1929

1929 – MCMXXIX 83 år sedan
År 1926 | 1927 | 1928 1929 1930 | 1931 | 1932
Årtionde 1900-talet  | 1910-talet 1920-talet 1930-talet | 1940-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1929
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Arvid Lindman 1928-1930
Finland 1929
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: L. K. Relander president 1925-1931
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Statsminister: Oskari Mantere 1928-1929 Kyösti Kallio 1929-1930
Andra tideräkningar
Ab Urbe Condita	2682
Bahá'í- kalendern	85 – 86
Buddhistisk kalender	2473
Etiopisk kalender	1921 – 1922
Nengō (Japan)	Shōwa 4
Judisk kalender	5689 – 5690
Muslimsk kalender	1347 – 1348
Persisk kalender (Iran och Afghanistan)	1307 – 1308
Sakakalendern (Indien)	1851 – 1852
Thailändsk solkalender	2472

1929 (MCMXXIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

• Januari–mars – En våg av snö och kyla slår till i Nordeuropa, stora problem för färje- och tågtrafiken .
• 1 januari – Den svenska Arbetsdomstolen inleder sin verksamhet .
• 5 januari – Kung Alexander I av Jugoslavien upplöser den jugoslaviska nationalförsamlingen .
• 6 januari – Alexander I gör statskupp och utropar Kungariket Jugoslavien.
• Heinrich Himmler utnämns av Adolf Hitler till Reichsführer SS, riksledare för SS i Tyskland.

Tarzan

• 7 januari – Tarzan blir seriefigur.

Tintin

• 10 januari – Den belgiske tecknaren Hergé publicerar första avsnittet av Tintin .
• 15 januari – Prinsessan Märthas förlovning med kronprins Olav av Norge eklateras i Stockholm.
• 17 januari – Karl-Alfred, en seriefigur skapad av E.C. Segar, dök för första gången upp i seriestrippen Thimble Theatre (Fingerborgsteatern).
• 28 januari
  • Leo Trotskij, förvisad till Alma-Ata, tvingas av Josef Stalin att lämna Sovjetunionen och reser till Turkiet .
  • Arbetsdomstolen håller sin första session i Stockholms rådhus.
• 31 januari – Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt utkommer .

Februari

• 1 februari – Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt utkommer på svenska .
• 2 februari – Norge gör anspråk på Peter I:s ö .
• 8 februari – Det första telefonsamtalet mellan Stockholm och Buenos Aires utväxlas. Priset är 39:80 kronor per minut.
• 9 februari – Litvinovprotokollet skrivs på i Moskva av Sovjetunionen, Polen, Estland, Rumänien och Lettland.
• 11 februari – Lateranfördraget sluts, varmed Vatikanstaten erkänns .
• 14 februari
  • Under alla hjärtans dag låter maffialedaren Al Capone mörda sju konkurrerande gangsterbossar i Chicago .
  • Stockholms hälsovårdsnämnds biolog, dr Harald Huss, uppfordrar nämnden att förbjuda restaurangernas smörgåsbord såsom varande ohygieniska.
• 19-20 februari – Konstituerande möte i Sånga-Säby på Färingsö, för Riksförbundet Landsbygdens folk, då Lantmännens Producentförbund från Backen, Umeå, går samman med fackföreningen Sveriges Demokratiska Jordbrukareförbund och Färentuna häradskommitté för ekonomisk rättvisa åt landsbygdens befolkning.

Mars

• 1 mars – Stockholms första och enda bensinspårvagn tas ur trafik.
• 5 mars – Vid världsmästerskapen i konståkning i London blir Gillis Grafström, Sverige världsmästare för tredje gången .
• 16 mars – Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF) bildas för att vara opolitiskt och ha som mål att "tillvarata ekonomiska och sociala intressen hos landsbygdens folk" . Bildandet sker vid ett möte i Stockholm med ett par hundra jordbrukare.
• 21 mars – Prinsessan Märtha av Sverige och kronprins Olav V av Norge förmäls i i Oslo , i Vor Frelsers kirke.
• 24 mars – I Södra Möre i Kalmar län vräks 32 familjer till strejkande lantarbetare. Konflikten varar i två år .

