Afghanistan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 34°N 66°Ö / 34°N 66°Ö / 34; 66

د افغانستان اسلامي دولت
دولت اسلامی افغانستان
Da Afghanistan Islami Dawlat
Dawlat-e-Eslami-e-Afghanestan
Flagga Statsvapen
Valspråkinget
Nationalsång: Sououd-e-Melli
Huvudstad Kabul
Största stad Kabul (2,5 miljoner invånare 2009)
Officiella språk dari, pashto[1]
Statsskick Republik
 -  president Hamid Karzai
 -  regeringschef Hamid Karzai
Självständighet självständighetsförklarat 
 -  Erkänd 19 augusti 1919 
Yta
 -  Totalt 652 230[2] km² (41:a)
 -  Vatten (%) försumbart
Befolkning
 -  2013 års uppskattning 31 108 077[3] (40:e)
 -  Befolkningstäthet 46,2/km² (126:e)
BNP (PPP) 2003 års beräkning
 -  Totalt 20 miljarder dollar 
 -  Per capita 700 dollar 
Valuta afghani (AFA)
Tidszon UTC+4:30
Topografi
 -  Högsta punkt Nowshak, 7 485 m ö.h.
 -  Största sjö Hamun-i-Saberi
 -  Längsta flod Helmand, 1 200 km
Nationaldag 19 augusti
Nationalitetsmärke AFG
Landskod AF, AFG
Landsnummer 93

Afghanistan, formellt Islamiska republiken Afghanistan[4] (pashto: د افغانستان اسلامي جمهوریت; dari: جمهوری اسلامی افغانستان är de officiella språken) är en stat i södra Asien. Afghanistan räknas till Centralasien. Landet är bergigt och saknar kust. Det gränsar till Pakistan i söder och öster.[5] Iran i väst, Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr, och Kina allra längst i öster.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Under antiken kallades landet Ariana eller Baktrien. Under medeltiden användes namnet Khorasan. Namnet Afghānistān betyder "afghanernas land". Det finns olika teorier om ordet afghans ursprung, ålder och mening.

  • Vissa anser att "afghan" kommer från "apagân".[6] Pashtunerna började använda termen afghan som ett namn om sig själva från den muslimska perioden och framåt.
  • Enligt W. K. Frazier Tyler, M. C. Gillet och andra forskare förekommer ordet afghan först i Hudud-al-Alam år 982.
  • el-Biruni ansåg att afghaner var olika stammar som levde bland de västra bergen vid floden Indus, vilket skulle vara Sulaimanbergen.[7]

Sista stavelsen i namnet, -stān, är ett efterled som betyder "plats". Ordet förekommer i flera språk i regionen. Termen "Afghanistan" användes av mogulrikets kejsare Babur i sina memoarer under 1500-talet för att hänvisa till områdena söder om Kabul, som beboddes av pashtuner (kallade "afghaner" av Babur).[8]

Fram till 1800-talet användes namnet endast för pashtunernas nedärvda områden, medan kungariket som helhet var känt som kungariket Kabulistan, som omnämns av den brittiske statsmannen och historiken Mountstuart Elphinstone.[9] Andra delar av landet var under vissa perioder erkända som självständiga kungariken, som till exempel kungariket Balkh under det sena 1700-talet och tidiga 1800-talet.[10]

När landet expanderade och centraliserades antog och utökade afghanska myndigheter namnet "Afghanistan" för hela kungariket sedan den engelska översättningen "Afghanland" redan hade förekommit i olika fördrag mellan Brittiska Indien och Qajardynastin, refererande till områden som lydde under Barakzaidynastin i Kabul.[11]

"Afghanistan" som namn för hela kungariket omnämndes 1857 av Friedrich Engels.[12] Det blev det officiella namnet, när landet erkändes av världsgemenskapen 1919 sedan det blivit helt självständigt från britterna[13], vilket bekräftades i nationens grundlag 1923.[14]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Afghanistans historia

Afghanistan har en mycket gammal historia. Det fanns troligen jordbruk i området redan 4000 f.Kr. Regionen som idag heter Afghanistan har genom tiderna underkuvats av olika imperiers arméer. 529 f Kr inlemmades området i perserriket. Det erövrades på 300-talet f Kr av Alexander den store och under medeltiden av Djingis Khan. Ursprunget till dagens afghanska stat var det rike som bildades 1746 under Durranidynastins regent Ahmed Shah Durrani med Kandahar som huvudstad.[15] Senare flyttades huvudstaden till Kabul och i stora delar av landet överläts styrelsen på grannländerna. Under det sena 1800-talet blev Afghanistan en buffertstat i rivaliseringen mellan det Brittiska Indien och Tsarryssland, en schism som har kallats det stora spelet.[16]

Afghanistan som buffertzon i det storpolitiska spelet.Karikatyr som föreställer Shir Ali Khan med «vännerna» Ryssland och Storbritannien (1878).

