Afghanistan

Wikipedia

د افغانستان اسلامي دولت
دولت اسلامی افغانستان
Da Afghanistan Islami Dawlat
Dawlat-e Eslami-e Afghanestan

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: 'Sououd-e-Melli'
Huvudstad	Kabul 34°30′ N 69°10′ E
Största stad	Kabul 3 miljoner invånare(2005)
Officiella språk	pashto, Dari
Statsskick president regeringschef	republik Hamid Karzai Hamid Karzai
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Storbritannien 19 augusti 1919
Yta  • Totalt  • Vatten	647 500 km² (40:e) försumbart
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	31 056 997 (38:e) 46,2 inv/km² (126:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2003  • Per capita	20 miljarder dollar (uppgift saknas) 700 dollar
Valuta	afghani (AFA)
Tidszon	UTC+4:30
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Nowshak 7 485 m ö.h. Hamun-i-Saberi km² Helmand 1200 kilometer km
Nationaldag	19 augusti
Landskod	AF, AFG
Landsnummer	+93

Afghanistan, officiellt Islamska republiken Afghanistan (pashto: د افغانستان اسلامي جمهوریت; persiska: جمهوری اسلامی افغانستان), är en kustlös stat i södra Asien. Generellt anses landet tillhöra Centralasien. Afghanistan gränsar till största delen till Pakistan i söder och öster,^[1] Iran i väst, Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr, och Kina allra längst i öster. Namnet Afghanistan betyder "afghanernas land".

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 2.1 Administrativ indelning 3 Demografi 4 Politik 5 Ekonomi 6 Naturtillgångar 7 Utbildning 8 Kultur 8.1 Världsarv 9 Mänskliga rättigheter 10 Transnationella frågor 10.1 Internationella dispyter 10.2 Flyktingar och internationellt spridda invånare 10.3 Illegala droger 11 Noter

[redigera] Historia

Huvudartikel: Afghanistans historia

Afghanistan har en mycket gammal historia. Det fanns troligen jordbruk i området redan 4000 f.Kr.. Från 529 f.Kr. låg området under perserriket.

[redigera] Geografi

Huvudartikel: Afghanistans geografi

Större delen av Afghanistans area är täckt av bergområden. Exempelvis går bergskedjan Hindu Kush från nordöstra delen av landet till västra gränsen. Hindu Kush delas upp i flera mindre bergskedjor i landets centrala delar. Landet är till större delen uppdelat på grund av dessa bergskedjor. Endast ett par områden i nordöstra och sydvästra delen är någorlunda platåliknande – men å andra sidan är dessa öknar inte beboeliga.

Generellt sett består klimatet i Afghanistan av antingen extrem hetta eller kyla. Endast en tiondel av landets yta är odlingsbar, men denna odlingsbara mark är bland de bördigaste i världen. Afghanistan gränsar till sex länder. De är Iran och Turkmenistan i väst, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr samt Pakistan och Kina i öst.

[redigera] Administrativ indelning

Huvudartikel: Afghanistans administrativa indelning

Afghanistan består av 34 provinser, eller velayat, som formellt styrs av centralt utnämnda guvernörer:

Badakhshan Badghis Baghlan Balkh Bamiyan Daikondi Farah Faryab Ghazni Ghowr Helmand Herat

Jowzjan Kabul Kandahar Kapisa Khost Konar Kondoz Laghman Lowgar Nangarhar Nimruz

Nurestan Oruzgan Paktia Paktika Panjshir Parvan Samangan Sar-e Pol Takhar Wardak Zabol

(Se karta för överensstämmande numrering.)

[redigera] Demografi

Huvudartikel: Afghanistans demografi

Sentida uppgifter om befolkningen är något osäkra då den senaste officiella folkräkningen genomfördes 1979. Man planerar dock att genomföra en ny folkräkning i augusti 2008.^[2] Den mest genomgripande skillnaden mellan Afghanistan och det stora flertalet länder i dess befolkningsstorlek är att det är ett stamsamhälle, antagligen världens största.