April

• April – Allmänna sparbanken går omkull och Jordbrukarbanken råkar i likviditetskris till följd av sparbankskraschen.
• 3 april – Persien skriver på Litvinovprotokollet.
• 9 april – Stockholms centrala omnibusaktiebolag beslutar att inköpa 80 nya omnibusar för över två miljoner kronor, för att möta den växande trafiken.
• 13 april – Utställningen Det moderna kontoret öppnar i Stockholm, och förevisar bland annat en elektrisk skrivmaskin och Facit AB ställer ut sina senaste moderna räknemaskiner .
• 15 april – Telefonlinjen mellan Sverige och Spanien, tills vidare den längsta i Europa, öppnas. Invigningssamtalet utväxlas mellan kronprins Gustaf (VI) Adolf och kung Alfons XIII av Spanien.
• 16 april – Storbritannien drabbas av smittkoppsepidemi .
• 17 april – Telefonförbindelse öppnas mellan Stockholm och Lissabon.
• 25 april – Josef Stalin godkänner officiellt Sovjetunionens första femårsplan , målet är att genomföra en industrialisering .

Maj

• 1 maj – Socialister och kommunister inställer förstamajdemonstrationerna i Stockholm till följd av ett intensivt snöslask.
• 2 maj
  • Ljudfilmen har svensk premiär i Stockholm med amerikanska Hans hustrus ära, som inte väcker någon större förtjusning .
  • En svensk sakkunnigkommitté lägger fram ett förslag om sterilisering i "rashygieniskt och socialt syfte" .
• 9 maj – Norge annekterar Jan Mayen .
• 14 maj – Gustaf Dalén presenterar den kokseldade AGA-spisen .
• 15 maj – Den svenska riksdagen beviljar statsunderstöd åt insättarna i de allmänna sparbankerna.
• 16 maj – Den amerikanska filmutmärkelsen Oscar utdelas för första gången. Tysken Emil Jannings och amerikanen Janet Gaynor får priset som bästa manliga respektive kvinnliga skådespelare .
• 24 maj – Över 500 dödas under några dagars strider i Palestina mellan araber och judar .
• 25 maj – Sveriges första teknologie doktorer – fem stycken – promoveras vid Kungliga tekniska högskolan.
• 28 maj – Ernst Rolf-revyns svarta stjärna, Little Esther, vägras servering på restaurang Brända Tomten i Stockholm på grund av sin hudfärg.
• 30 maj – Labour vinner parlamentsvalet i Storbritannien .

Juni

• 2 juni – Det svenska tullverkets tre första kvinnliga kammarskrivare utexamineras i Stockholm.
• 6 juni – Stockholms läns arbetsförmedling meddelar att den under den rådande bristen på unga flickor lyckats värva ett 20-tal ynglingar som lantjungfrur eller hembiträden.
• 7 juni – Det nordiska resekortet införs som legitimation i stället för pass inom Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island.
• 9 juni – Pontonförsedda flygplanet Sverige, fört av Albin Ahrenberg, startar från Stockholm för att över Island och Grönland flyga till New York .
• 19 juni – En nyinrättad professur i ekonomisk historia tilldelas Eli F. Hesckscher, medan Bertil Ohlin övertar hans tidigare professur i nationalekonomi .
• 21 juni
  • Djurgårdsteatern i Stockholm brinner ned med scenutrustning, kostymer och restauranguppsättning.
  • En bildtelegrafstation öppnas i Stockholm .
• 25 juni – Det rapporteras att midsommaren i Sverige förflutit under två dagars stritt regn, kyla och storm. Göteborg och delar av Skåne uppvisar nederbördsrekord.
• Sommaren (norra halvklotet)
  • Priset på svenska jordbruksprodukter faller.
  • Flera svenska kändisar finns på plats i Sandhamn där seglarregattan pågår .

