Åsiktsregistrering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Åsiktsregistrering i form av anteckning om medborgare i allmänt register får enligt 2 kap 3 § regeringsformen sedan 1975 ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.[1]

Politisk åsiktsregistrering förbjöds för myndigheter i och med 1969 års grundlagsreform, men Säkerhetspolisen kringgick förbudet genom att föra "arbetsanteckningar" med uppgifter som inte kunde föras in i Säpos register (till exempel de som prenumererade på vissa tidningar eller som var medlemmar i VPK eller anhängare av FNL). Detta pågick ända fram till 1998. Exempelvis så omfattades 411 000 tjänster år 1990 av skyddsklassning och personer som förekom i Säpos register som sökte skyddsklassade tjänster nekades anställning utan motivering.[2]

Inom EU sköter Interpol ett analysregister över folk som kan bidra till polisarbetet, vilket även innefattar möjliga vittnen, tidigare och eventuellt framtida brottsoffer. I registret lagras information om ras, politisk åskådning, religiös tro, hälsotillstånd och sexualmönster.[3]

2006 fälldes Sverige för åsiktsregistrering i en dom i Europadomstolen.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SFS 2010:1408. Utfärdad den 25 november 2010. Läst 20 januari 2014.
  2. ^ Åsiktsregistrering pågick till 1998”. Dagens Nyheter. 29 januari 2003. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=101941. 
  3. ^ FiB: EU förbereder hemligt polisregister
  4. ^ Stockholms Fria Tidning: Sverige fällt för åsiktsregistrering

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]