Afghanistans befolkning utgörs av fyra större och ett trettiotal mindre folkgrupper. Den största folkgruppen är pashtuner, som utgör 52 % av befolkningen. De tre andra större folkgrupperna är tadzjikerna (17 %), hazarerna (9 %) och uzbekerna (9 %). Bland de mindre grupperna kan nämnas aimaker (4 %), turkmener (3 %), balucher (2 %), kirgiser, brahnier och nuristaner (de tre sistnämnda, med flera mindre, omkring 4 %).^[3]

Landet har två officiella språk, pashtu och dari, men vissa provinser har även andra officiella språk. Dari, som ofta anses som en dialekt av persiskan, talas tillsammans med närliggande persiska dialekter av cirka 32 %, främst tadzjiker (egentligen tadzjikiska), hazarer (egentligen hazaragi) och aimaker. Pashtu talas av 53 %. Vidare talar 11 % turkspråk, främst uzbekiska (10 % av hela befolkningen) och turkmenska, men även kirgiziska, och utöver detta talas 30 mindre språk (främst baluchiska, pashai och kafirspråk) av cirka 4 %. Samtidigt bör det poängteras att pashtu används i officiella sammanhang i 40% och dari 50% av fallen. Traditionellt sett har dari haft en starkare ställning i Afghanistan. Men på sistone då medvetenheten om det egna språket ökat, har även intresset för pashtu ökat markant. Från att inte alls vara i bruk i byråkratin, infördes pashtu på 40-talet som ett parallellt språk till dari. Idag används det i 40% av all officiell kommunikation. ^[3]

I ett land med en sådan etniskt mångfald som Afghanistan har den gemensamma religionen, islam, spelat en viktig roll för att ena de olika folkgrupperna, utan att detta för den skull försöka åstadkomma en muslimsk stat med muslimska lagar (sharia). Omkring 80 % av befolkningen är sunnimuslimer, 19 % är shiamuslimer, och cirka 1 % har annan trostillhörighet.^[3]

[redigera] Politik

Monarkin i Afghanistan avskaffades i samband med en militärkupp år 1973, och fyra år senare, 1977, förklarades nationen som en republik. Kommunisterna tog makten över landet 1978 och styrde riket som en folkdemokratisk republik av sovjetmodell där alla partier utom det kommunistiska PDPA var förbjudna. År 1987 återinfördes dock flerpartisystemet, dock underordnat den kommunistkontrollerade Nationella fronten (NF). År 1990 tonades socialismen ner och framhävde det islamiska arvet.

Efter det att den islamiska gerillan tog makten över landet år 1992 styrdes Afghanistan provisoriskt av ett ledarråd. Därefter antogs en ny författning år 1993, men de fick aldrig någon praktisk tillämpning eftersom motsättningarna inom rådet ledde till fortsatta inbördeskrig. En ny provisorisk författning antogs senare i juli 1996, en författning som inte heller den kom att tillämpas på grund av talibanrörelsens maktövertangde i september månad samma år. I och med detta ändrade talibanerna namnet på Afghanistan till Islamiska emiratet Afghanistan. Mohammed Omar fick titeln amir al-muminin (De troendes härförare).

I praktiken uppstod självstyrande småstater i områden dominerade av etniska minoriteter, detta skedde under inbördeskriget år 1992. Nio år därefter, under senhösten år 2001 då USA utsatte Afghanistan för omfattande bombangrepp tillträdde FN med hjälp av en provisorisk administration sammansatt av representanter för alla folkgrupper. Den 4 januari 2004 antogs en helt ny författning som banade väg för allmänna val den 9 oktober samma år. Valet resulterade i att den sittande presidenten Hamid Karzai fick en längre period i styret.

• FN-medlemskap: 1946
• Nationaldagen 27 april firas till minne av Aprilrevolutionen 1978

[redigera] Ekonomi

Valutan är afghani. För en svensk krona kan 6 afghani erhållas. Under de senaste åren har opiumhandeln ökat kraftigt i landet, och 2006 beräknades den utgöra cirka 35 % av Afghanistans BNP.^[4] Afghanistan svarar för 93 % av den totala opiumproduktionen i världen.^[5]

[redigera] Naturtillgångar

Afganistan har förhållandevis stora tillgångar av koppar, järn, kol, olja och naturgas.

[redigera] Utbildning

Under talibanernas styre var kvinnor och flickor utestängda från skolor och utbildning. Nu har flickorna åter börjat släppas in i skolorna.

