1370 Hella
| 1370 Hella | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | K. Reinmuth |
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
| Upptäcktsdatum | 31 augusti 1935 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (1370) Hella |
| Alternativnamn | 1935 QG[1] |
| Uppkallad efter | Helene Nowacki[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Flora-asteroid |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,634 AU |
| Perihelium | 1,868 AU |
| Halv storaxel | 2,251 AU |
| Excentricitet | 0,1702187 |
| Siderisk omloppstid | 3,38 år |
| Medelomloppshastighet | 19,85 km/s |
| Medelanomali | 237,6° |
| Inklination | 4,805° |
| Longitud för uppstigande nod | 306,0° |
| Periheliumargument | 3,968° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Absolut magnitud (H) | 13,7[3] |
1370 Hella eller 1935 QG[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 31 augusti 1935 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter den tyska astronomen Helene Nowacki.[2]
Den tillhör asteroidgruppen Flora.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1370 Hella” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1370. Läst 13 juni 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1370) Hella. Springer Berlin Heidelberg. sid. 111. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1371. Läst 13 juni 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||