Anna-Lisa Thomson

Anna-Lisa Thomsons "Paprika", 1948

Anna-Lisa Thomson, född 20 september 1905 i Karlskrona, död 12 februari 1952, var en svensk målare och keramiker.

Anna-Lisa Thomson fick sin utbildning på Tekniska skolan 1924–1928. Som första fast anställda konstnär började hon direkt efter utbildningen på S:t Eriks lervarufabrik i Uppsala; efter två år var hon fabrikens konstnärlige ledare. I mitten på 1930-talet kom hon till Upsala-Ekeby AB, där hon tillsammans med Sven Erik Skawonius och Vicke Lindstrand skulle förändra företagets keramiska inriktning. Thomsons och Skawonius prydnadsgods och porslin fick flera internationella utmärkelser, bl.a. i Paris 1937 och New York 1939.

Ett av Thomsons mest kända arbeten är vasen "Paprika" från 1948, som tillverkades i en mängd olika former och storlekar och producerades fortfarande en bit in på 1960-talet. "Paprika" är en kombination av grov, svart lergods och blank vit eller gul glasyr, detta var en nyhet för tiden. "Lancett" från 1949 var ett annat innovativt arbete, en urna med en relief under celadonglasyren. Hennes konstgods utmärkte sig genom sina enkla, rena former med målade eller reliefmönstrade växt- eller havsmotiv. Målmedvetet drev hon principen att genom samarbete med storindustrin kunna skapa prisbilliga föremål, vilka därigenom skulle bli tillgängliga för den stora allmänheten.

Anna-Lisa Thomson var även en begåvad målare, och hon tillbringade delar av året i sin sommarstuga i Grundsund på västkusten för att måla. Hennes verk var naivistiska, naturinspirerade och färgsprakande. Hon drabbades av bröstcancer och dog vid 46 års ålder. Diktsamlingen "Eko av dagens ljusa klang" innehåller Anna-Lisa Thomsons illustrationer och utgavs postumt 1953.

Stiftelsen Anna-Lisa Thomson Till Minne grundades efter Thomsons bortgång 1952. Stiftelsens huvudsakliga uppgift är att dela ut årliga stipendier till kvinnliga konstnärer som nyligen genomgått en konstnärlig utbildning.

Referenser

Övriga källor

Nekrolog i Upsala Nya Tidning 13/2 1952.