Åbo kasern
.jpg)
Åbo kasern låg i Helsingfors på Kampen, vid Henriksgatan (nuvarande Mannerheimvägen) Det var en stor kasernbyggnad från 1833 för den ryska militären.
Området Kampen användes redan under svenska tiden som militärens läger- och övningsområde, känt som Campementsplatsen. Senare användes området av Finska gardet tills området användes av den ryska Helsingforsstationerade militären.[1]
Uppförande
[redigera | redigera wikitext]Åbo kasern byggdes 1830–1833 på platsen för nuvarande Glaspalatset. Området låg i utkanten av det egentliga stadsområdet, nära Esbo tull, där landsvägen till Åbo började. Tidigare hade militärförband stationerade i Helsingfors huvudsakligen funnits i Sjökasernen på Skatudden. När Åbo kasern stod klar, övertog flottan Sjökasernen.
Originalritningarna gjordes av Carl Ludvig Engel. Kasernen byggdes på uppdrag av Nikolai Sinebrychoff.[2] En antal sidobyggnader byggdes efter hand på västra och sydvästra sidorna av kasernens huvudbyggnad, mellan vilka också en kaserngård anlades på nuvarande torgets plats.[1]
Förstörelse och vidare användning
[redigera | redigera wikitext]Under finska inbördeskriget brann Åbo kasern ned och förstördes nästan helt.[3]. Den återuppbyggdes inte, utan revs följande år, även om en del av rester fanns kvar fram till 1930-talet.[2] [1]
De återstående sidobyggnaderna till kasernen användes av finska försvarsmakten på 1920-talet och inrymde bland annat Nylands dragonregemente, kommandokompaniet och fältartilleriregemente 1. Senare revs nästan alla byggnader, till exempel på 1950-talet tegelbyggnader längs Fredriksgatan. Det som återstår är matsalsbyggnaden. Den var busstation från 1935 fram till 2005, då Kampens centrum stod klart.[2] På 1930-talet användes kasernens kaserngård som Idrottsplats och ishall [1]
Staten överlämnade Åbo kaserntomt till Helsingfors stad 1934. Året därpå uppfördes Glaspalatset, som ursprungligen var tänkt som en tillfällig byggnad.[2][1]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Kaija Ollila, Kirsti Toppari (1998). Puhvelista Punatulkkuun, Helsingin vanhoja kortteleita. Sanoma Oy. sid. 208–209. ISBN ISBN 951-9134-69-7
- ^ [a b c d] ”Kampin kasvot kautta aikojen”. Helsingfors stadsmuseum. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714171118/http://www2.hs.fi/kronot/kamppi/kamppi.html. Läst 12 april 2012.
- ^ Laura Kolbe, Samu Nyström. Helsinki 1918, Pääkaupunki ja sota. Minerva Kustannus Oy. ISBN ISBN 978-952-492-138-1