Under 1800-talet styrdes Afghanistan av det brittiska imperiet. Landet uppnådde självständighet efter det tredje anglo-afghanska kriget. Landet skiljdes helt från Storbritannien den 19 augusti 1919. Under 1900-talet har Afghanistan härjats av inbördeskrig och utländska ingripanden. 1933 till 1973 var en politiskt stabil period då landet styrdes av kung Zahir Shah. 1946 blev landet medlem av FN. 1973 grep kungens svåger Mohammed Daoud Khan makten genom en militärkupp. Kungen avsattes och republik utropades 1977. Daoud och hela hans familj mördades 1978 då det afghanska kommunistpartiet tilltvingade sig makten genom ytterligare en kupp.[17]

Efter det kommunistiska maktövertagandet förbjöds alla andra politiska partier än det kommunistiska PDPA. Kommunistregimen utmanades av den USA- och Pakistanstödda mujaheddingerillan. Genom CIA utbildades och beväpnades minst 35 000 mujaheddinsoldater. Många av dessa kom från andra länder. När landets kommunistregering närmade sig kollaps invaderades Afghanistan, i december 1979, av sovjetiska trupper. De tio följande åren härjades Afghanistan av det Afghansk-sovjetiska kriget, en konflikt där uppskattningsvis 15 000 sovjetiska soldater miste livet. Dessa förluster i kombination med Sovjetunionens förestående sammanbrott och omfattande internationella påtryckningar föranledde att de sovjetiska stridskrafterna drog sig tillbaka 1989.[17]

Det sovjetiska uttåget följdes av en utdragen maktkamp mellan olika mujaheddinfraktioner. Samtidigt uppstod den islamistiska talibanrörelsen.[18] Sedan islamistisk gerilla tog makten över landet 1992 styrdes Afghanistan provisoriskt av ett ledarråd. Nya författningar antogs 1993 och i juli 1996 utan att de tillämpades på grund av det pågående inbördeskriget. Dess blodigaste strider rasade 1994 då 10 000 milismän dödades i drabbningar i och runt Kabul.

Talibanerna kom till makten i september 1996. Som mest kontrollerade talibanerna 90 procent av landets yta. I nordöst utmanades islamiströrelsen av Norra alliansen. Talibanerna införde islamistiska sharialagar och ändrade landets namn till Muslimska emiratet Afghanistan. Mohammed Omar fick titeln amir al-muminin (De troendes härförare). Landet utvecklades under slutet av 1990-talet till ett tillhåll för militanta islamister, bland annat Usama bin Ladens rörelse al-Qaida. 1998 sprängde al-Qaida de amerikanska ambassaderna i Kenya och Tanzania. I efterspelet av attackerna krävde USA att Afghanistan skulle utlämna bin Ladin. När talibanregimen vägrade lät Clinton-administrationen bomba vad man trodde var al-Qaidas träningsläger i Afghanistan, vilket visade sig vara civila byar. 1999 införde FN sanktioner mot Afghanistan.[18]

Talibanregimen blev allt mer isolerad och fundamentalistisk. I mars 2001 lät regimen skjuta sönder två 1 500 år gamla Buddhastatyer. Omvärlden rasade mot förstörelsen av dessa världsarvsförklarade kulturminnen.[18]. 11 september-attackerna 2001 föranledde USA att ånyo att kräva bin Ladin utlämnad. Regimen i Kabul tog avstånd från terrorattackerna efter påtryckningar från Pakistan. Afghanistan erbjöd sig att utlämna bin Ladin om USA kunde presentera bevis för att denne hade planerat attackerna. USA avvisade kravet.

