Andris Bērziņš (1944)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Andris Bērziņš


Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
8 juli 2011
Statsminister Valdis Dombrovskis
Laimdota Straujuma
Företrädare Valdis Zatlers

Född 10 december 1944 (73 år)
Sovjetunionen Nītaure, Lettiska SSR, dåvarande Sovjetunionen
Politiskt parti Lettlands kommunistiska parti (fram till 1990)
Popular Front of Latvia (1990-1993)
De grönas och böndernas förbund (2002-2011)
Oberoende (2011-nu)
Maka Dace Seisuma
Ej att förväxla med Andris Bērziņš (1951).

Andris Bērziņš, född 10 december 1944 i Nītaure, Lettiska SSR, är en lettisk affärsman och politiker som har varit president i Lettland sedan 2011. Bērziņš var VD för Unibanka från 1993 till 2004. Han valdes till president av Saeima den 2 juni 2011.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

1958 avslutade Bērziņš sina studier vid grundskolan i Nītaure, och gick sedan i gymnasieskola i Sigulda mellan 1958 och 1962. Han började sedan studera vid Rigas tekniska universitet[2] där han tog examen 1971, och blev ingenjör vid "Elektrons" fabriken. Han arbetade sig upp till direktör och 1988 utsågs han till vice minister för kommunala tjänster i lettiska SSR. Han studerade också vid ekonomiska fakulteten vid Lettlands statliga universitet, där han tog examen 1988.[2]

1989 valdes Bērziņš till Valmiera distriktsråd och utsågs till ordförande i distriktets verkställande kommission. År 1990 valdes han in till Högsta rådet för det lettiska SSR, som representant för Valmiera. Han gick med i Popular Front of Latvia i Högsta rådet. Den 4 maj 1990 röstade han ja till deklarationen som återställde självständigheten i Lettland.

Efter slutförandet av sin tid som minister 1993, blev Bērziņš ordförande i Privatiseringsfonden för Lettiska Banken. Han blev också ordförande i Unibanka mellan 1993 och 2004. Bērziņš arbetade också som styrelseledamot i flera aktiebolag, inklusive Valmiera stikla šķiedra och Lode.

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Andris Bērziņš återvände till politiken 2005, då han ställde upp i valet till posten som borgmästare i Riga som ledare för De grönas och böndernas förbunds partilista, ett val som han dock förlorade. Mellan 2006 och 2010 tjänstgjorde han som ordförande för den Lettiska avdelningen av industri och handel och var också styrelseordförande för Latvenergo fram till 2009.

2010 valdes Andris Bērziņš till representant av Saeima från den kandidatlista som lagts fram av De grönas och böndernas förbund.

2011 års presidentval[redigera | redigera wikitext]

Den 23 maj 2011 nominerades Andris Berzins som presidentkandidat av fem politiker från De grönas och böndernas förbund. I den första omgången av valet (2 juni 2011), fick Bērziņš 50 röster för och 48 emot, medan motkandidaten och den sittande presidenten Valdis Zatlers fick 43 för och 55 emot, vilket innebar att ingen valdes.[3][4] Senare samma dag hölls den andra omgången, i vilken Bērziņš fick 53 röster, vilket gjorde att han vann valet.[5] Tillträdet som president för Lettland skedde den 8 juli 2011.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Andris Berzins elected new president in Latvia” (på engelska). BBC. 2 juni 2011. http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-13628945. Läst 14 januari 2015. 
  2. ^ [a b] ”Berzins to start fulfilling President of Latvia duties” (på engelska). Baltic News Network. 8 juli 2011. http://bnn-news.com/berzins-start-fulfilling-president-latvia-duties-31616. Läst 14 januari 2015. 
  3. ^ ”Prezidentu pirmajā balsojumā neievēl: par Zatleru 43, Bērziņam - 50” (på lettiska). Tvnet. 2 juni 2011. http://www.tvnet.lv/zinas/latvija/379826-prezidentu_neievel_par_zatleru_43_berzinam_50. Läst 14 januari 2015. 
  4. ^ ”Prezidenta vēlēšanu pirmajā balsojumā 'izgāž' gan Zatleru, gan Bērziņu” (på lettiska). Delfi. 2 juni 2011. http://www.delfi.lv/news/national/politics/prezidenta-velesanu-pirmaja-balsojuma-izgaz-gan-zatleru-gan-berzinu.d?id=38864003. Läst 14 januari 2015. 
  5. ^ ”Bērziņu ievēlē par Valsts prezidentu” (på lettiska). TvNet. 2 juni 2011. http://www.tvnet.lv/zinas/latvija/379748-berzinu_ievele_par_valsts_prezidentu. Läst 14 januari 2015.