Alla Nazimova

Från Wikipedia
"Nazimova" omdirigerar hit. Se även Nunatak Nazimova.
Alla Nazimova
Alla Nazimova i filmen Salome (1923).
Alla Nazimova i filmen Salome (1923).
FöddMiriam Edez Adelaida Leventon
3 juni 1879
Jalta, Krim, Kejsardömet Ryssland
Död13 juli 1945 (66 år)
Los Angeles, Kalifornien, USA
Andra namnNazimova
Alia Nasimoff
MakeSergei Golovin (1899–1945; de skiljde sig aldrig lagligen)
Charles Bryant (1912–1925)
PartnerGlesca Marshall (1929–1945, hennes död)
IMDb SFDb

Alla Nazimova, även känd som enbart Nazimova, född 3 juni (22 maj enl. g.s.) 1879 i JaltaKrim, Kejsardömet Ryssland, död 13 juli 1945 i Los Angeles, Kalifornien, var en rysk-amerikansk skådespelare.

Hon studerade musik vid konservatoriet i Sankt Petersburg och i Odessa, och var en skicklig violinist då hon började studera till skådespelare i Moskva. 1905 emigrerade hon till USA, där hon snabbt vann berömmelse som en erkänd tolkare av Henrik IbsenBroadwayscenerna. Filmdebut 1916. Hon var en stor stjärna i Hollywood under stumfilmens guldålder. Nazimova drog sig tillbaka från filmen 1925 för att återvända till scenen men dök upp på nytt i karaktärsroller i filmer i början på 1940-talet.

Under sin storhetstid på 1920-talet producerade hon även flera filmer med sig själv i huvudrollen. Den mest kända av dessa var den extravaganta och experimentella Salomé (1923) som ofta har påståtts vara gjord av uteslutande homo- och bisexuella skådespelare och filmmakare.[1] Hon bodde med Charles Bryant och hade förhållande med bland annat Natacha Rambova och Dorothy Arzner[2]. Hon arrangerade också Rambovas äktenskap med Rudolph Valentino.[1] I sin villa, kallad "The Garden of Alla", på Sunset Boulevard anordnade hon stora fester.

Filmer (urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Raymond Murray, Images in the Dark: An Encyclopedia of Gay and Lesbian Film and Video London:Titan Books, 1998 ISBN 1-84023-033-9
  2. ^ Mann, William J. (2001). ”Girls with Imagination: Hollywood's first lesbians, 1919–1935”. Behind the screen : how gays and lesbians shaped Hollywood, 1910-1969. Viking. sid. 59–84. ISBN 0670030171. https://archive.org/details/behindscreenhowg00mann/page/n9/mode/2up. Läst 10 september 2023 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]