Afghanistan angreps 7 oktober 2001 av USA. Kriget ledde till att talibanregimen avsattes. Målet var enligt USA att tillfångata eller döda Usama bin Ladin, men vissa källor påstår att det egentliga motivet var olja[19]. I december 2001 hade invasionsstyrkorna tagit kontroll över Afghanistan. Vid årsskiftet enades afghanska ledare, talibanmotståndare, vid en konferens i Bonn om att bilda en interimsregering under Hamid Karzai. 2002 hölls ett traditionellt Loya jirga för att dra upp riktlinjer för landets framtid efter Taliban.

I slutet av 2001 tog FN:s säkerhetsråd initiativ till den fredsbevarande styrkan International Security Assistance Force (ISAF). Styrkans mandat är att bistå president Karzais regering att upprätthålla lag och ordning samt att återuppbygga landets infrastruktur. Under 2005 ingick USA och Afghanistan ett avtal om samverkan, vilket band samman de båda länderna i en långvarig relation. Samtidigt har det internationella samfundet bidragit med flera miljarder USA-dollar för att återuppbygga landet.

Talibanrörelsen gick under jorden för att senare återkomma och kontrollera 10 procent av landet (2008).[18] Landet är mycket fattigt och infrastrukturen är i spillror. Landminor är ett stort problem. Ytterst lite av lagstiftningen har ändrats sedan talibantiden.

Efter 2001[redigera | redigera wikitext]

Hamid Karzai svärs in som president 7 december 2004.

Afghanistan styrs av president Hamid Karzai. Denne handplockades från början av Bush-administrationen för att leda en övergångsregering efter talibanernas fall. I Karzais nuvarande regering ingår av medlemmar ur Norra alliansen och andra regionala och etniska grupper. Exkungen Mohammed Zahir Shah återflyttade till Afghanistan, men saknade utsikter att bli återinsatt. Zahir Shah avled 23 juli 2007. Landets nya författning trädde i kraft 4 januari 2004. Truppnärvaro från USA samt ett antal länder sörjer för den huvudsakliga krigsinsatsen mot regimens motståndare. Styrkor sammansatta efter en resolution av FN:s säkerhetsråd International Security Assistance Force (ISAF) är sedan december 2001 stationerade i Kabul. Militäralliansen NATO har fört befälet över ISAF sedan den 11 augusti 2003. ISAF kontrollerar cirka 30 procent av Afghanistans territorium. Nordzonen hålls av vice försvarsministern och generalen Abdul Rashid Dostum.

Presidentval hölls 9 oktober 2004. Över 10 miljoner afghaner registrerade sig för att rösta. 17 kandidater utmanade interimpresident Karzai. Flera av dessa hävdade att valfusk förekom och manade till valbojkott. En oberoende kommission fastslog att valfusk hade förekommit, dock inte i en sådan omfattning att valets utgång hade påverkats. Karzai fick 55,4 procent av rösterna. Valet var det första i Afghanistan sedan val till parlamentet 1969. Våldet trappades upp inför valet 18 september 2005. Inom tio dagar i maj dödades den uttalat antitalibanske ledaren för det islamska rådet, Mawlawi Abdullah Fayaz och polischefen i Kabul, Akram Khakraizwall. En internationell givarkonferens arrangerades i London den 1 februari 2006 där Afghanistan fick löfte 10 miljarder amerikanska dollar. Hårda strider har rasat mellan de Natoledda ISAF-styrkorna och motståndsgrupper (bl.a. talibaner) sedan mars 2006. Den 12 maj 2007 dödades en av talibanernas befälhavare Mulla Dadullah Akhund i Helmand. I en vedergällningsaktion 23 juli svarade talibaner med att tillfångata och föra bort 23 sydkoreanska missionärer.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Afghanistans geografi
Engelskspråkig karta över Afghanistan.

Afghanistan gränsar till sex länder: Iran och Turkmenistan i väster, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr och Pakistan och Kina i öster. Bergskedjan Hindukush går från nordöstra delen av landet till västra gränsen. Bergsmassiven bildar gränser mellan landets regioner. Den högsta punkten är berget Nowshak som når 7 485 meter. Slättland täcker landets norra och sydvästra delar. De största städerna är Kabul, Herat, Jalalabad, Mazar-e Sharif och Kandahar. Drygt 12,3 procent, eller 8 miljoner hektar, av landets yta består av odlingsbar mark, varav mer än hälften är konstbevattnad.[20] Landet har drabbats av jordbävningar. I mars 2002 skakades provinserna Samangan och Baghlan av en serie skalv i vilka 1 800 omkom och tusentals blev hemlösa. Totalt skadades över 4 000 människor.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Afghanistan har fastlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. Torka råder i stora delar av landet, vilket gör att färskvattentillgången blir begränsad.