[redigera] Kultur

Flera av landets historiska monument har blivit skadade eller förstörda under krigen de senaste åren. Två kända statyer av Buddha i Bamianprovinsen förstördes av talibanerna som ansåg och påstod att de kunde påverka folkets tro.

Andra kända ställen är städer som Herat, Ghazni och Balkh. Vid Hari Rud finns ett av Afghanistans världsarv, Hari Ruds minaret och fornlämningarna i Jam.

[redigera] Världsarv

I Afghanistan finns det två världsarv.

• 2002 – Hari Ruds minaret och fornlämningarna i Jam
• 2003 – Bamiyan-dalens kulturlandskap och fornlämningar

[redigera] Mänskliga rättigheter

I Afghanistan har kvinnors rättigheter bara försämrats. Efter Sovjetunionens fall var det många ”partier” som vill komma åt makten i Afghanistan. Förenade Fronten kallades en av grupperna som under denna tid utsatte kvinnor för våld och diskriminering i ännu högre grad än tidigare. Förenade Fronten använde sig av våldtäkter, orättvisa avrättningar, godtyckliga fängslanden, tortyr och "försvinnanden", troligtvis för att få människorna att samtycka att kvinnorna inte hade något värde i samhället. Rabbani-regimen tog makten i Afghanistan under en fyraårsperiod. De lade huvudstaden Kabul i ruiner och fick på grund av detta deras motståndare talibanerna att börja utnyttja kvinnor för att ta över makten. När de väl kom till makten blev kvinnornas situation om möjligt ännu sämre. De rättigheter som funnits på ett fåtal ställen, som rätten till hälsovård, togs ifrån dem och de flesta tvingades att gifta sig med talibanska män. Många kvinnor blev även bortförda och mördade. Ända sedan 1996, när talibanerna tog över, har kvinnor varit tvungna att bära burqa (en slags heltäckande mantel med nät för ögonen så att man kan se utåt) på offentliga platser samt följas av en manlig släkting. Om de bröt mot någon av reglerna straffades de med slag och bojor, och om de hade nagellack kunde de få fingrarna avhuggna.

Talibanerna har förbjudit kvinnor att arbeta utanför hemmet, om det inte gäller sjukvård. Det gör det väldigt svårt för ensamstående mödrar att försörja sig, eftersom lönen inte är den bästa. För att förhindra att kvinnor lär sig för mycket får de inte gå i skolan längre än till åtta års ålder. Läskunnigheten bland kvinnor i Afghanistan är därför lägre än 10 %.

Efter att kriget i Afghanistan började är det fortfarande samma lagar som gäller, men de tolkas mycket hårdare. Kvinnorna blir slagna för allt från fel färg på strumporna till att de tittar upp för att inte snubbla. Om en man inte finns i närheten får barnen födas hemma, även om det finns en risk att modern kan förblöda.

Källa: http://www.omvarldsbilder.se/2001/011101.html

[redigera] Transnationella frågor

[redigera] Internationella dispyter

De flesta flyktingar i Pakistan har återvänt hem men flera tusen finns fortfarande i Iran, många av fri vilja. Trupper från koalitionen och Pakistan patrullerar avlägsna stamområden för att övervaka och stävja terrorism och andra illegala gränsaktiviteter. Regionala konflikter över vattenfördelning i Amu Darya och Helmandfloden.

[redigera] Flyktingar och internationellt spridda invånare

Mellan 200 000–300 000 de flesta pashtuner och kuchiker har flytt beroende på torka och konflikter.

[redigera] Illegala droger

Afghanistan är världens största producent av opium.

[redigera] Noter

1. ^ Delar av regionen som gränsar till Pakistan tillfaller den omstridda regionen Kashmir som Indien gör anspråk på.
2. ^ United Nations, 2010 World Population and Housing Census Programme
3. ^ [a b c] CIA – The World Factbook, avläst 2007-08-22.
4. ^ http://www.nytimes.com/2006/09/03/world/asia/03afghan.html?ex=1314936000&en=77aca21e09c8576e&ei=5088&partner=rssnyt&emc=rss.
5. ^ http://www.unodc.org/pdf/research/AFG07_ExSum_web.pdf

• Wikimedia Commons världsatlas har kartor relaterade till Afghanistan