Aranđelovac
| Aranđelovac | ||
| Аранђеловац | ||
| Stad | ||
|
||
| Land | ||
|---|---|---|
| Region | Šumadija | |
| Folkmängd | ||
| - Staden | 24 309 (2002) | |
| - Kommunen | 48 129 (2002) | |
| Styre | Bojan Radović (SNS) | |
| Tidszon | CET (UTC+1) | |
| Postnummer | 34300 | |
| Geonames | 793111 | |
|
Aranđelovac markerad i röd färg.
| ||
Aranđelovac (serbisk kyrilliska: Аранђеловац) är en stad och kommun, belägen i regionen Šumadija i centrala Serbien, 76 kilometer söder om huvudstaden Belgrad.
Staden är bland annat känd för Bukovička Banja, ett område med parker och spa, samt för mineralvattnet Knjaz Miloš.
Staden har fått namn efter en kyrka som ligger i byn Vrbica utanför Aranđelovac, som är helgad åt ärkeängeln Gabriel (Aranđelovac - ärkeängelns stad).
Historik
[redigera | redigera wikitext]Staden är relativt ung. Bukovik nämns för första gången på 1400-talet, Vrbica först år 1718. Dessa två byar förenades på 1800-talet och fick namnet Aranđelovac.
6 kilometer från Aranđelovac ligger Orašac, platsen där det första serbiska upproret (1804–1813) mot Osmanska riket hade sitt ursprung år 1804.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Enligt folkräkningen från 2002 har staden 24 309 invånare, medan kommunen har 48 129.[1]
Stadens befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]- 1948: 4 278
- 1953: 6 368
- 1961: 9 837
- 1971: 15 545
- 1981: 21 379
- 1991: 23 153
- 2002: 24 309
Orter i kommunen
[redigera | redigera wikitext]Turism
[redigera | redigera wikitext]- Den största turistattraktionen är sparesorten Bukovička Banja.
- Staden har en av Serbiens största utomhusvattenparker.
- Den serbiska vinrutten går via Aranđelovac och flera vingårdar kan ses på kullarna runt om staden.
- Strax utanför staden ligger den neolitiska grottan Risovačka och på stadsmuseet kan man se många arkeologiska föremål funna i grottan.
- 10 kilometer från staden ligger sjön Garaši som omfattar 65 ha, en populär utflyktsplats.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]- Bukovička Banje.
- Vingårdar utanför Aranđelovac.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Књига 9, Становништво, упоредни преглед броја становника 1948, 1953, 1961, 1971, 1981, 1991, 2002, подаци по насељима, Републички завод за статистику, Београд, мај 2004, ISBN 86-84433-14-9