Kabul (34° N, 69° E,1 815 m ö.h.[21]
  Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Medeltemp (℃) −3 −1 6 13 18 22 25 24 20 14 9 3
Maxtemp (℃) 14 23 25 28 33 37 38 40 36 32 25 19
Mintemp (℃) −21 −21 −14 −3 1 6 11 8 2 −3 −15 −19
Nederbörd (mm) 30 36 94 101 20 5 3 3 2 15 20 10
Kandahar (31° N, 65° E, 1 055 m ö.h.[21]
  Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Medeltemp (℃) 6 9 14 19 24 27 29 27 22 18 13 7
Maxtemp (℃) 21 27 31 36 42 44 42 43 38 38 32 25
Mintemp (℃) −10 −6 −6 1 4 9 12 11 4 −1 −9 −9
Nederbörd (mm) 79 43 20 8 5 2 3 2 0 2 2 20

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Karta över Afghanistans 34 provinser.

Afghanistan består av 34 provinser, eller velayat. Regionerna styrs formellt av centralt utnämnda guvernörer.

  1. Badakhshan
  2. Badghis
  3. Baghlan
  4. Balkh
  5. Bamiyan
  6. Daikondi
  7. Farah
  8. Faryab
  9. Ghazni
  10. Ghowr
  11. Helmand
  12. Herat
  1. Jowzjan
  2. Kabul
  3. Kandahar
  4. Kapisa
  5. Khost
  6. Konar
  7. Kondoz
  8. Laghman
  9. Lowgar
  10. Nangarhar
  11. Nimruz
  1. Nurestan
  2. Oruzgan
  3. Paktia
  4. Paktika
  5. Panjshir
  6. Parvan
  7. Samangan
  8. Sar-e Pol
  9. Takhar
  10. Wardak
  11. Zabol

(Se karta för överensstämmande numrering.)

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Då det saknas en aktuell och genomgripande folkräkning varierar uppgifter om folkgruppernas procentuella andel.[22] Den senaste officiella folkräkningen genomfördes 1979. Man planerar dock att genomföra en ny folkräkning under perioden 2011 till 2013.[23] Den mest genomgripande skillnaden mellan Afghanistan och det stora flertalet länder i dess befolkningsstorlek är att det är ett stamsamhälle, antagligen världens största.

Afghanistans befolkning utgörs av fyra större och ett trettiotal mindre folkgrupper. Aktuella källor visar att pashtuner utgör 62,73% av befolkningen. De andra folkgrupperna som nämns är tadzjikerna (12,4%], hazarerna (9 %), uzbekerna (6 %) aimaker (2,68 %) och turkmener (2,69 %).[24]

Landet har två officiella språk, pashto och dari, men vissa provinser har även andra officiella språk. Dari, som är en högspråksvariant av persiska, talas tillsammans med närliggande persiska dialekter av cirka 50 %, främst tadzjiker (egentligen tadzjikiska), hazarer (egentligen hazaragi) och aimaker. Pashtu talas av 35 %. Vidare talar 11 % turkspråk, främst uzbekiska (10 % av hela befolkningen) och turkmenska, men även kirgiziska, och utöver detta talas 30 mindre språk (främst baluchiska, pashai och kafirspråk) av cirka 4 %.[25]

Omkring 17 % av befolkningen bor i städer, men huvuddelen lever i byar på landsbygden. Tätast befolkade är floddalarna och slätten i norr.

I ett land med en sådan etniskt mångfald som Afghanistan har den gemensamma religionen, islam, spelat en viktig roll för att ena de olika folkgrupperna. Omkring 80 % av befolkningen är sunnimuslimer, 19 % är shiamuslimer, och cirka 1 % har annan trostillhörighet.[25]

Utrikespolitik och krigsmakt[redigera | redigera wikitext]

USA:s ambassad i Kabul.

