Visa källa för Armas Launis

[[Fil:Armas_Launis.jpg|miniatyr|Armas Launis.]]
'''Armas Launis''', född [[22 april]] [[1884]] i [[Tavastehus]], död [[7 augusti]] [[1959]] i [[Nice]] i [[Frankrike]], var en finländsk [[kompositör]], [[Musikvetenskap|folkmusikforskare]], [[pedagog]], [[författare]] och [[journalist]].

==Kompositör==
Launis studerade i [[Helsingfors]] för Sibelius och [[Ossian Fohström]] och fortsatte studier i [[Berlin]] (Wilhelm Klatte) och i [[Weimar]] (Waldemar von Baussnern). Launis var framför allt en operatonsättare som komponerade tio lyriska verk (musik och [[libretto]]). I Finland har två av hans verk spelats upp: iscensättning "Sju bröder" (1913), den första finska komiska operan, och "Kullervo" (1917), och i konsertsal "[[Aslak Jacobsen Hætta|Aslak Hetta]]" (2004 i Finlandiahuset, Helsingfors, dirigerad av Sakari Oramo)

I Frankrike stod han bakom iscensättningen av "Kullervo" (1940 i Palais de la Méditerranée i Nizza) samt i radio Paris-Inter et Radio Monte-Carlo (1938-1940), och "Jéhudith", en avkortad version i radio Paris-Inter (1954, dirigerad av Eugène Bigot)

Utöver operorna komponerade han kammarmusik, kantater, körsånger, orkestersviter, pianostycken och musiken för den första finländska etnografiska filmen, "Bröllop på Karelens sångmarker" (1921)

==Folkmusikforskare==

Launis var en av de första finländska folkmusikforskarna och samlarna. Han gjorde många resor till [[Lappland, Finland|Lappland]] (1904, 1905, 1922), till [[Kajanaland]] (1902), till [[Ingermanland]] (1903, 1906), till [[Karelen]] (1902, 1905) och till [[Estland]] (1930). Han upptecknade melodier och registrerade berömda runosångare, gråtkvädare och kantelespelare och gav ut 800 [[jojk]]ar. Han förstod de gamla runornas rikedom och dynamik och folktraditionens vikt. Hans talrika publikationer och samlingar är fortfarande ansedda och berikar vår kulturarv. Senare begav han sig till Nordafrika och blev intresserad av [[beduin]]ernas, [[arab]]ernas och [[berber]]nas musik, vars influens är kännbar i hans operor Theodora och Jéhudith.

==Pedagog==
Launis [[disputera]]de 1910 och undervisade i musikanalys vid [[Helsingfors universitet]] från 1918 till 1922. Han organiserade musikundervisningen för vida kretsar och grundade Finlands första folkskonservatorier i Helsingfors och några andra städer. 1920 fick han Statens tonsättarpension på livstid, vilket möjliggjorde hans vistelser utomlands.

==Journalist==

För att behålla kontakter med sitt hemland korresponderade han regelbundet med tidningarna [[Helsingin Sanomat]] och [[Uusi Suomi]] samt tidskriften [[Suomen Kuvalehti]]. Han var en av stiftarna av la Société de la presse étrangère de la Côte d'Azur och journalist av l'Association d'expansions et d'échanges artistiques.

==Verkförteckning==
===Operor===
*Sju bröder (1913)
*Kullervo (1917)
*Aslak Hetta (1922)
*Häxans sång (1934)
*Den karelska sjalen (1937)
*Sommaren som aldrig kom (1936)
*Jéhudith (1937-1940)
*Det var en gång (1939)
*Theodora (1939)
*De frysna flammorna (1958)

===Böcker===
*Über Art, Entstehung und Verbereitung des estnisch-finnischen Runenmelodien (1910)
*Opera och talskådespel: några jämförande drag (1915)
*Mina förfäders minne (1500-1900 (1921)
*Aslak Hetta: Opera i tre akter (libretto 1921)
*Min längtans land. Laplandsvandrares minnen (1922)
*I murjanernas land (1927)
*Konservatorier i Finlands landsbygdsstäder (1927)
*Skeden av en Åbo skärgårdsfamilj (1929)
*Letandet efter lapplandsfjällens melodier 1904 och 1905. (Minna-Riikka Järvinen, red., 2004)

===Melodisamlingar===
*Lappische Juoigos-Melodien (1908)
*Finska folkets melodier IV: I Ingermanlands runomelodier (1910)
*Finska scoutfärdens sångbok (1917)
*Finska folkets melodier IV: II Karelens runomelodier (1930)
*Estlands runomelodier (Tartto 1930)

===Artiklar===
*Om runomelodier (Förklaringar till Kalevala, 1910)
*Kullervo-operas förhistoria (Kalevalasällskapets årsbok I, 1921)
*Letandet efter samernas melodier (Kalevalasällskapets årsbok II, 1923)
*En karelsk kantelespelare (Kalevalasällskapets årsbok III, 1923)

===Diskografi===
*Aslak Hetta (opera i tre akter) RSO –  Sakari Oramo och Alamikkotervo, Viljakainen, Kaappola, *Laukka, Saarinen, Virtanen, manskören YL – Matti Hyökki, kammarkören Kampin laulu – Timo Lehtovaara – ONDINE 2005, ODE 1050-2D
*Berceuse (Sibelius, Launis, Klami, Kuula), Tavastehus stadsorkester, Tuomas Pirilä – Jasemusiikki 1999, JASE CDs 1003.
*Berceuse för cellor och kontrabaser, arr. H-C Fantapié (Livets ström), Helsingfors unga stråkar, "F-klaven", Csaba Szilvay – 2004, HJSCD-06
*Bröllop på Karelens sångmarker (etnografisk film 1921), kammarorkestern [[Avanti! (kammarorkester)|Avanti!]], Yrjö Hjelt – Kalevalasällskapet 2006, KSDVD 001

==Utmärkelser==
{{Wikidatautmärkelser}}

==Referenser==
<references />

==Se även==
*[https://web.archive.org/web/20170929004029/http://www.armaslaunis.org/ Armas Launis-sällskapet]

{{auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Launis, Armas}}
[[Kategori:Finländska journalister]]
[[Kategori:Finländska klassiska kompositörer]]
[[Kategori:Finländska musikologer]]
[[Kategori:Finländska författare]]
[[Kategori:Finländska musikpedagoger]]
[[Kategori:Födda 1884]]
[[Kategori:Avlidna 1959]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Personer från Tavastehus]]