Aktiebolag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För specifikt svenska förhållanden, se Aktiebolag i Sverige.

Aktiebolag (förkortas AB i Sverige, Ab eller Abp på svenska i Finland, Oy på finska) är en ursprungligen engelsk bolagsform som utmärks av att ägarna saknar personligt ansvar för företagets förbindelser, att antalet delägare är obegränsat samt att det krävs ett signifikant insatskapital, så kallat aktiekapital.

Nästan alla länder med fungerande rättsväsen och ekonomi erkänner möjligheten för individer att gå samman i bolag och tillsammans skapa en juridisk person, i former som varierar och liknande de för aktiebolag.

I flera länder, främst i Europa, skiljer man på privata och publika aktiebolag. På svenska skiljer man dem genom (publ) efter firmanamnet (Sverige) eller genom beteckningen Abp i stället för Ab (Finland).

I Sverige regleras aktiebolag i aktiebolagslagen (2005:551), som ersatte 1975 års lag.

Aktiebolag som organisationsform[redigera | redigera wikitext]

Ett aktiebolag kännetecknas av att ägarna har ett begränsat ansvar för bolagets verksamhet. En aktieägare riskerar i princip bara sitt inbetalda kapital och är i övrigt skyddad. Detta skall dock inte förväxlas med styrelseledamöter och VD, som har ett långtgående ansvar för bolagets verksamhet, såväl civilrättsligt gentemot bolaget och (under vissa ytterligare förutsättningar) gentemot aktieägare och andra tredje män, som straffrättsligt om de skulle begå brott i bolaget.

Juridisk person[redigera | redigera wikitext]

Ett aktiebolag är en juridisk person (persona ficta) och kan därför till exempel ingå avtal, äga tillgångar, ådra sig skulder, ha anställda, bli stämt inför domstol. Bolaget företräds av sin styrelse, av utsedda firmatecknare eller av VD. Även anställda kan genom sin ställning i bolaget företräda det på grund av ställningsfullmakt.

Skattesubjekt[redigera | redigera wikitext]

Ett aktiebolag är normalt ett eget skattesubjekt som är skyldigt att deklarera för sina inkomster och betala skatt på sina vinster.

Det här gör att skiljelinjen mellan ett bolag och dess ägare är mycket tydlig. Till och med i det minsta aktiebolag, där samma person är ägare, styrelseledamot och enda anställd, är man just anställd i sitt aktiebolag precis som vilken annan anställd som helst. Det kan dock finnas begränsningar för den som är anställd i det företag han eller hon äger.

Privata och publika aktiebolag[redigera | redigera wikitext]

I flera länder, främst i Europa, skiljer man på privata och publika aktiebolag. Endast publika aktiebolag får sprida sina aktier till allmänheten, notera aktier på en aktiebörs eller någon annan organiserad marknadsplats.[1][ej i angiven källa] Publika aktiebolag måste ha ett större belopp i aktiekapital samt beteckningen Abp (finska: Oyj) i Finland och (publ.) i Sverige efter firmanamnet[förtydliga]. Det finns även skarpare krav vad gäller tillsättning av styrelseledamöter, styrelsens och VD:s informationsplikt gentemot aktieägare med mera. I ett publikt aktiebolag får aldrig styrelsens ordförande och VD vara samma person. Publika aktiebolag behöver ha ett aktiekapital som uppgår till minst 500 000 SEK. Aktierna kan spridas till allmänheten; detta behöver dock inte ske på en organiserad marknadsplats.

Privata Aktiebolag[redigera | redigera wikitext]

Ett privat aktiebolag får inte sprida aktier, teckningsrätter, skuldebrev eller teckningsoptioner genom annonsering. Det är inte heller möjligt att på annat sätt erbjuda fler än 200 personer rätt att teckna aktier eller värdepapper. Ett privat aktiebolag måste ha ett aktiekapital på minst 50 000 kronor. Privata aktiebolag får inte ha ordet ”publikt” i namnet.

Privata aktiebolag ska skicka ut en kallelse till ordinarie årsstämma tidigast sex veckor före stämman men inte senare än fyra veckor före stämman. Samma kallelsetid gäller för extra bolagsstämma där en ändring av bolagsordningen ska behandlas. I båda fallen får det i bolagsordningen föreskrivas att kallelse kan ske senare än fyra veckor, dock senast två veckor före. Kallelse till extra bolagsstämma där andra frågor än bolagsordningsändring ska behandlas ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före bolagsstämman.