Afghanistans utrikesministerium har upprätthållit goda relationer med länderna som idag ingår i NATO sedan 1920-talet, och har varit medlem i FN sedan 1946. I och med den amerikanska interventionen i Afghanistan har antalet utländska trupper kraftigt ökat och idag har mer än 22 NATO länder förlagt omkring 140 000 soldater till Afghanistan som en del av International Security Assistance Force (ISAF). Bortsett från de militära aspekterna har Afghanistan också starka ekonomiska länkar till NATO och deras allierade.

Afghanistans krigsmakt inkluderar den Afghanska Nationalarmén (ANA) och det Afghanska Nationella Arméflyget. Krigsmakten har för närvarande omkring 160 000 man, ett antal som förväntas stiga till 260 000 de närmaste åren. De tränas och utrustas av länderna i Atlantpakten, huvudsakligen av Förenta Staterna. ANA är uppdelat i is 7 armékårer, med 201. armékåren ("Selab") i Kabul som den största. ANA har också en särskild kommandobrigad som grundades 2007. En särskild skola - Afghanistans Nationella Militärakademi - utbildar landets krigsmän. Dessutom är ett särskilt militäruniversitet (som har kostat ca 200 miljoner dollar) under uppförande nära huvudstaden.


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Afghanistan#Foreign_relations_and_military

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Afghanistan är ett av Asiens fattigaste länder.[26] Landet är ett outvecklat agrarland med låg medellivslängd. De reformer som inletts raserades under 1980-talets krig och inbördesstrider, då även närings- och samhällsliv lamslogs. Men landet har stora, ännu outnyttjade naturresurser, bl.a. kol och järnmalm och riklig tillgång på vattenkraft. I norr utvinns stora mängder naturgas; huvuddelen exporterades tidigare till Sovjetunionen. Industrin är svagt utvecklad och omfattar mest lätt produktion (livsmedel, textilier, byggnadsmaterial). Omkring hälften av befolkningen lever av jordbruk och boskapsskötsel. Konstbevattnade odlingar i floddalarna ger spannmål, grönsaker, sydfrukter och bomull. Karakulfåren ger pälsverk (persian) och ull, som används för tillverkning av de berömda afghanmattorna. Viktiga handelspartner före kriget var Sovjet, Pakistan och Indien.

Valutan är afghani. För en svensk krona kan 6 afghani erhållas. Under de senaste åren har opiumhandeln ökat kraftigt i landet, och 2006 beräknades den utgöra cirka 35 % av Afghanistans BNP.[27] Afghanistan svarar för 93 % av den totala opiumproduktionen i världen.[28]

Afghanistan har en bruttonationalprodukt (köpkraftsparitet) på 23 468 000 000 internationella dollar (2009).[29] Landet hade samma år en bruttonationalprodukt (köpkraftsparitet) per capita på 812 internationella dollar.[29]

Naturtillgångar[redigera | redigera wikitext]

Afghanistan har förhållandevis stora tillgångar av koppar, järn, kol, olja, naturgas och litium

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2006 har mer än fyra miljoner manliga och kvinnliga studenter påbörjat studier i skolor runt om i landet. På grund av bristande finansiering, osäkra skolbyggnader, kulturella normer och en stor mängd icke ackrediterade lärare återstår det dock ännu omfattande problem med utbildningen i Afghanistan. Bristen på kvinnliga lärare är ett problem för vissa afghanska föräldrar, framförallt i mer konservativa områden, då de inte vill att deras döttrar skall utbildas av män.[30]

Antalet läs- och skrivkunniga bland landets befolkning uppgick 2006 till uppskattningsvis 28 procent. Fördelat mellan könen så är cirka 43 procent av männen och 13 procent av kvinnorna läskunniga.[31]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Flera av landets historiska monument har blivit skadade eller förstörda under krigen de senaste åren. Två kända statyer av Buddha i Bamianprovinsen förstördes av talibanerna som ansåg och påstod att de kunde påverka folkets tro. Dessa två Buddhastatyer tillhör Hazarafolkets kulturarv och har funnits mer än 1500 år.

Andra kända ställen är städer som Herat, Ghazni och Balkh. Vid Hari Rud finns ett av Afghanistans världsarv, Hari Ruds minaret och fornlämningarna i Jam.

Världsarv[redigera | redigera wikitext]

I Afghanistan finns det två världsarv.

