1922

Från Wikipedia

1922 - MCMXXII 87 år sedan
År 1919 | 1920 | 1921 1922 1923 | 1924 | 1925
Årtionde 1900-talet | 1910-talet 1920-talet 1930-talet | 1940-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1922
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Hjalmar Branting 1921-1923
Finland 1922
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: K. J. Ståhlberg president 1919-1925
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Statsminister: Juho Vennola 1921-1922 A.K. Cajander 1922 Kyösti Kallio 1922-1924
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	78 – 79
Buddhistisk kalender	2466
Judisk kalender	5682 – 5683
Muslimsk kalender	1340 – 1341
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1300 – 1301
Sakakalendern (Indien)	1844 – 1845
Thailändsk solkalender	2465

Innehåll 1 Händelser 1.1 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 9 januari - En metallarbetarstrejk i Rotterdam avblåses.
• 10 januari - Arthur Griffith blir republiken Irlands första president.
• 12 januari - Författaren Sven Lidman blir ny redaktör för den växande svenska pingströrelsens tidning Evangelii Härold.
• 22 januari - Sveriges första kvinnliga flygare, Elsa Andersson, omkommer vid ett fallskärmshopp.
• 25 januari - Den svenska riksdagen antar en grundlagsändring som gör det möjligt att anordna konsultativa folkomröstningar.
• 6 februari - Achille Ratti blir påve under namnet Pius XI.
• 10 februari - Chefredaktören Anders Pers på Vestmanlands Läns Tidning föreslår, att man skall anordna ett nytt skidlopp till minne av Gustav Vasas flykt från Mora till Sälen. Loppet är tänkt att bli ett riktigt mandomsprov och gå under namnet Vasaloppet.
• 28 februari - Egypten blir självständigt sedan England avstått sitt protektorat över landet.
• 10 mars - Carl Emmanuel Berg från Göta i Karlstad är den förste att anmäla sig till Vasaloppet.
• 18 mars - Mahatma Gandhi döms till sex års fängelse för att ha manat indierna till civil olydnad mot britterna.
• 19 mars - Det första Vasaloppet genomförs. Först i mål av de 117 (av 119 startande) löparna som klockan 06.04 gav sig av från Berga, på västra sidan av älven i Sälen, är Ernst Alm från IFK Norsjö på tiden 7.32.49.
• 10 april - Karin Boye debuterar med diktsamlingen Moln.
• 12 april - 12.000 svenska sågverksarbetare lockoutas. Över 160.000 arbetare är utan jobb.
• 16 april - Rapallopakten undertecknas av Tyskland och Ryssland.
• 22 april - Amerikanska marinsoldater landstiger i Kina för att skydda amerikaner under orostider i landet.
• 19 maj - Genuakonferensen, vilken handlade om att få till stånd en ekonomisk rekonstruktion av Central- och Östeuropa, avslutas.
• 20 maj - Den svenska riksdagen beslutar att införa automobilskatt.
• 26 maj - Den svenska regeringen reglerar det civila flyget genom att införa en lufttrafikförordning och en luftfartsmyndighet.
• 15 juni - Då den gamla kungliga slupen Vasaorden brann upp året innan börjar man bygga en kopia, så exakt som möjligt utifrån bilder och minnen.
• 26 juni - Michael Collins anfaller motståndarnas högkvarter i justitiepalatset i Dublin med hjälp av brittiskt artilleri. Detta blir inledningen till ett inbördeskrig på Irland.
• 22 juli - Greta Gustafsson (sedermera känd som Greta Garbo) slutar på PUB för att börja filma. Hon debuterar snart som badflicka i filmfarsen Luffar-Petter.
• 19 augusti - Efter att ha fått förfalla i mer än ett sekel återinvigs den restaurerade Drottningholmsteatern.
• 27 augusti - Förbudsomröstningen, Sveriges första folkomröstning, genomförs. Alkoholförbudet röstas ned med 51% mot och 49% för ett förbud.
• 4 september - Karl Gerhard sjunger in den danska schlagern En lille rystedans som med hans svenska text blir Jazzgossen.
• 11 september - Brittiskt mandat proklameras i Palestina.
• 27 september - Resultatet av folkomröstningen om spritens vara eller ej redovisas på kvällen vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. Nejsidan segrar med 925 097 röster mot jasidans 889 132 röster.
• 30 september - Den svenska PEN-klubben, som skall verka för litterärt internationellt samarbete och tryckfrihetens sak, grundas.
• 18 oktober - Stockholms polismästare förbjuder dans på kaféer och restauranger utan särskilt tillstånd, eftersom sådant har urartat vid ett flertal tillfällen.
• 27 oktober - Benito Mussolini och hans fascistiska partikamrater genomför marschen mot Rom.
• 4 november - Brittiska arkeologen Howard Carter upptäcker Tutankhamons grav i Egypten.
• 15 november - Parlamentsval hålls i Storbritannien. Andrew Bonar Laws konservativa parti segrar.
• 21 november - Frankrikes president Georges Clemenceau varnar i ett tal i New York för risken av den tyska militarismens återuppvaknande genom Hitler.
• 24 november - Sveriges finansminister Fredrik Vilhelm Thorsson slaktar 85 av 100 statliga utredningar. De har överskridit sina anslag med det dubbla.
• 25 november
  • Birger Sjöbergs Fridas bok utkommer.
  • Benito Mussolini får diktatoriska maktbefogenheter vilket är början av fascismens erövring av Italien.
• 26 november - Brittiska arkeologer går in i Tutankhamuns grav.
• November - Agnes von Krusenstjerna hyllas av kritikerna för sin självbiografiska bok Tony växer upp.
• 17 december - Britterna lämnar Irländska fristaten.
• 30 december - Sovjetunionen bildas.