Juli

• 1 juli – AB Radiotjänst inrättar en radioteater under regissören Per Lindberg, som vill göra radioteatern till en folkteater . Första pjäs blir Hagar Olssons SOS.
• 2 juli – Svenska uppbördssakkunniga föreslår i ett betänkande bland annat att arbetsgivare skall innehålla och insända de anställdas skatt. Förslaget blir föremål för allmän kritik.
• 8 juli – En våldsam storm förhärjar mellersta Sverige. Dygnets nederbörd är lika stor som en normal månads.
• 17 juli – Sovjetunionen bryter de diplomatiska förbindelserna med Kina .
• 22 juli – Gammelsvenskbyborna påbörjar sin resa mot Sverige .
• 28 juli – En Genèvekonventionen om behandling om krigsfångar undertecknas av 42 stater i Genève .

Augusti

• 1 augusti – De från Sovjetunionen över Centraleuropa hemvändande 881 Gammelsvenskbyborna (ättlingar till estlandssvenskar, som förvisats från Dagö i Estland till Ukraina) anländer till ett till deras mottagande festsmyckat Trelleborg .
• 10 augusti – Den i stor utsträckning surrealistiska Halmstadsgruppen framträder med en utställning med modern konst på Kulturen i Lund, Sverige och väcker stor debatt .
• 16 augusti – Gränsstrider mellan sovjetiska och kinesiska soldater .
• 20 augusti – Kreugerkoncernen slår ihop ett tiotal norrländska skogsindustrier till Svenska Cellulosa AB (SCA) .

September

• 7 september – Passagerarångbåten SS Kuru kantrar och sjunker i hård storm på sjön Näsijärvi, och endast ett 20-tal av 150 ombordvarande omkommer .
• 5 september – Frankrikes konseljpresident Aristide Briand lägger inför NF ett utkast till "Europas förenta stater" .
• 16 september – Morgongymnastik i Sveriges Radio, under ledning av kapten Bertil Uggla, startar .
• 27 september – Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) splittras för tredje gånen sedan starten 1917, nu i Moskvatrogna "Sillénarna" och nationella "Kilbomarna" då minoriteten med Kominterns stöd utesluter majoriteten. Ett tag finns två SKP, ett Kominterntroget under Hugo Sillén ("Sillénarna") och ett fristående under Karl Kilbom ("Kilbomarna").
• 29 september – Det svenska justitiedepartementet lämnar förslag till lag om skärpta straff (upp till ett års straffarbete) för så kallade billån (bilstöld) samt med införande av allmän åtalsrätt för dylika brott.

Oktober

• 9 oktober – Skottlossning utbryter mellan Moskvatrogna "Sillénkommunister" och "Kilbomare" i bråk om högkvarteret i Stockholm .
• 15 oktober – En orkanliknande storm anställer svåra härjningar i mellersta Sverige, speciellt i Gästrikland.
• 21 oktober – Diktantologin Fem unga, med Erik Asklund, Josef Kjellgren, Artur Lundkvist, Harry Martinson och Gustav Sandgren utkommer .
• 22 oktober – Den svenske finansministern utser sakkunniga för utredning av frågan om rationell utjämning av skattetrycket inom de svenska kommunerna.
• 24 oktober

Den stora depressionen.

• • Den stora depressionen inleds med börskraschen på Wall Street under den så kallade svarta torsdagen .
  • Gustav Andrée flyger från Stockholm till Kapstaden på 26 dygn med mellanlandningar .
• 29 oktober – Börskurserna i New York faller med 50 miljarder US-dollar .

November

• 1 november – Värnplikt i Australien upphör.
• 18 november – En jordbävning drabbas Grand Banks
• 20 november – Svenska Dagbladets guldmedalj till framgångsrika svenska idrottare under året tilldelas längdskidåkaren Sven Utterström och konståkaren Gillis Grafström .
• 21 november – Gränsstriderna mellan sovjetiska och kinesiska soldater upphör .
• 25 november – Hammarbyleden och Årstabron i Stockholm invigs.

