Zürich

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om staden. För kantonen, se Zürich (kanton).
Koordinater: 47°22′44″N 8°32′28″Ö / 47.37889°N 8.54111°Ö / 47.37889; 8.54111
Zürich
Inhemskt namn,
tyska: Züri,

franska: Zurich,

italienska: Zurigo,

rätoromanska: Turitg
Stad
Överst: Nattvy över Zürich från Üetliberg, Mitten vänster: Nationalmuseet, Mitten höger: Eidgenössische Technische Hochschule Zürich, Nederst: Vy över Zürich och Zürichsjön
Överst: Nattvy över Zürich från Üetliberg, Mitten vänster: Nationalmuseet, Mitten höger: Eidgenössische Technische Hochschule Zürich, Nederst: Vy över Zürich och Zürichsjön
Ch zh wappen stadt.gif
Stadsvapen
Land  Schweiz
Region Zürich
Kanton Zürich
Kommun Zürich
Koordinater 47°22′44″N 8°32′28″Ö / 47.37889°N 8.54111°Ö / 47.37889; 8.54111
Högsta punkt Üetliberg
 - höjdläge 871 m ö.h.
Lägsta punkt Limmat
 - höjdläge 392 m ö.h.
Yta 91,88 km²
Folkmängd 389 992 (2011-09-30)
Befolkningstäthet 4 245 invånare/km²
Borgmästare Corine Mauch (sedan 2009) (Socialdemokraterna)
Postnummer 8000-8099
Kommunkod 0261
Zürich läge i Schweiz
Red pog.svg
Zürich läge i Schweiz
Webbplats: http://www.zurich.ch

Zürich (franska: Zurich, italienska: Zurigo, rätoromanska: Turitg, Zürichtyska: Züri, alternativ svensk stavning: Zyrich) är den största staden i Schweiz med 398 575 invånare (december 2013).[1] (Stor-Zürich ca 1 332 900 invånare[2]). Staden är huvudstad i kantonen med samma namn (1 729 km², 1 274 384 invånare). Staden ligger vid Zürichsjön.

Zürich blev medlem av det schweiziska edsförbundet år 1351. Schweiz' reformator Zwingli (död 1531), levde och predikade där, samt styrde staden och kantonen under senare delen av sitt liv.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Staden är belägen där floden Limmat lämnar Zürichsjön och är omgiven av skogbevuxna berg, bland annat Zürichberg och Uetliberg. Floden Sihl möter Limmat vid änden av Platzspitz, vilka formar gränsen till Schweiziska nationalmuseet.

Under 2004 blev Fraumünster totalrenoverad. Under denna period gjorde den installerade byggnadsställningen att man kunde få en 360° panoramavy över Zürich.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Blick auf Zürich um 1884

På platsen där Zürich ligger idag anlades under 200 f.Kr. en romersk tullstation, under 500-talet följt av en alemannisk bosättning. En kungsgård (pfalz) tillkom under 800-talet samt en köpmannakoloni. Staden nämns första gången som turlcina civitas (stad) i ett dokument från 929. Staden utvecklades i snabb takt genom ett gynnsamt handelsstrategiskt läge. Zürich blev år 1218 en fri riksstad. Staden upplevde under 1300-talet en kulturell blomstringsperiod, men även sociala oroligheter skakade staden.

Zürich inträdde i det Schweiziska edsförbundet år 1351. Detta gjorde att Zürich, på bekostnad av kringboende feodalherrar, förde en framgångsrik expansionspolitik. Staden blev utgångspunkt för den reformatoriska rörelsen i Schweiz genom Zwinglis verksamhet under 1500-talet, men tillät samtidigt katoliker att bosätta sig i staden. Under 1600-talet var staden en tillflyktsort för förföljda protestanter, några som hade med sig ekonomiska impulser, framför allt inom textilindustrin. Staden växte under 1800- och 1900-talen ut till en modern storstad, bland annat genom inkorperingar och under världskrigen gynnades Zürich av sitt i Europa centrala men ändå skyddade läge. Invånarantalet mer än tolvdubblades mellan 1888 och 1992. Utvecklingen har fört med sig att staden är ett av världens ledande finans- och bankväsendecentrum.

Stadsvapen[redigera | redigera wikitext]

Det blåvita stadsvapnet kommer från 1389, och härstammar från banderoller med blåa och vita ränder som användes år 1315. Det första säkra beviset på banderollerna med samma design är från 1434. Stadsvapnet har två lejon som sköldhållare. Den röda Schwenkel på toppen av banderollen har varierande tolkningar: För invånarna i Zürich var det ett hedersmärke, skänkt av Rudolf I. Zürichs grannar härmade denna i skam, för att fira förlusten av banderollen i Winterthur år 1292. Idag använder kantonen Zürich samma vapen som staden.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Centralstationen i Zürich
  • Zürichs spårvagnar är den viktigaste delen i stadens lokaltrafiknät eftersom det inte finns tunnelbana.
  • Zürich pendeltåg kallas för S-bahn och har ett stort linjenät som täcker förorter och stora delar av omkringliggande orter utanför staden.
  • Zürich flygplats är en internationell storflygplats som är en viktig knutpunkt för många flygförbindelser både i Europa och till andra världsdelar. Från flygplatsen och in till Zürich går det pendeltåg (S-bahn).
  • Zürich Centralstation är den största järnvägsknuten i Schweiz. Från totalt 26 spår går tåg till och från alla Schweiz delar samt till Tyskland, Österrike, Italien, Frankrike och Ungern. Centralen är även en viktig knutpunkt för Zürich pendeltåg.
  • Från Zürich går motorvägar som i sin tur når ut till olika delar av landet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stadt-Zürich (Bevölkerungsstand)
  2. ^ Statistik Schweiz – Bilanz der ständigen Wohnbevölkerung nach Kantonen, Bezirken und Gemeinden (PDF)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]