17 dikter
| 17 dikter Diktsamling | |
| Författare | Tomas Tranströmer |
|---|---|
| Originalspråk | Svenska |
| Land |  Sverige |
| Utgivningsår | 1954 |
17 dikter är poeten Tomas Tranströmers första diktsamling från 1954. I diktsamlingen använder sig Tranströmer i många dikter av sapfiskt versmått, bland annat i dikten Storm som har förekommit flitigt i olika diktantologier.
Den mest omtalade dikten är annars den avslutande och mäktiga Epilog. Många har jämfört Tranströmers bruk av metaforer i Epilog med det sätt Ragnar Thoursie ofta låter en genomgripande metafor återkomma på olika passager i sina dikter. Det här är något som tydliggörs redan i diktens andra mening, "Sverige är ett uppdraget, avtacklat skepp", en metafor av Sverige som ett skepp till vilken Tranströmer återkommer senare i dikten, "lövas träden och fylls av vind och seglar fram i frihet". Tranströmer har i intervjuer sagt att han betraktade Thoursie som sin läromästare vid tiden.
I samband med utdelandet av Södra Latins Tranströmer-stipendium 2014, sextio år efter att 17 dikter först utkom, uruppfördes Gustav Alexandries stycke "Sammanhang" med text från en av dikterna ur diktsamlingen.[1]
Innehåll
I
- Preludium
II
- Höstlig skärgård
- Storm
- Kväll - morgon
- Ostinato
III
- Fem strofer till Thoreau
- Gogol
- Skepparhistoria
- Strof och motstrof
- Upprörd meditation
- Stenarna
- Sammanhang
- Morgon och infart
- I den forsande stäven vila
- Dygnkantring
IV
- Sång
V
- Elegi
- Epilog