December

• 10 december -Tysken Thomas Mann, författare till "Buddernbrooks" och "Bergtagen", får Nobelpriset i litteratur. Hans von Euler-Chelpin, Sverige får för sitt arbete kring enzymer dela Nobelpriset i kemi med Arthur Harden, Storbritannien.
• 17 december – Det svenska förpackningsföretaget Åkerlund och Rausing grundas.
• 26 december – Den första svenska ljudfilmen, Säg det i toner, har premiär. Inspelningen är gjord i Berlin då Sverige 1929 saknar ljudateljé . Edvin Adolphson är regissör. Biopubliken uppmanas ge sin uppfattning av ljudfilmens framtid, och en övervägande majoritet tror inte på den . Titelmelodin är skriven av Jules Sylvain .
• 28 december- Under den "Svarta lördagen" i Samoa dödar nyzeeländsk kolonialplis 11 obeväpnade demonstranter, vilket leder till att Maurörelsen bröajr kräva ett självständigt Samoa.
• December – För första gången uppsätts en julkrubba i en av Svenska kyrkans kyrkor, vilket sker i Sankt Petri kyrka i Malmö.

Okänt datum

• De svenska socialdemokraterna mobiliserar för de fackliga valen, som de vinner över kommunisterna. Därmed är hotet om kommunistisk kontroll över LO undanröjt.
• Den svenska LO-skolan Brunnsvik grundas.
• Nysvenska förbundet bildas genom en utbrytning ur SFKO. Ledare är Per Engdahl, svensk fascisms förgrundsgestalt och ledande ideolog.
• Sveriges första sopnedkast installeras i ett nybyggt HSB-hus .
• Den svenska obligatoriska försäkringen för olycksfall i arbetet utvidgas till att gälla även yrkessjukdomar.
• Den första lagstiftningen inom det svenska redovisningsområdet uppkommer.
• I Sverige byter "realskolexamen" namn till "realexamen".
• Den ständigt varma AGA-spisen introduceras .
• Svindelhärva stänger flera sparbanker i Sverige .
• Sträng vinter i Sverige, svenska och tyska krigsfartyg används som isbrytare .
• Norska konståkerskan Sonja Heine uppträder inför 15 000 åskådare på Stockholms stadion .
• Stockholm är telefontätast i världen .
• Ett nytt kallvalsverk börjar anläggas på Gärdet i Munkfors .
• Strömlinjeformen blir modernismens designsymbol

