William Macnaghten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
William Macnaghten

sir William Hay Macnaghten, angloindisk ämbetsman och diplomat, född 1793, kom ut till Indien 1809, förvärvade omfattande kunskaper i orientaliska språk och utgav efter att en tid ha varit registrator vid en indisk överdomstol ett par avhandlingar om muslimska och hinduiska rättsgrundsatser, 1865 ånyo utgivna av H.H. Wilson (Principles of hindu and mahomedan law).

Macnaghten blev 1830 sekreterare åt generalguvernören lord William Bentinck och var från 1837 generalguvernören lord Aucklands främste rådgivare, särskilt i dennes olyckliga afghanska politik. Macnaghten avslöt 1838 förbundet mellan indiska regeringen, Ranjit Singh i Punjab och den afghanske tronpretendenten Shah Shuja samt åtföljde 1839 den militära expedition, som uppsatte Shah Shuja på tronen i Kandahar och Kabul. Som indiska regeringens ombud hos denne sökte Macnaghten förgäves införa ordnad förvaltning i Afghanistan och komma till uppgörelse med de mot den oduglige marionettfursten upproriska stamhövdingarna. Till sist utbröt öppet uppror även i Kabul (november 1841), och under förhandlingarna om fritt avtåg för den brittiska garnisonen blev Macnaghten tillfångatagen av den nye emiren Dost Muhammeds son, 23 december 1841, och s.d. nedskjuten av denne.

Han hade 1840 upphöjts till baronet. Macnaghten bar nog genom sin impulsiva optimism en dryg del av skulden för det afghanska äventyret och därmed följande olyckor. Jfr sir H.M. Durand, "The first afghan war" (1879).