Anatole Bolin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bolin in 1916
Anatole Bolin
Friidrott, herrar
Svenska mästerskap
Silver 1914 400 meter
Brons 1915 400 meter
Silver 1916 400 meter
Guld 1918 400 meter
Guld 1915 800 meter
Guld 1916 800 meter
Guld 1918 800 meter
Silver 1919 800 meter
Silver 1920 800 meter
Silver 1915 Femkamp
Brons 1915 Stafett 4x100 meter

Anatole "Tolly" Bolin, född 28 september 1893 i Svalöv, död 25 januari 1983, var en svensk kort- och medeldistanslöpare. Han tävlade för IFK Stockholm och utsågs 1928 till Stor grabb nummer 34 i friidrott.

Bolin innehade världsrekordet på 1 000 meter 1918 till 1922 och det svenska rekordet 1916 till 1922. Han hade det svenska rekordet på 800 meter 1916 till 1921 och på 400 meter Svenska spelen 1916 till 1918. Han vann fyra SM-tecken (tre på 800 meter och ett på 400 meter).

Han arbetade som ingenjör och var tvungen att avbryta sin löparkarriär på grund av tjänstgöring i Japan.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

1915 vann Anatole Bolin SM på 800 meter med 1:59,2. Han var detta år Sverige-bäst på 400 meter med 51,4.

Även 1916 vann han SM på 800 meter, denna gång med resultatet 1:58,1. Han slog den 24 september 1916 Ernst Wides svenska rekord på 800 meter från 1910 (1:56,4) med ett lopp på 1.56,0. Den 14 oktober detta år (i Stockholm) slog han Erik Lindholms svenska rekord på 400 meter från 1912 (50,2) genom att springa på 50,1. Under året övertog han även John Zanders svenska rekord på 1 000 meter genom att springa på 2:31,2 (underskridande det gällande världsrekordet, anledningen till att detta ej blev världsrekord är oklar).

Liksom året innan innehöll hösten 1917 två rekordförbättringar. Den 7 oktober slog han sitt eget rekord på 800 meter (1:55,2), och den 14 oktober förbättrade han sitt 400 metersrekord till 50,0. Det senare rekordet behöll han till 1918 då Nils Engdahl slog det med ett lopp på 49,4.

1918 vann Bolin SM både på 400 meter (50,1) och 800 meter (1:54,9). Det senare innebar också en förbättring av rekordet, vilket han behöll till 1921 då Sven Lundgren slog det. Detta år slog han också världsrekord på 1 000 meter i det han förbättrade tysken Georg Micklers 2:32,3 från 1913 till 2:29,1. Detta rekord fick han behålla till 1922 då Sven Lundgren sprang på 2:28,6.

1919 var Bolin Sverige-bäst på 800 meter med tiden 1:55,7.

1979 ställde Anatole Bolin upp för Lidingöjoggen på 4 km och då var han 86 år.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938-1949 
  • Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967 
  • Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975 
  • Svenska spelen 1916
  • Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006 
  • Swedish Athletic Page
  • Stor grabb

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lidingöloppets historia Läst 6 oktober 2017.
Företrädare:
50,9–50,2 Erik Lindholm (1910–1916)
Svensk rekordhållare på 400 meter
50,1–50,0 Anatole Bolin (1916–1918)
Efterträdare:
49,4–48,2 Nils Engdahl (1918–1934)
Företrädare:
1:56,4 Ernst Wide (1910–1916)
Svensk rekordhållare på 800 meter
1:56,0–1:54,9 Anatole Bolin (1916–1921)
Efterträdare:
1:54,3 Sven Lundgren (1921–1925)
Företrädare:
2:32,3 Georg Mickler, Tyskland (1913–1918)
Världsrekordhållare på 1 000 meter
2:29,1 Anatole Bolin, Sverige (1918–1922)
Efterträdare:
2:28,6 Sven Lundgren, Sverige
(1922–1926)
Företrädare:
2:34,4 John Zander (1913–1916)
Svensk rekordhållare på 1 000 meter
2:31,2–2:29,1 Anatole Bolin (1916–1922)
Efterträdare:
2:28,6 Sven Lundgren (1922–1929)
Företrädare:
Fabian Biörck (1917)
Svensk mästare på 400 meter
Anatole Bolin (1918)
Efterträdare:
Nils Engdahl (1919-1920)
Företrädare:
Ernst Wide (1914)
Svensk mästare på 800 meter
Anatole Bolin (1915-1916)
Efterträdare:
Ragnar Melén (1917)
Företrädare:
Ragnar Melén (1917)
Svensk mästare på 800 meter
Anatole Bolin (1918)
Efterträdare:
Sven Lundgren (1919-1921)