Privata aktiebolag ska kalla till bolagsstämma på det sätt som står i bolagsordningen. I vissa fall ska kallelse också skickas med post till aktieägarna. Läs mer om detta i 7 kap. 23 § aktiebolagslagen (2005:551).

Privata Aktiebolag:

  • ska ha en styrelse med en eller flera ledamöter. Om styrelsen består av en eller två ledamöter ska det finnas minst en suppleant.
  • ska ha en styrelseordförande om styrelsen består av fler än en styrelseledamot
  • behöver inte ha en verkställande direktör, men kan ha det om de vill.[2]

Styrning[redigera | redigera wikitext]

Ett aktiebolag styrs av tre beslutande organ på olika nivåer, nämligen bolagsstämman, styrelsen och - i förekommande fall - verkställande direktören. Till dessa tre bolagsorgan kommer i många bolag ett fjärde kontrollerande organ, nämligen revisorerna.

Bolagsstämma[redigera | redigera wikitext]

Bolagsstämman är aktiebolagets högst beslutande organ och utgörs av de aktieägare, som efter kallelse som skett enligt aktiebolagslagen, samlats till bolagsstämma. Årsstämma benämns den ordinarie bolagsstämma som skall hållas en gång per år, då aktieägarna beslutar om de viktigaste frågorna för bolaget. På årsstämma behandlas bland annat fastställelse av årsredovisning för föregående verksamhetsår. Andra frågor som behandlas av en årsstämma kan vara val av styrelse och revisor(er), utdelning till aktieägarna samt ändringar i bolagsordningen. Det kan även finnas andra frågor av särskild betydelse för bolaget som beslutas på stämman. Extra bolagsstämma kan hållas när som helst under året om man behöver besluta i frågor som inte kan vänta till nästföljande årsstämma.

Styrelse[redigera | redigera wikitext]

Styrelsen ansvarar för bolagets förvaltning och organisation under räkenskapsåret. En av styrelsens viktigare uppgifter är att utse bolagets VD. Hur styrelsen utses stadgas i bolagsordningen. Styrelsen väljs vanligen av bolagsstämman. Bolagsordningen kan även stadga att styrelsevalet skall beredas av en valberedning, något som blir mer och mer vanligt i större bolag. Valberedningen föreslår bl.a. antal styrelseledamöter, namn på ledamöterna och arvode, för beslut på stämman.

Styrelsen skall enligt lag utarbeta en arbetsordning[3] som beskriver hur styrelsearbetet skall bedrivas och fördelas mellan respektive ledamot och eventuell VD, samt i förekommande fall en instruktion till VD, s.k. VD-instruktion. Styrelsen ansvarar kollektivt för bolagets förvaltning, vilket innebär att varje ledamot måste ta ett stort ansvar för att vara insatt även i frågor som ledamoten inte själv handlägger. I styrelsen har varje ledamot en röst. Om man blir nedröstad i en omröstning kan man reservera sig mot beslutet, vilket innebär att man i protokollet noterar att ledamoten röstade mot beslutet och anför skälen för detta. Detta kan få stor betydelse i ansvarsfrågor, för hur bolagsstämman väljer att rösta när det gäller ansvarsfrihet för styrelsen samt vid eventuell brottsutredning.

Styrelsens ordförande har ett särskilt ansvar för styrelsearbetet, bland annat genom att tillse att alla frågor behandlas och kommer till beslut samt att kalla ledamöterna till styrelsens sammanträden.

Verkställande direktör (VD)[redigera | redigera wikitext]

VD tillsätts av styrelsen och ansvarar för bolagets löpande förvaltning. VD har enligt lag rätt att besluta om löpande förvaltningsåtgärder. I övrigt är det styrelsen som avgör vilken beslutanderätt VD skall ha. Detta beskrivs i bolagets arbetsordning.

VD har ett stort ansvar för bolaget och har därför lagenlig rätt att deltaga på styrelsemöten (förutom vid handläggning av vissa frågor, som rör honom/henne själv som till exempel lön eller annan ersättning). VD har rätt att få avvikande uppfattning noterad till protokollet även om vederbörande inte sitter i styrelsen.