Födda

• 1 januari
  • Cordelia Edvardson, svensk författare och journalist.
  • Wilhy Sandberg, svensk dansare och koreograf.
• 3 januari
  • Sergio Leone, italiensk regissör.
  • Gordon E. Moore, amerikansk företagare.
• 6 januari – Babrak Karmal, afghansk politiker, Afghanistans president 1980-1986.
• 7 januari – Kerstin Wibom, svensk skådespelare.
• 8 januari – Saeed Jaffrey, indisk skådespelare.
• 10 januari – Göte Wilhelmsson, svensk pianist och orkesterledare.
• 15 januari – Martin Luther King, amerikansk medborgarrättskämpe, pastor.
• 25 januari – Michael Michai Kitbunchu, thailändsk kardinal och ärkebiskop.
• 31 januari – Jean Simmons, brittisk skådespelare.
• 6 februari – Sixten Jernberg, svensk längdåkare med åtta guld i OS och VM .
• 9 februari – Bill Barrett, amerikansk republikansk politiker.
• 10 februari – Jerry Goldsmith, amerikansk filmmusikkompositör.
• 11 februari – Gunvor Pontén, svensk skådespelare.
• 13 februari – Per Lindqvist, svensk sångare och skådespelare.
• 15 februari – Graham Hill, brittisk racerförare.
• 19 februari – Björn Bjelfvenstam, svensk skådespelare.
• 20 februari
  • Amanda Blake, amerikansk skådespelare.
  • Erika Bertschinger-Eicke, känd som Uriella, ledare för sekten Fiat Lux.
• 22 februari – James Hong, amerikansk skådespelare.
• 23 februari – Aleksij II, patriark av Moskva.
• 7 mars
  • Ernst Zimmermann, chef för Motoren- und Turbinen-Union.
  • Göran O. Eriksson, svensk författare och regissör.
  • Göte Fyhring, svensk skådespelare.
• 9 mars
  • Marie Cardinal, fransk författare.
  • Desmond Hoyte, guyanansk politiker, premiärminister 1984-1985, Guyanas president 1985-1992.
• 12 mars – Owe Thörnqvist, svensk sångare och visdiktare.
• 14 mars – Chadli Benjedid, före detta president i Algeriet.
• 15 mars
  • Anita Blom, svensk skådespelare.
  • Cecil Taylor, amerikansk jazzmusiker (piano).
• 22 mars – Yayoi Kusama, japansk målare och skulptör.
• 23 mars – Roger Bannister, brittisk läkare och löpare.
• 26 mars – Tom Foley, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
• 1 april – Milan Kundera, tjeckisk författare.
• 3 april – Miyoshi Umeki, japansk skådespelare.
• 5 april
  • Nigel Hawthorne, brittisk skådespelare.
  • Hugo Claus, belgisk, nederländskspråkig författare.
• 6 april – André Previn, amerikansk pianist och dirigent.
• 8 april – Jacques Brel, belgisk vissångare.
• 10 april – Max von Sydow, svensk skådespelare och regissör .
• 15 april – Ulf Linde, svensk konstkritiker .
• 17 april – James Last, tysk orkesterledare.
• 18 april – Lena Brogren, svensk skådespelare.
• 22 april – Michael Francis Atiyah, brittisk matematiker.
• 28 april – Carolyn Jones, amerikansk skådespelare.
• 2 maj – Jigme Dorji Wangchuk, kung av Bhutan 1952-1972.
• 4 maj
  • Audrey Hepburn, amerikansk skådespelare av brittisk-nederländskt ursprung.
  • Johann Otto von Spreckelsen, dansk arkitekt.
• 6 maj – Paul C. Lauterbur, amerikansk kemist, nobelpristagare 2003.
• 14 maj – Åke Ortmark, svensk redaktör, författare och programledare i tv.
• 15 maj – Stig Gustavsson, svensk skådespelare.
• 16 maj – John Conyers, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1965-.
• 23 maj – Ulla Jacobsson, svensk skådespelare.
• 24 maj – Ove Kant, svensk filmare, regissör, manusförfattare och skådespelare.
• 25 maj – Beverly Sills, amerikansk operasångerska.
• 28 maj – Yvonne Lombard, svensk skådespelare.
• 2 juni – Ken McGregor, australisk tennisspelare.
• 4 juni – Károlos Papoúlias, grekisk politiker, president från 2005.
• 6 juni – Sunil Dutt, indisk skådespelare och politiker.
• 10 juni – James A McDevitt, amerikansk astronaut.
• 12 juni – Anne Frank, tysk judisk dagboksförfattare.
• 18 juni – Jürgen Habermas, tysk sociolog och filosof
• 23 juni – June Carter, amerikansk countryartist.
• 29 juni – Jabir al-Sabah, emir i Kuwait.
• 30 juni – Hans Krondahl, svensk konstnär.
• 1 juli – Gerald M Edelman, amerikansk biolog, nobelpristagare.
• 2 juli – Imelda Marcos, filippinsk presidenthustru, skoägare.
• 4 juli – Darío Castrillón Hoyos, colombiansk kardinal.
• 10 juli
  • Bob Bullock, amerikansk demokratisk politiker.
  • George Clayton Johnson, amerikansk manusförfattare.