Media[redigera | redigera wikitext]

Medierna kontrollerades tätt under talibanperioden och andra perioder i landets historia, och var relativt fria under andra. Under talibanperioden lades televisionen ned 1996 och tryckt media förbjöds att publicera kommentarer, fotografier eller läsarnas brev.[32] Den enda radiostationen sände religiösa program och propaganda och sände ingen musik.[32]

Efter att talibanregimen störtades 2001, släpptes pressens begränsningar gradvis och privat media diversifierades. Yttrandefriheten och pressen främjas i 2004 års grundlag och censur bannlys, även om att förtala personer eller att producera material som motsätter sig islams principer är förbjudet. 2008 listade Reportrar utan gränser mediamiljön som 156 av 173, den första som är någorlunda fritt.[33] 400 publikationer har nu registrerats och 60 radiostationer, en stor informationskälla, existerar nu.[34] Även utländska radiostationer, exempelvis BBC, sänder i landet.

Mänskliga rättigheter[redigera | redigera wikitext]

Efter Sovjetunionens fall var det många grupperingar som ville komma åt makten i Afghanistan. Förenade Fronten kallades en av grupperna som under denna tid utsatte kvinnor för våld och diskriminering i ännu högre grad än tidigare. Förenade Fronten använde sig av våldtäkter, orättvisa avrättningar, godtyckliga fängslanden, tortyr och "försvinnanden", troligtvis för att få människorna att samtycka att kvinnorna inte hade något värde i samhället.

Rabbani-regimen tog makten i Afghanistan under en fyraårsperiod. De lade huvudstaden Kabul i ruiner och fick på grund av detta deras motståndare talibanerna att börja utnyttja kvinnor för att ta över makten. När de väl kom till makten blev kvinnornas situation om möjligt ännu sämre. De rättigheter som funnits på ett fåtal ställen, som rätten till hälsovård, togs ifrån dem och de flesta tvingades att gifta sig med talibanska män. Många kvinnor blev även bortförda och mördade.

Efter 1996, när talibanerna tog över, blev kvinnor tvungna att bära burqa på offentliga platser samt följas av en manlig släkting. Om de bröt mot någon av reglerna straffades de med slag och bojor, och om de hade nagellack kunde de få fingrarna avhuggna. Talibanerna förbjöd kvinnor att arbeta utanför hemmet, om det inte gällde sjukvård. Det gjorde det väldigt svårt för ensamstående mödrar att försörja sig, eftersom lönen inte var den bästa. För att förhindra att kvinnor lärde sig för mycket fick de inte gå i skolan längre än till åtta års ålder. Läskunnigheten bland kvinnor i Afghanistan var därför låg.

Efter att kriget i Afghanistan började tolkades lagarna mycket hårdare.

Transnationella frågor[redigera | redigera wikitext]

Internationella dispyter[redigera | redigera wikitext]

De flesta flyktingar i Pakistan har återvänt hem men flera tusen finns fortfarande i Iran, många av fri vilja. Trupper från koalitionen och Pakistan patrullerar avlägsna stamområden för att övervaka och stävja terrorism och andra illegala gränsaktiviteter. Regionala konflikter över vattenfördelning i Amu Darya och Helmandfloden.

Flyktingar och internationellt spridda invånare[redigera | redigera wikitext]

Mellan 200 000–300 000, de flesta pashtuner och kuchis (nomader), har flytt på grund av torka och konflikter.

Illegala droger[redigera | redigera wikitext]

