%). Enligt tolkning 2 vinner person B ("andel 24,5%") över person A ("andel 1,5%"). Är det rätt uppfattat att person A vinner, med nu gällande regler?--Jörgen B 12 november 2006 kl. 22.46 (CET)

Ja, tanken när reglerna skrevs var att först räknar man procenten mellan för- och emot-röster, och den med högst procent vinner. Om flera har samma procent, men olika antal röster (för att skilja 100%-arna åt) så skulle antalet för-röster räknas i andra hand.

Men sen var det någon som ändrade ordet antal till andel i den punkten, men jag vet inte varför, eller vad tanken var med den ändringen. --  boivie  ^d 12 november 2006 kl. 23.23 (CET)

Så i det överdrivna exemplet ovan vinner person A?--Jörgen B 14 november 2006 kl. 13.16 (CET)

Det stämmer. Kandidater som ingen tycker är olämplig går före kandidater som har fått röster emot sig. --  boivie  ^d 14 november 2006 kl. 13.38 (CET)

Begränsning av valbarhet

För närvarande är rösträtten till skyddskommittén begränsad till användare som har varit med sedan minst 3 månader och gjort minst 400 editeringar. Jag tycker att detta är en rätt lagom gränssättning. (Inom parentes betyder den att jag saknar rösträtt denna gång, eftersom jag skapade min sv:wikiidentitet först i slutet av september.) Jag ser av diskussionen att det är ett övervägt beslut att tillåta både nominering av andra och självnominering. Det tycker jag också är rimligt. Men: jag ser också att i denna valomgång är båda de självnominerade kandidaterna såpass nya, att de saknar rösträtt i det val de är kandidater till. Jag tycker att det är olämpligt i de flesta valsammanhang, och att det också skulle vara bättre för oerfarna att stoppas av en valbarhetsspärr i stället för att som kanske första aktiva WPerfarenhet röstas bort av en förödande majoritet.

Jag föreslår därför att man i framtiden ställer samma krav för valbarhet som för rösträtt till skyddskommittén. (Detta skulle alltså gälla från och med nästa val.)--Jörgen B 12 november 2006 kl. 23.04 (CET)

Högst rimligt. Vi bör också utforma den sida där valen hålls, så att det tydligt framgår att skilkom inte är något kul uppdrag man söker bara för att. Något i stil med att vi utser våra mest betrodda användare, eller så. Många har uppenbarligen inte fattat varför valsystemet ser ut som det gör; det bör förklaras i direkt anslutning till valen. // habj 7 februari 2007 kl. 23.17 (CET)

Jag har nu ändrat i enlighet med förslagen. Jag försökte formulera mig så, att det skulle vara lätt att lägga ännu större krav på valbarhet än på rösträtt, om vi senare skulle välja att göra detta. Man behöver då bara byta ut den sista meningen Samma regler gäller för vilka som är valbara mot de strängare regler man vill ha.--Jörgen B 9 februari 2007 kl. 14.36 (CET)

Förslag: flytta denna sida,och hålla valen här

Undersidor brukar vara ett bra sätt att krångla till saker och ting. Jag föreslår att flytta sidan till Wikipedia:Val till skiljedomskomittén, och jag föreslår också att val till administratörer skilkom hålls här inte på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet. Orsaken är främst att folk bör sätta sig in ordentligt i vad det är de röstar på, och detta - tillsammans med Wikipedia:Skiljedomskommittén - är den sida där detta förklaras. Sidan bör i så fall kompletteras med åtminstone ett stycke mindre "paragrafig" och mera berättande text, som förklarar att valen är till för att välja en grupp som har (nästan) allas förtroende - inte för att åstadkomma någon typ av representativ demokrati eller liknande. Vi såg i förra valomgången att detta missförstods en hel del. // habj 7 februari 2007 kl. 23.23 (CET)

habj, du skrev: ...och jag föreslår också att val till administratörer hålls här inte på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet. Missförstår jag dig rätt om jag tolkar detta som att du också vill ha en annan sida med namnet Wikipedia:Val till administratörer?--Jörgen B 8 februari 2007 kl. 17.56 (CET)

Korrigerat formuleringen ovan. // habj 8 februari 2007 kl. 23.54 (CET)

Ändrade röstregler

Efter erfarenheterna från förra valet, och med inspiration från franska skilkom-val, så har jag ett förslag på några ändringar av röstreglerna.