[redigera] Okänt datum

• De första svenska rundradiosändningarna börjar.
• Den svenska riksdagen fastställer att konfliktinblandade arbetare inte ska få arbetslöshetsunderstöd.
• En svensk parlamentarisk kommitté för skolfrågor lämnar en rapport som utsätts för hård kritik från universiteten, varför en ny utredning tillsätts.
• AB Kreditkassan (en föregångare till den svenska Bankstödsnämnden) bildas.
• Den syndikalistiska tidningen Arbetaren grundas som dagstidning för Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC).
• Den svenska affärstidskriften Finanstidningen grundas.
• Mölndal får stadsprivilegium.

[redigera] Födda

• 15 januari - Franz Fühmann, tysk författare och översättare.
• 17 januari - Nicholas Katzenbach, USA:s justitieminister 1965-1966.
• 21 januari - Telly Savalas, amerikansk skådespelare.
• 24 januari - Veit Bethke, svensk dansare och skådespelare.
• 28 januari - Carl-Einar Gregmar, svensk skådespelare.
• 1 februari - Renata Tebaldi, italiensk sopran.
• 3 februari - Ulf Johanson, svensk skådespelare.
• 6 februari - Hans Dahlin, svensk skådespelare och regissör.
• 9 februari
  • Kathryn Grayson, amerikansk skådespelare och sångerska.
  • Solveig Lagström, svensk skådespelare och sångare.
• 10 februari - Harold Hughes, amerikansk politiker, guvernör i Iowa 1963-1969, senator 1969-1975.
• 22 februari - Folke Olhagen, svensk radio- och TV-journalist - Novisen vid spisen.
• 1 mars - Yitzhak Rabin, israelisk politiker, nobelpristagare.
• 2 mars - Tore Andersson, svensk skådespelare.
• 3 mars - Nandor Hidegkuti, ungersk fotbollsspelare.
• 5 mars - Sándor Kopácsi, ungersk polis och politisk aktivist.
• 8 mars - Mats Björne, svensk skådespelare.
• 12 mars - Jack Kerouac, amerikansk författare.
• 19 mars - Tommy Cooper, brittisk komiker.
• 21 mars - Russ Meyer, amerikansk regissör, producent, fotograf och manusförfattare.
• 24 mars - Marjo Bergman, svensk mannekäng och skådespelare.
• 27 mars
  • Jules Olitski, ryskfödd amerikansk konstnär och lärare.
  • Bengt Sundmark, svensk skådespelare.
• 28 mars - Olle Länsberg, svensk författare, manusförfattare och sångtextförfattare.
• 31 mars - Helle Winther, svensk skådespelare.
• 4 april - Elmer Bernstein, amerikansk kompositör och arrangör av filmmusik.
• 5 april - Stig Woxther, svensk skådespelare.
• 7 april - Mongo Santamaria, kubansk sångare och trummis.
• 13 april - Julius Nyerere, tanzanisk politiker.
• 16 april - Kingsley Amis, brittisk författare.
• 22 april
  • Bengt Berger, svensk skådespelare.
  • Charles Mingus, amerikansk jazzbasist och orkesterledare.
• 24 april
  • Ole Blegel, svensk skådespelare.
  • J. D. Cannon, amerikansk skådespelare.
• 25 april - Georges Cottier, schweizisk kardinal.
• 28 april
  • Josef Halfen, svensk regissör och skådespelare.
  • Alistair MacLean, brittisk författare.
  • Yngve Nyquist, svensk personalintendent och riksdagsman (socialdemokrat).
• 29 april
  • Tommy Noonan, amerikansk skådespelare.
  • Toots Thielemans, belgisk jazzmusiker.
• 2 maj - Rudolf Keijser, svensk musiker och pianostämmare.
• 8 maj - Bernardin Gantin, beninsk kardinal.
• 13 maj - Henning Sjöström, svensk advokat.
• 14 maj - Franjo Tudjman, president i Kroatien 1990-1999, krigsförbrytare och diktator.
• 18 maj - Kai Winding, dansk-amerikansk jazztrombonist.
• 23 maj
  • Per Grundén, svensk operasångare och skådespelare.
  • Sigurd Jørgensen, svensk filmproducent och regiassistent.
• 27 maj
  • Christopher Lee, brittisk skådespelare.
  • John David Vanderhoof, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1973-1975.
• 29 maj - Lars Perne, svensk sångtextförfattare och sketchförfattare.
• 30 maj - Lisbeth Bodin, svensk sångerska och skådespelare.
• 31 maj - Denholm Elliott, brittisk skådespelare.
• 1 juni - Povel Ramel, svensk friherre, sångare, revyförfattare, kompositör, musiker, visdiktare, komiker m.m.
