7673 Inohara
| 7673 Inohara | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Takao Kobayashi |
| Upptäcktsplats | Ōizumi-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 20 oktober 1995 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (7673) Inohara |
| Alternativnamn | 1995 UY3, 1991 RW14[1] |
| Uppkallad efter | Masanori Inohara[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Nysa-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,870 AU |
| Perihelium | 1,998 AU |
| Halv storaxel | 2,434 AU |
| Excentricitet | 0,1789567 |
| Siderisk omloppstid | 3,8 år |
| Medelomloppshastighet | 19,09 km/s |
| Medelanomali | 312,2° |
| Inklination | 1,872° |
| Longitud för uppstigande nod | 218,7° |
| Periheliumargument | 203,5° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Synodisk rotationsperiod | 3,4 h |
| Absolut magnitud (H) | 14,27[4] |
7673 Inohara eller 1995 UY3[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 20 oktober 1995 av den japanska astronomen Takao Kobayashi vid Ōizumi-observatoriet. Den är uppkallad efter amatörastronomen Masanori Inohara.[3]
Den tillhör asteroidgruppen Nysa.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 7673 Inohara” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=7673. Läst 1 september 2020.
- ^ [a b] ”AstDyS 7673 Inohara” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=7673. Läst 1 september 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 7673 Inohara” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7673. Läst 1 september 2020.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||