• Alla som får över 75% stöd blir valda till ledamöter eller reserver.
• De som får över 75% stöd rangordnas i första hand efter antalet för-röster (för att negativa taktik-röster inte ska vara lika avgörande).
• Reserver träder in vid eventuella avhopp fram till nästkommande skilkom-valmånad.
• Om inte tillräckligt många kandidater får 75% stöd blir det vakanta positioner fram till nästkommande skilkom-val.

Vad tror ni om det? Låter det vettigt? Eller kan det få oönskade konsekvenser? --  boivie  ^d 15 mars 2007 kl. 16.58 (CET)

Det verkar bättre än det förra systemet./Nicke L 15 mars 2007 kl. 18.27 (CET)

Tvång att vara administratör?

I skrivnigen om val tll skiljekommittén så uppfattar jag det som ett krav för rollen att vara administratör. Är det verkligen så? Själv är jag intresserad att kandidera til SK, men jag är bestämd i att inte vilja vara administratör. Och bortsett från personliga preferenser så ger jag en risk med detta krav som kan uppfattas elitistiskt, nästan odemokratiskt - hur ofta hörs inte "ni administratörer som gaddat ihop er" etc. Wanpe 2 november 2007 kl. 12.43 (CET)

Jag tror inte att det är ett krav att vara administratör, däremot blir man administratör "automatiskt" om man väljs till SKILKOM. --MiCkE^d_b 2 november 2007 kl. 12.45 (CET)

Men om jag inte vill bli det - kan jag då avstå från administratörsbehörigheterna? Wanpe 2 november 2007 kl. 13.02 (CET)

Det går ju lite emot den tanken många har att administratörskap inte ska vara nån statusmärkning, utan att alla betrodda användare ska ges tillgång till administratörsverktygen. Men annars ser jag inget problem med att en skiljeman avstår från administratörskap. I vissa fall kan det förmodligen vara bra att kunna se raderade sidor, men det kommer säkert finnas andra skiljemän som kan informera i så fall. Kul att du är intresserad av att kandidera, förresten! -- boivie ✎ 2 november 2007 kl. 13.46 (CET)

Snacket om "odemokratiskt" och "gadda ihop sig" är givetvis strunt. Självklart kan det finnas situationer där personer som inte är administratörer väljs in i skilkom; i så fall är felet det att de inte blivit administratörer tidigare. Den som ska bedöma folks ageranden bör förstås ha en god översyn över hur systemet fungerar, och att inte ens ha prövat administratörsrollen och inte vilja göra det är nog inte de bästa förutsättningarna. // habj 3 november 2007 kl. 12.51 (CET)

I en tingsrätt finns det nämndemän som inte är utbildade jurister, då förtroendet för systemet ökar när inte alla är lagexperter. Min tanke om jag kandiderar är att bygga på mina erfarenheter som facilitator, där det är motstridigt att också inneha något som kan uppfattas som maktbefogenheter. Wanpe 3 november 2007 kl. 13.23 (CET)

Skilkom är ingen domstol. Jag uppfattar ditt resonemang som ganska udda och icke förankrat i wikins sätt att fungera. // habj 3 november 2007 kl. 13.49 (CET)

... och att det att vara admin inte är mycket till maktposition, är grundläggande wikigemenskaps-kunskap. // habj 3 november 2007 kl. 13.58 (CET)

Jag menade inte att jag anser adm vara en maktpostion men att andra uppfattar det så. Men då min infallsvinkel inte verkar vara OK, så accepterar jag det och kommer inte kandidaera. Wanpe 3 november 2007 kl. 14.58 (CET)

Om man inte vill vara admin, men får adminrättigheter för att man sitter i skiljedomskommittén, kan man ju deklarera på sin användarsida att "Jag sitter i skiljedomskommittén och har därför administratörsrättigheter, men använder dem inte utanför kommitténs arbete" och sedan hålla sig till det. Om man ställer upp i val till skiljedomskommittén och inte blir vald, men ändå får de 75 % stöd som krävs för att man ska bli admin, kan man ju omedelbart avsäga sig rättigheterna på m:Requests for permissions eller be byråkraterna att inte tilldela en rättigheterna. Wikipedia:Läsning för administratörer har ganska bra formuleringar om hur administratörernas roll idealiskt ser ut och uppfattas. Jag är medveten om att det inte alltid är så i praktiken, men vi bör sträva åt det hållet. //Essin 3 november 2007 kl. 15.14 (CET)