Privata aktiebolag behöver inte utse VD. Publika aktiebolag skall ha en VD, som inte samtidigt kan vara styrelsens ordförande.

Revisor(er)[redigera | redigera wikitext]

Bolagsstämman kan utse en eller flera revisorer som för bolagets intressenter såsom delägare och staten granskar bolagets räkenskaper, årsredovisning och styrelse och VD:s förvaltning av bolaget. Revisorn skriver en revisionsberättelse som biläggs årsredovisningen och skall där tillstyrka eller avstyrka bolagets resultat- och balansräkningar och förslag till disposition av bolagets vinstmedel eller behandling av ansamlade förluster, samt föreslå om årsstämman kan till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören. För större bolag och bolag under finansinspektionens tillsyn är det obligatoriskt med revision. För mindre bolag är det frivilligt.

Revisorer i aktiebolag är skyldiga att rapportera till polis och åklagare om de misstänker ekonomisk brottslighet i bolaget. I vissa fall skall även revisionsberättelsen insändas till Skatteverket, till exempel om bolaget inte har fullgjort sin skyldigheter vad gäller redovisning och betalning av skatter och avgifter.

Aktie[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Aktie

Den som äger en aktie i ett aktiebolag äger en andel av bolaget. Aktier har därför ett antal egenskaper och nyckeltal kopplade till sig.

Aktieslag[redigera | redigera wikitext]

Huvudregeln är att alla aktier har lika rätt.[4] Aktier kan emitteras i olika aktieslag. Oftast benämns dessa A- och B-aktier. Det som skiljer olika aktieslag åt är normalt det så kallade röstetalet, det vill säga hur många röster varje aktie berättigar till på bolagsstämman men det kan också finnas andra skillnader. Preferensaktier kan ge företräde till utdelning.

B-aktier är normalt röstsvagare än A-aktier (men har samma nominella belopp). Ett företag som behöver ta in nya pengar och sprida ägandet men ändå vill behålla röstmajoriteten kan emittera röstsvagare B-aktier.

Kvotvärde[redigera | redigera wikitext]

Kvoten mellan ett aktiebolags aktiekapital och antalet utestående aktier kallas numera för kvotvärde. Tidigare benämndes kvoten nominellt belopp. I och med den nya Aktiebolagslagen (2005:551), som infördes 2006-01-01, togs begreppet nominellt belopp bort. I bolagsordningen behöver inte heller längre det nominella beloppet anges. I stället skall lägsta och högsta antal aktier anges, samt storleken på aktiekapitalet.

Utdelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Aktieutdelning

Ett aktiebolag kan dela ut vinst till aktieägarna genom utdelning.

Det bundna egna kapitalet (i första hand aktiekapitalet) får aldrig delas ut till aktieägare utan kan endast tas i anspråk efter förluster, genom nedsättning av aktiekapitalet eller upplösning av bolaget genom likvidation eller efter konkurs.

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nyckeltal

Vinst per aktie[redigera | redigera wikitext]

Vinsten i ett bolag dividerat med antalet utestående aktier, och är lättare för en aktieägare att relatera till än den totala vinsten.

Utdelning per aktie[redigera | redigera wikitext]

Totala utdelningen dividerat med antalet aktier. Det är detta belopp som varje aktieägare får i utdelning för var och en av sina aktier.

P/E-tal[redigera | redigera wikitext]

P/E-talet, aktiekursen dividerat med vinsten per aktie, ger en kvot som talar om hur många gånger den uppvisade vinsten per aktie som aktien kostar.

P/E-talet ger en fingervisning om hur högt eller lågt värderad en aktie är i förhållande till den faktiskt uppvisade vinsten. Men det finns många andra faktorer som påverkar en aktiekurs, till exempel bolagets tillväxt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://lagen.nu/2005:551#K1P7
  2. ^ Bolagsverket
  3. ^ Se Carl Svernlöv, Arbetsordning och andra instruktioner i aktiebolaget, 2 uppl., Litteraturcompagniet 2006.
  4. ^ https://lagen.nu/2005:551#K4%7CP1

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]