Zürich Zoo
| Zoo Zürich | |
 Ingången till Zürich Zoo (2013). | |
| Fakta | |
|---|---|
| Plats | Zürich |
| Land | Schweiz  |
| Öppningsår | 1929 |
| Ägare | Zoo Zürich AG |
| Ledning | Alex Rübel (direktör) |
| Yta | 28 hektar |
| Antal besökare | 1 807 174(2011) |
| Djurbestånd | |
| Antal arter | 300 |
| Antal djur | 2 200 |
| Övrigt | |
| Medlemskap | EAZA (Europeisk förening) WAZA och Zooschweiz |
| Webbplats | http://www.zoo.ch/ |
| Commons | Zürich Zoo |
Zürich Zoo är en djurpark i staden Zürich i Schweiz. Djurparken grundades 1929. I djurparken hålls över 2200 djur av 300 arter.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Parkens historia började 1902 med två lejon, skänkta av dåvarande utrikesministern i Abessinien, den schweiziske ingenjören Alfred Ilg. Men eftersom man inte kunde finansiera en lämplig bur för lejonen, hamnade de hos bildhuggaren Urs Eggenschwyler i Zürich, och senare hamnade lejonen i Basel Zoo där de levde till sin död.
1925 bildade djurvänner Tiergarten-Gesellschaft Zürich vars mål var att grunda en djurpark. Föreningens 300 medlemmar lyckades få ta över en allmänning belägen på det 600 meter höga Zürichberg, där tidigare en välbesökt restaurang lät besökarna njuta av utsikten över staden och omgivningen, där kor och getter betade. Den 28 oktober 1928 togs det första spadtaget, och den nybildade Genossenschaft Zoologischer Garten började arbetet med att införskaffa djur, och redan nästa år öppnades grindarna för allmänheten. Den första veckan besöktes djurparken av 20 835 besökare, en siffra som bara två gånger senare överträffats.
Mul- och klövsjuka och andra världskriget drabbade djurparken hårt, liksom den negativa reklamen när en panter och en leopard rymde ut ur djurparken. Ekonomin stabiliserades efter krigsslutet, och djurparken utvecklades till en av Europas bäst skötta.
Avelsarbete och djuranläggningar[redigera | redigera wikitext]
Djurparken marknadsför idag framför allt sin avel av hotade djurarter, och deltar med 40 arter i EEP-programmet. Zürich Zoo är den enda europeiska djurparken, som lyckats med avel av galapagossköldpaddor, och parken har i flera fall varit först med avel av känsliga djurarter som vitvingad tofsibis och siamesisk krokodil.
Flera djurarter, vilka man inte tyckt sig kunna visa på ett artriktigt sätt, har man slutat hålla, medan man för flera djur moderniserat och utvidgat andra anläggningar. Så är fallet med det 1971 byggda elefanthuset, som ersatts med en ny anläggning, kallad Det nya elefanthuset, Kaeng Krachan Elefantenpark, vilken invigdes 2014.
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Bernhard Ruetz: Von der Tierschau zum Naturschutzzentrum. Der Zoo Zürich und seine Direktoren. Verein für wirtschaftshistorische Studien, Zürich 2011, ISBN 978-3-909059-51-5 (Schweizer Pioniere der Wirtschaft und Technik. Bd. 92).
- Zoo Zürich: Naturführer - Masoala Regenwald in Zürich. 2005, ISBN 3-033-00397-4
- Alex Rübel: Masoala - Auge des Waldes. Th. Gut Verlag, Stäfa, Stäfa 2003, ISBN 3-85717-155-3
- Othmar Röthlin, Kurt Müller (Herausgeber): Zoo Zürich – Chronik eines Tiergartens. NZZ Verlag, Zürich 2000, ISBN 3-85823-754-X.
- Ruedi Tanner: Dicke Haut und zarte Seele - Mein Leben mit den Elefanten. Tecklenborg Verlag, Steinfurt, 2000, ISBN 3-924044-86-4
- Jürg Klages, Text Heini Hediger: Im Zoo geboren. Verlag C. J. Bucher AG, Luzern und Frankfurt/M, und Ex Libris Verlag AG, Zürich, 1967
- Zoo Zürich: 40 Jahre Zoo Zürich , 1969
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Zoo Zürich, 15 november 2014.
Wikimedia Commons har media som rör Zürich Zoo.- Zürich Zoo