Det kan finnas många olika mer eller mindre rationella skäl till att man inte vill vara administratör (jag vet inte om jag riktigt håller med Wanpe), men jag tycker ändå det är onödigt paragrafrytteri att kräva att medlemmarna av skiljedomskomitten skall ha administratörsrättigheter. Det finns ett antal aktiva användare som skulle kunna vara administratörer men väljer att inte vara det - om någon av dem skulle vilja kandidera till skiljdomsk. men ser kravet som ett hinder ser jag inget som helst problem i att de slipper. Det är betydligt viktigare att duktiga medlemmar kommer fram. Habjs argument ovan om att man inte skulle vara lämplig om man inte provat på administratörsrollen gäller inte dessa användare (t.ex. StefanB, om han skulle kandidera - eller jag själv (som verkligen inte tänker kandidera)). /NH 3 november 2007 kl. 15.25 (CET)

Hur många?

Av en sak som Boivie skrivit på Bybrunnen, sammantaget med att det föregående val tillsattes fyra ledamöter, får jag det till att det är tänkt att vara 12 ledamöter så småningom, men jag misstänker att jag missat något eller missförstår? 12 ledamöter är ett stort antal att få att samordna några aktiviteter på deras fritid...//--IP 2 november 2007 kl. 13.51 (CET)

Som upplägget är nu, så kommer Skilkom framöver att bestå av 9 ledamöter, där 3 väljs om varje halvår. Av nuvarande kandidater så sitter Dcastor, Riggwelter och Lelle (grupp gul) till november 2008. Gunnar Larsson och Ettrig (grupp rosa) har mandat till april 2008, i den gruppen finns det också en vakant plats som blev ledig i samband med Hannibals avhopp. MoRsE (grupp turkos) har mandat till 24 november 2007, i grupp turkos finns det också två positioner som ännu inte blivit tillsatta.

Så det vi ska välja nu är alltså samtliga tre positioner i grupp turkos, med mandat till april 2009, samt en reserv för den vakanta platsen i grupp rosa. Blev det tydligare? --  boivie  ✎ 2 november 2007 kl. 14.05 (CET)

... och anledningen till att vi även förra valet valde fyra skiljemän, var att det uppstod en vakant plats då Nicke L hoppade av. --  boivie  ✎ 2 november 2007 kl. 14.08 (CET)

En kontroll av det hemlighetsfulla valet...

... för säkerhets skull: Jag har ingenstädes hittat en uppgift om var valet hålles. "Just nu pågår val"-länken (som f. ö. väl bör tas bort nu?) leder ju också till WP:SK, inte til "valplatsen".

Jag har gissat att även denna gång WP:AAB var rätt plats. Där fanns MoRsE uppe (till omval), men inga nya kandidater. Jag antog att detta berodde på att inga andra nominerbara kandidater nominerats.

Jag slogs plötsligt av en obehaglig tanke: Stämmer detta, eller har en annan omröstning med nya kandidater pågått någon annanstans? (Ja, det vore absurt med samtidig omröstning på två platser; men en viss amatörmässighet har vi amatörer nog gjort oss skyldiga till förr :-) .)--Jörgen B 22 november 2007 kl. 19.40 (CET)

Ingen omröstning har skett på annan plats en WP:AAB, och följer du länken av ordet "val" i sitenotice, så hamnar du just där. Omröstningen föregicks av en nominieringsperiod på en vecka, då alla hade möjlighet att nominera användare som de tyckte var lämpliga. Några blev nominerade, men ingen mer än MoRsE tackade ja (arkiv). Information om nomineringen var då också inlagt i sitenotice, men på grund av tekniska omständigheter så doldes sitenotice av donations-bannern. Information om nomineringstillfället las även ut i Bybrunnen. --  boivie  ✎ 22 november 2007 kl. 22.04 (CET)