Åkersenap

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Åkersenap
Sinapis arvensis åkersenap.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Kålordningen
Brassicales
Familj Korsblommiga växter
Brassicaceae
Släkte Senapssläktet
Sinapis
Art Åkersenap
S. arvensis
Vetenskapligt namn
§ Sinapis arvensis
Auktor L.
Hitta fler artiklar om växter med

Åkersenap (Sinapis arvensis) art i familjen korsblommiga växter och hör till de vanligast och rikast förekommande ettåriga ogräsen i åkrar och andra odlingar i Sverige. Den förekommer naturligt i Europa och Nordafrika.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Åkersenapen har rent gröna blad och glest borsthårig stjälk. Dess skida är lång och platt. Denna växt är typisk för skidväxterna. Till dess kännetecken hör den nedplattade och jämntoppade blomställningen, en kvast som efter blomningen förlängs så att frukterna sitter i klase. Den saknar helt skärmblad i blomställningen, har 4-bladig, likbladig, korsformig blomkrona och har 6 fyrväldiga ståndare.

Fruktväggen är bildad av 2 fruktblad som förenas till ett enrummigt fröhus på det enkla sättet att det enas kanter växer samman med var sin av det andras kanter från basen ända till spetsen. Längs efter frukten löper alltså två fogar som på insidan är ribbformigt förtjockade och utgör fröfästen. Fröna är alltså parietalt fästade. Mellan dessa fröfästen sitter en tunn, vitaktig hinna utspänd, som avdelar skidan i två rum utefter fruktens hela längd med undantag av det i toppen sittande sprötet. Man kallar denna mellanvägg "falsk" eftersom den inte omedelbart utgörs av fruktbladens invikta kanter. När detta fröhus mognar, och skall släppa ut fröna, lösgörs de båda fruktbladen som två skenor eller s. k. "valvler" utefter hela sin längd från basen till sprötets början, med undantag av de ribbformiga fröfästena. På fruktskaftet sitter nu fröfästena kvar och omger den tunna mellanväggen som en smal ram. De omger också sprötet och även en del frön under en tid.

Sinapis sägs ha "lång skida", eftersom dess längd är mer än 3 gånger så stor som bredden. Fröet består av endast fröskal och växtanlag. Det senare är krökt så att "lillroten" eller rotanlaget är böjt upp mot hjärtbladen. Rotanlaget ligger intill bredsidan av det ena hjärtbladet ("ryggliggande rotanlag") och båda hjärtbladen är böjda eller svepta omkring detta. Åkersenapen har svartbruna frön med svag senapssmak.

Åkersenap kan genom sin mängd och rikliga frösättning bli skadlig i sädesåkrarna och svåra att utrota. Ett gammalt botemedel är besprutning med starkt utspädd järnvitriol, som dödar dem utan att skada säden.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Närbild på blomställning