• 24 juli – Berit Gramer, svensk skådespelare.
• 25 juli – Somnath Chatterjee, indisk politiker.
• 28 juli – Jacqueline Kennedy Onassis, amerikansk fotomodell, president John F. Kennedys fru 1953-1963, Aristoteles Onassis fru 1968-1975.
• 30 juli – Else-Merete Heiberg, norsk skådespelare.
• 1 augusti – Hafizullah Amin, president i Afghanistan 1979.
• 4 augusti
  • Yassir Arafat, palestinsk politiker; ordförande i PLO 1969-2004. Mottagare av Nobels fredspris 1994.
  • Kishore Kumar, indisk sångare.
• 7 augusti – Alf Enerström, svensk läkare och högerextrem politiker.
• 8 augusti – Ronald Biggs, brittisk tågrånare.
• 14 augusti – Louise Slaughter, amerikansk demokratisk politiker.
• 16 augusti
  • Bill Evans, amerikansk jazzpianist.
  • Helmut Rahn, tysk fotbollsspelare, anfallare.
• 20 augusti – Gerda Antti, svensk författare.
• 23 augusti – Peter Thomson, australisk golfspelare.
• 27 augusti – Ira Levin, amerikansk thrillerförfattare.
• 28 augusti – Bodil Kåge, svensk skådespelare.
• 4 september – Thomas Eagleton, amerikansk demokratisk politiker, senator 1969-1987.
• 5 september – Andrian Nikolajev, rysk kosmonaut.
• 7 september – T.P. McKenna, irländsk skådespelare.
• 10 september
  • Busk Margit Jonsson, svensk operasångare.
  • Arnold Palmer, amerikansk golfspelare.
• 14 september – Hans Clarin, tysk skådespelare.
• 15 september
  • Murray Gell-Mann, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
  • John Julius Norwich, brittisk historiker, reseskribent och TV-personlighet.
• 16 september – Dale E. Kildee, amerikansk demokratisk politiker.
• 17 september – Stirling Moss, brittisk racerförare.
• 18 september – Elizabeth Spriggs, brittisk skådespelare.
• 25 september – Ronnie Barker, brittisk komiker.
• 30 september – Dorothee Sölle, tysk teolog och skribent.
• 5 oktober – Richard Gordon, amerikansk astronaut.
• 11 oktober – Bhim Bhadur Gurung, indisk politiker, chefsminister i Sikkim 1984-1985.
• 16 oktober – Fernanda Montenegro, brasiliansk skådespelare och TV-personlighet.
• 18 oktober – Violeta Chamorro, president i Nicaragua 1990-1997.
• 28 oktober
  • Elisabeth Killander, svensk sjuksköterska.
  • Joan Plowright, brittisk skådespelare.
• 2 november – Muhammad Rafiq Tarar, president i Pakistan 1998-2001.
• 3 november
  • Per-Olof Ekvall, svensk skådespelare och recitatör.
  • Ulf G. Johnsson, svensk skådespelare och kompositör.
• 5 november – Lennart Johansson, svensk ordförande i UEFA och vice ordförande i FIFA.
• 6 november – Tom Olsson, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 7 november – Erik Gunnar Eriksson, grundare av hjälporganisationen Hoppets Stjärna.
• 8 november – Lal Krishna Advani, indisk politiker (eller 1927).
• 9 november – Imre Kertész, ungersk författare, nobelpristagare.
• 12 november – Grace Kelly, amerikansk skådespelare, furstinna av Monaco.
• 13 november – Fred Phelps, amerikansk pastor, känd för sina korståg mot homosexualitet.
• 18 november – Åke Lagergren, svensk skådespelare.
• 24 november – Sigvard Marjasin, svensk politiker och landshövding (socialdemokraterna).
• 25 november – Sigurd Glans, svensk journalist och författare.
• 30 november – Dick Clark, amerikansk programledare.
• 1 december
  • David Doyle, amerikansk skådespelare.
  • Alfred Moisiu, president i Albanien.
• 6 december – Nikolaus Harnoncourt, österrikisk dirigent.
• 7 december – Boris Stepantsev, rysk filmregissör.
• 9 december
  • John Cassavetes, amerikansk skådespelare och filmregissör.
  • Ulla-Bella Fridh, svensk skådespelare och sångerska.
• 10 december – Ernst-Hugo Järegård, svensk skådespelare .
• 12 december – Alexander Trowbridge, amerikansk affärsman och politiker.
• 13 december
  • Gun Jönsson, svensk regissör och skådespelare.
  • Christopher Plummer, kanadensisk skådespelare.
• 18 december – Józef Glemp, polsk kardinal.
• 20 december – David H. Gambrell, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1971-1972.
• 24 december – Lennart "Nacka" Skoglund, svensk fotbollsspelare .
• Bengt Linder, svensk författare och journalist.
• Thakur Ram Lal, indisk politiker, chefsminister i Himachal Pradesh 1980-1983.
• Bengt Scherstén, svensk professor i allmänmedicin.