• 10 juni - Judy Garland, amerikansk skådespelare.
• 13 juni - Etienne Leroux, sydafrikansk afrikaansspråkig författare.
• 16 juni
  • Lukas Bonnier, svensk förlagsman.
  • Göte Lovén, svensk kompositör, gitarrist och sångare.
• 22 juni
  • Rosario Bentivegna, italiensk kommunistisk motståndsman under andra världskriget och läkare.
  • Gösta Theselius, svensk musikarrangör, kompositör och jazzmusiker (klarinett, tenorsaxofon och piano).
• 23 juni - Keve Hjelm, svensk skådespelare.
• 26 juni - Eleanor Parker, amerikansk skådespelerska.
• 1 juli - Carl-Gustaf Andrén, svensk teolog, professor och universitetskansler.
• 3 juli - Lars-Magnus Lindgren, svensk regissör och manusförfattare.
• 7 juli - Pierre Cardin, fransk modeskapare.
• 13 juli - Anker Jørgensen, dansk statsminister fem gånger 1972-1982.
• 18 juli - Thomas Samuel Kuhn, amerikansk filosof och professor.
• 21 juli
  • Elisaveta von Gersdorff Oxenstierna, svensk skådespelare.
  • Marie Hedeholm, svensk skådespelare.
• 26 juli - Blake Edwards, amerikansk filmregissör.
• 28 juli - Jacques Piccard, schweizisk djuphavsforskare.
• 6 augusti - Daniel Walker, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1973-1977.
• 9 augusti - Gösta Holmström, svensk skådespelare.
• 11 augusti - Gösta Prüzelius, svensk skådespelare.
• 17 augusti - Frederick B. Dent, amerikansk affärsman och republikansk politiker.
• 18 augusti - Alain Robbe-Grillet, fransk författare.
• 21 augusti - Roland Söderberg, svensk skådespelare och scenograf.
• 24 augusti - Lennart Nilsson, svensk fotograf.
• 4 september - Per Olof Sundman, svensk författare och politiker (centerpartist), ledamot av Svenska Akademien 1975-1992.
• 9 september - Hans G Dehmelt, tysk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 19 september
  • Emil Zátopek, tjeckoslovakisk friidrottare.
  • Dana Zátopková, tjeckoslovakisk friidrottare.
• 4 oktober
  • Malcolm Baldrige, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
  • Gianna Beretta Molla, italiensk barnläkare, helgonförklarad 2004.
• 7 oktober - Bali Ram Bhagat, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1976-1977.
• 8 oktober - Nils Liedholm, svensk fotbollsspelare, en del av trion Gre-No-Li.
• 17 oktober - Tom Younger, amerikansk skådespelare, producent, och regissör, verksam i Sverige.
• 18 oktober - Bengt Andersson, svensk skådespelare och TV-underhållare.
• 22 oktober - Bengt Järrel, svensk regissör, skådespelare och sångare.
• 31 oktober
  • Barbara Bel Geddes, amerikansk skådespelare.
  • Norodom Sihanouk, Kambodjas kung 1993-2004.
  • Karin Walton, svensk skådespelare.
• 7 november - Percy Brandt, svensk skådespelare.
• 8 november
  • Christiaan Barnard, sydafrikansk hjärtkirurg, den förste att utföra en hjärttransplantation.
  • Carl Magnus von Seth, svensk författare, journalist och poet.
• 9 november
  • Imre Lakatos, ungersk filosof.
  • Britt Mogård, svensk politiker (m).
• 11 november - Kurt Vonnegut, amerikansk författare.
• 14 november - Boutros Boutros-Ghali, egyptisk politiker, FN:s generalsekreterare 1992-1996.
• 26 november - Charles M. Schulz, amerikansk serietecknare, seriehunden Snobben.
• 1 december - Dilip Kumar, indisk skådespelare.
• 3 december
  • Sven Nykvist, svensk filmfotograf.
  • Siv Thulin, svensk skådespelare.
• 15 december - Alan Freed, amerikansk discjockey och radioman.
• 20 december - George Roy Hill, amerikansk filmregissör.
• 22 december - Jim Wright, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus 1987-1989.
• 24 december
  • Ava Gardner, amerikansk skådespelare.
  • Mille Schmidt, svensk skådespelare, revyartist och regissör.
• 28 december - Stan Lee, amerikansk författare och förläggare.
• 30 december - Nils-Eric Gustafsson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker.