Afghanistan är världens största producent av opium.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The Constitution of Afghanistan Läst 20 januari 2013.
  2. ^ ”Afghanistan, Geography”. The World Factbook. CIA. 10 juli 2013. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html. Läst 21 juli 2013. 
  3. ^ ”Afghanistan, People and Society”. The World Factbook. CIA. 10 juli 2013. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html. Läst 21 juli 2013. 
  4. ^ (PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2007. sid. 75. Libris 10473857. ISBN 978-91-38-32379-3. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/7aff8780.pdf 
  5. ^ Delar av gränslandet mot Pakistan ingår i den omstridda regionen Kashmir som Indien gör anspråk på.
  6. ^ ”Afghanistan History”. Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica, Inc. http://www.britannica.com/eb/article-129450/Afghanistan. Läst 2008-06-25. 
  7. ^ Morgenstierne, G. (1999). "AFGHĀN". Encyclopaedia of Islam (CD-ROM-utgåva v. 1.0). Leiden, The Netherlands: Koninklijke Brill NV
  8. ^ "Transactions of the year 908" av Zāhir ud-Dīn Mohammad Bābur i Bāburnāma, översatt av John Leyden, Oxford University Press: 1921.
  9. ^ Elphinstone, M., "Account of the Kingdom of Cabul and its Dependencies in Persia and India", London 1815; publicerad av Longman, Hurst, Rees, Orme & Brown
  10. ^ E. Bowen, "A New & Accurate Map of Persia" i A Complete System Of Geography, tryckt för W. Innys, R. Ware [etc.], London 1747
  11. ^ E. Huntington (1907). ”The Anglo-Russian Agreement as to Tibet, Afghanistan, and Persia”. Bulletin of the American Geographical Society (University of California Press) 39 (11). 
  12. ^ Engels, Frederick (1857). ”Afghanistan”. MECW 18: sid. 40. http://www.marxists.org/archive/marx/works/1857/afghanistan/index.htm. Läst 2001. 
  13. ^ M. Ali, "Afghanistan: The War of Independence, 1919", Kabul [s.n.], 1960
  14. ^ ”Constitutions of the Past (1923)”. Afghanistan Online. http://www.afghan-web.com/history/const/const1923.html. Läst 2008-06-25. 
  15. ^ ”Ahmad Shah Durrani”. Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica, Inc. http://www.britannica.com/eb/article-9004137/Ahmad-Shah-Durrani. Läst 2008-06-25. 
  16. ^ Anwar-ul-Haq Ahady (1995). ”The Decline of the Pashtuns in Afghanistan”. Asian Survey (University of California Press) 35 (7): sid. 621-634. 
  17. ^ [a b] Skovmand, sidan 499
  18. ^ [a b c d] Who are the Taleban? BBC-News. Publicerat 28 februari 2008. Besökt 28 april 2008.
  19. ^ ”Unocal and the Afghanistan pipeline” (på engelska). http://www.globalresearch.ca/articles/CHI203A.html. Läst 8 januari 2011. 
  20. ^ Nationalencyklopedin Afghanistans jordbruk. Läst 2011-08-03.
  21. ^ [a b] Världens länder, vol 1 (Afghanistan — Cypern), Bonniers, ISBN 91-34-50745-0 N
  22. ^ Hewad Afghanistan – The ethnic composition of afghanistan in different sources, avläst 2012-01-12.
  23. ^ United Nations, 2010 World Population and Housing Census Programme Läst 12 januari 2012.
  24. ^ Maley, ed. by William (1998). Fundamentalism reborn? : Afghanistan and the Taliban (3. impr., new preface.). New York: New York Univ. Press. ISBN 0814755852 
  25. ^ [a b] ”Afghanistan” (på engelska). The World Factbook. CIA. 2007-12-13. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html. 
  26. ^ CIA Factbook - GDP - per capita (PPP) - Landet ligger på plats 217 på en lista över GDP Per capita]
  27. ^ http://www.nytimes.com/2006/09/03/world/asia/03afghan.html?ex=1314936000&en=77aca21e09c8576e&ei=5088&partner=rssnyt&emc=rss.
  28. ^ http://www.unodc.org/pdf/research/AFG07_ExSum_web.pdf
  29. ^ [a b] ”Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2009/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=86&pr.y=2&sy=2009&ey=2009&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=512&s=PPPGDP&grp=0&a=. Läst 9 augusti 2009. 
  30. ^ Mojumdar, Aunohita (2007-04-09). ”Afghan Schools' Money Problems”. BBC News. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/south_asia/6533379.stm. Läst 2009-08-07. 
  31. ^ Landguiden - Länder i fickformat (2007-04-09). ”Afghanistan - Faktablad : Utbildning”. Utrikespolitiska institutet. http://www.landguiden.se/. Läst 2009-08-07. 
  32. ^ [a b] Dartnell, M. Y. Insurgency Online: Web Activism and Global Conflict. University of Toronto Press, 2006. ISBN 978-0-8020-8553-5.
  33. ^ Press Freedom 2008 Index, Reporters Without Borders.
  34. ^ Afghanistan Press Report 2008, Freedom House.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]