Prästvigning av kvinnor

Ämbetsfrågan eller kvinnoprästfrågan är inom kristendoman frågan om kvinnor ska kunna vigas till det kyrkliga ämbetet som präst.

Frågan om kvinnor i prästämbetet har med början under nittonhundratalets mitt varit föremål för diskussion efter att under årtusenden varit en självklarhet inom en stor majoritet av den kristna kyrkan. De som hävdar att kvinnor inte kan vara präster använder vissa bibelord som grund (ex 1 Korinthierbrevet 14), samt argument utifrån kyrkohistorien. Främst betonas en förståelse av skapelseordningen, att det är skillnad på män och kvinnor, och att denna skillnad tar sig uttryck i olika uppgifter inom kyrkan. De som hävdar motsatsen, att kvinnor mycket väl kan vara präster, använder både argument från bibeln (Galaterbrevet 3) samt en vidare förståelse kring begrepp som kärlek, kristendomsutveckling och omvärldsanpassning, samt att kristendomen till sitt väsen är positiv till jämlikhet mellan könen.

Kvinnor kan i dag bli präster i många kyrkor. I USA blev Antoinette Oberlin, som hörde till de kongregationalistiska och unitariska kyrkorna, präst redan 1853. Den anglikanska kyrkan har dock varit splittrad i frågan. I USA dröjde det till 1974 innan en kvinna vigdes till anglikansk präst, medan Church of England tog beslut om att ge kvinnor tillträde till prästämbetet så sent som 1992. I The United Church of Canada har kvinnor kunnat bli präster sedan 1936 och i Schweiz har kvinnor kunnat bli präster sedan 1918, då två kvinnor prästvigdes. I Danmark vigdes tre kvinnor till präster den 28 april 1948: Johanne Andersen, Ruth Vermehren och Edith Brenneche-Petersen. Den fjärde kvinnan som blev präst i den danska kyrkan var Helga Jensen som vigdes den 15 februari 1956. Norge fick sin första prästvigda kvinna 1961 (och blev först i Norden med att utse en kvinna till biskop 1993); Island fick sina första prästvigda kvinnor 1974 och i Finland togs beslutet om tillträde till prästämbetet först 1986 och den första vigningen ägde rum året därpå. Romersk-katolska kyrkan säger nej till prästvigning av kvinnor, likaså de ortodoxa kyrkorna.

Ämbetstsfrågan i Svenska kyrkan

I Sverige öppnades möjligheten för kvinnor att bli präster vid ett kyrkomöte 1958, och den 10 april 1960 prästvigdes de första kvinnorna. I samband med beslutet 1958 för kvinnliga präster antogs en "samvetsklausul" där manliga präster som inte ville inordna sig i kyrkoordningen på denna fråga skulle slippa göra det. Denna samvetsklausul upphävdes 1982, ungefär samtidigt som Lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet införts i Sverige, och nu kan man inte bli präst om man inte kan tänka sig samarbeta med kvinnliga präster.