Fungicid

Från Wikipedia

Fungicider kallas ämnen som är giftiga för svampar. Ordet används framför allt om de bekämpningsmedel som används för att skydda till exempel jordbruksgrödor mot svampangrepp.

Ordet kommer av latinets fungus = "svamp" + ändelsen -cid = "dödande".

Naturliga fungicider[redigera | redigera wikitext]

Växter och andra organismer har ett kemiskt försvar som ger dem en fördel gentemot mikroorganismer såsom svamp. En del av dessa kemiska föreningar kan användas som fungicider:

Vissa levande eller döda organismer, kan användas för att effektivt döda eller hämma svamp, och därmed användas som fungicid:

  • Bakterien Bacillus subtilis
  • Kelp (torkad och pulveriserad kelp ges till boskap för att skydda dem från svamp i gräset)

Syntetiska fungicider[redigera | redigera wikitext]

En syntetisk fungicid som är riktad mot mögelangrepp på bl.a. läder är dimetylfumarat. Den har en skarp lukt och används mycket i Kina, men är numera förbjuden inom EU.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ shenet.se - Tea treeessens Arkiverad 29 november 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Cinnamaldehyde Use”. PAN Pesticides Database. Arkiverad från originalet den 28 mars 2012. https://www.webcitation.org/66VlOmhUV?url=http://www.pesticideinfo.org/Detail_ChemUse.jsp?Rec_Id=PC33596. Läst 23 oktober 2007. 
  3. ^ López P, Sánchez C, Batlle R, Nerín C (1 april 2005). ”Solid- and vapor-phase antimicrobial activities of six essential oils: susceptibility of selected foodborne bacterial and fungal strains”. J. Agric. Food Chem. "53" (17): ss. 6939–46. doi:10.1021/jf050709v. PMID 16104824. 
  4. ^ US-patent 6174920 - Method of controlling powdery mildew infections of plants using jojoba wax
  5. ^ ”Drop of white the right stuff for vines”. Science Daily. 12 september 2002. http://www.sciencedaily.com/releases/2002/09/020912071438.htm. Läst 1 april 2009. 
  6. ^ Campbell, Malcom (19 september 2003). ”Fact Sheet: Milk Fungicide”. Australian Broadcasting Corporation. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160818160904/http://www.abc.net.au/gardening/stories/s948323.htm. Läst 1 april 2009. 
  7. ^ freepatentsonline.com/5190754.html
  8. ^ apsjournals.apsnet.org/doi/pdf/10.1094/PDIS.2002.86.8.915