[redigera] Avlidna

• 5 januari - Ernest Henry Shackleton, brittisk polarforskare.
• 10 januari - Axel Engdahl, svensk skådespelare och revyförfattare.
• 22 januari
  • Benedictus XV, född Giacomo della Chiesa, påve 1914-1922.
  • Elsa Andersson, svensk flygare.
• 20 februari - John F. Shafroth, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1909-1913.
• 25 februari - Henri Landru, fransk seriemördare, avrättad.
• 14 mars - August Palm, svensk socialdemokratisk agitator, känd som Mäster Palm.
• 25 april - Henning Hammarlund, svensk urmakare och fabrikör.
• 22 juni - Newton C. Blanchard, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Louisiana 1904-1908.
• 24 juni
  • Walther Rathenau, tysk industriman och politiker.
  • Algot Sandberg, svensk skådespelare, författare, journalist, dramaturg och tidningsman.
• 26 juni - Albert I, furste av Monaco
• 27 juni - Leonard Typpö, finländsk diktare, riksdagsman och lantbrukare.
• 1 augusti - Francis S. White, amerikansk demokratisk politiker, senator 1914-1915.
• 2 augusti
  • Alexander Graham Bell, brittisk-amerikansk uppfinnare och dövlärare.
  • William E. Crow, amerikansk republikansk politiker, senator 1921-1922.
• 1 september - Helene av Waldeck och Pyrmont.
• 23 september - W. Chrystie Miller, amerikansk skådespelare.
• 29 oktober - Ebba Ramsay, svensk skolledare.
• 14 november - Rudolf Kjellén, svensk statsvetare.
• 18 november - Marcel Proust, fransk författare.
• 27 december - Thomas William Rhys Davids, brittisk indolog.
• Roberto Johann Wernicke, argentinsk patolog.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Niels Bohr, Danmark
• Kemi - Francis Aston, Storbritannien
• Medicin
  • Archibald V. Hill, Storbritannien
  • Otto Meyerhof, Tyskland
• Litteratur - Jacinto Benavente, Spanien
• Fred - Fridtjof Nansen, Norge