Asterius Sofisten

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Asterius Sofisten, även Asterius av Kappadokien (grekiska: Αστέριος), död cirka 341, var en ariansk kristen teolog och sofist, tidigare lärare i retorik i Galatien.[1] Få av hans teologiska verk har bevarats i sin helhet.[2] Han skall ha varit elev till Lukianos av Antiochia, men det är oklart i vilken utsträckning detta var fallet. Han var även god vän till Arius och var liksom denne anhängare av subordinationsläran.[3][4]

Under den romerske kejsaren Diocletianus förföljelser hade Asterius avfallit från den kristna tron genom att offra till en hednisk gud (därför kallades han av Athanasius för θύσας, bokstavligen "förrädaren"), och som konsekvens vigdes han aldrig till presbyter eller biskop.[5] Han hade återvänt till kyrkan och studerat under martyren Lukianus och när den arianska kontroversen bröt ut sågs han som en ledande teolog.[5] Någon tid innan det första konciliet i Nicaea författade han Syntagmation, en skrivelse till Eusebius, till Arius försvar.[5][6] I den försvarade han den arianska uppfattningen om att det inte kan existera två "agenneta" (oavlade entiteter).

Fragment av Asterius huvudsakliga arbeten bevaras genom Athanasius av Alexandria (d. 373) och Marcellus av Ancyra (d. 374), två av hans motståndare. Hans bevarade verk inkluderar bland annat kommentarer till Psaltaren och några fragment.[7] Han skrev även kommentarer till Romarbrevet och evangelierna,[3][8] vilka troligen gick förlorade på grund av att den tidiga kyrkan ofta brände verk som ansågs vara heretiska.[9]

Asterius skall ha deltagit i många kyrkomöten, bland annat det i Antiochia år 341.[1] Han betraktas som en av 300-talets främsta vältalare och homileter.[10]

Minst två andra präster bar namnet Asterius: En biskop i Amasia (300-talet) och en presbyter i Antiochia vid Orontes.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Encyclopaedia Britannica, elfte utgåvan (1911)
  2. ^ Zahn, Marcellus von Ancyra, Gotha, 1867, 68 sqq.
  3. ^ [a b] Asterius - Catholic Encyclopedia
  4. ^ Sophie Métivier, La Cappadoce (IVe-VIe Siècle): Une histoire provinciale de l'Empire romain d'Orient. Byzantina Sorbonensia 22. Publications de la Sorbonne, Paris 2005. s. 496. ISBN 2-85944-522-6.
  5. ^ [a b c] Hanson 1998, s. 32
  6. ^ Grillmeier 1999, s. 206
  7. ^ Hans verk finns listade i Mauritius Geerards Clavis Patrum Graecorum. Volumen II: Ab Athanasio ad Chrysostomum, (Turnhout: Brepolis 1974) s. 137-39
  8. ^ Jerome, De Vir. Ill., c. xciv
  9. ^ Elowsky, Joel C. (editor) & Oden, Thomas C. (editor): Ancient Christian Commentary on Scripture, John 1-10: New Testament IV a, IVP Academic (januari 2007), s. 30. ISBN 083081489-2. Boken tillgänglig på Google Books
  10. ^ Hansson 1998, s. 38