Avlidna

• 11 januari – Hjalmar Öhrwall, svensk professor i fysiologi.
• 13 januari – Wyatt Earp, amerikansk sheriff.
• 24 januari – Wilfred Baddeley, brittisk tennisspelare.
• 11 februari – Frank P. Flint, amerikansk republikansk politiker, senator 1905-1911.
• 12 februari – Lillie Langtry, brittisk skådespelare.
• 14 februari – Elmore Y. Sarles, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1905-1907.
• 17 februari – Arnold Norlind, svensk docent.
• 20 mars – Ferdinand Foch, fransk marskalk.
• 4 april – Carl Benz, tysk automobilkonstruktör.
• 13 april – Joseph Weldon Bailey, amerikansk demokratisk politiker, senator 1901-1913.
• 15 april – Gustaf Steffen, svensk sociolog.
• 17 april – Alfred Berg, svensk tonsättare och dirigent.
• 28 april – Carl Hallendorff, svensk historiker.
• 30 april – Birger Sjöberg, svensk författare .
• 15 maj – Joseph D. Sayers, amerikansk demokratisk politiker.
• 23 maj – Rezsö Bálint, österrikisk-ungersk neurolog och psykiater.
• 16 juni – Bramwell Booth, brittisk frälsningssoldat och psalmförfattare, Frälsningsarméns general 1912–1929.
• 13 juli – Eric Lindholm, svensk skådespelare.
• 14 juli – Hans Delbrück, tysk historiker och politiker.
• 15 juli – Otto Ludwig Binswanger, schweizisk läkare, professor.
• 17 juli – Frederick Booth-Tucker, ledare för Frälsningsarmén i USA 1896-1904.
• 24 juli – Adolf Meyer, tysk arkitekt.
• 4 augusti – Carl Auer von Welsbach, österrikisk kemist och uppfinnare.
• 7 augusti – Ivar Nilsson, svensk skådespelare.
• 17 augusti – Cyrus Locher, amerikansk demokratisk politiker, senator 1928.
• 24 augusti – Lawrence Tyson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1925-1929.
• 30 augusti – Ivo Vojnović, kroatisk författare.
• 23 september – Richard Zsigmondy, österrikisk kemist, nobelpristagare 1925.
• 29 september – Theodor Adelswärd, svensk friherre och statsråd.
• 1 oktober – Antoine Bourdelle, fransk skulptör.
• 3 oktober – Gustav Stresemann, tysk politiker, förbundskansler 1923, mottagare av Nobels fredspris 1926.
• 18 oktober
  • Gustaf Ranft, svensk skådespelare.
  • Robert S. Vessey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1909-1913.
• 24 oktober – Harald Plum, dansk affärsman.
• 26 oktober
  • Vilhem Hansen, svensk generaldirektör.
  • Arno Holz, tysk författare och litteraturteoretiker.
• 28 oktober – Theodore E. Burton, amerikansk republikansk politiker, senator 1909-1915 och 1928-1929.
• 6 november – Max av Baden, prins av Baden och tysk politiker; rikskansler 3 oktober-9 november 1918.
• 22 november – Leonard Bygdén, svensk överbibliotekarie.
• 24 november
  • Georges Clemenceau, fransk premiärminister, kallad Tigern.
  • Francis E. Warren, amerikansk republikansk politiker, senator 1890-1893 och 1895-1929.
• 5 december – Oscar Björck, svensk professor vid Konstakademin.
• 13 december – Rosina Heikel, Finlands första kvinnliga läkare.
• 20 december – Émile Loubet, fransk politiker, Frankrikes president 1899–1906.
• 24 december – LeRoy Percy, amerikansk politiker, senator 1910-1913.
• Elfrida Andrée, svensk organist och kompositör, Sveriges första kvinna i statlig tjänst och Sveriges första kvinnliga organist, pionjär inom svensk kyrkomusik.

Nobelpris

• Fysik
  • Louis de Broglie, Frankrike
• Kemi
  • Arthur Harden, Storbritannien
  • Hans von Euler-Chelpin, Sverige
• Medicin
  • Christiaan Eijkman, Nederländerna
  • Sir Frederick Hopkins, Storbritannien
• Litteratur
  • Thomas Mann, Tyskland
• Fred
  • Frank B Kellogg, USA

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1929.
  Bilder & media