Willie Pep
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Willie Pep, egentligen Guglielmo Papaleo, född 19 september 1922 i Hartford i Connecticut, död 23 november 2006 i Rocky Hill, Connecticut, var en amerikansk proffsboxare. Han var tvåfaldig världsmästare i fjädervikt.
Peps karriär som professionell boxare är en av boxningshistoriens längsta och pågick 1940-66, med ett nästan fyraårigt avbrott 1960-64. Han gick under sin långa karriär sammanlagt 242 matcher. Han vann sina 61 första matcher och blev för första gången världsmästare 1942. Pep förlorade titeln 1948 till Sandy Saddler, men återtog den redan 1949 bara för att 1950 åter förlora den till Saddler. I en fjärde match mellan dem 1951 misslyckades Pep med att återta titeln. Både gällande den matchen och en match 1954 mot Lulu Perez cirkulerade envisa rykten om att Pep took a dive, det vill säga att han avsiktligt förlorade matcherna mot betalning under bordet.
Pep bestämde sig för att sluta 1960 efter 20 år och 193 matcher, men ångrade sig knappt fyra år senare och gick 1964-66 ytterligare 49 matcher. Han slutliga matchstatistik omfattar 230 segrar, 11 förluster och 1 oavgjord.
Efter avslutad karriär fungerade Pep bland annat som expertkommentator för olika matcharrangörer och TV-bolag.
Pep stämde 1980 tidskriften Sports Illustrated för förtal angående den påstådda läggmatchen 1954 och tilldömdes ett skadestånd eftersom inga bevis kunde presenteras.