Autolykos från Pitane
| Autolykos från Pitane | |
| Född | Αυτόλυκος[1] Pitane[2], Turkiet |
|---|---|
| Sysselsättning | Matematiker[3], astronom[3] |
| Redigera Wikidata | |
Autolykos från Pitane, född omkring 360 i Pitane, en stad i Aeolis i Jonia, Mindre Asien, död cirka 290 f.Kr., var en grekisk astronom, matematiker och geograf. Han är idag känd för sina två bevarade verk Om den rörliga sfären och Om uppgångar och inställningar, båda om sfärisk geometri.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Om Autolykos privatliv är ingenting känt, även om han var samtida med Aristoteles och hans verk verkar ha slutförts i Aten mellan 335–300 f.Kr. Euklides refererar till några av Autolykos verk, och Autolykos är känd för att ha undervisat Arkesilaos.
Arbete
[redigera | redigera wikitext]Autolykos mest kända insatser handlar om stjärnors upp- och nedgång och de geometriska överväganden som sfäriska förhållanden kan medföra relaterat till jorden som en roterande glob. Arbetet resulterade i två publikationer: Om uppgångar och nedgångar (av stjärnor). I senantiken var båda en del av "Lilla astronomin",[4] en samling diverse korta verk om geometri och astronomi som vanligtvis överfördes tillsammans. De översattes till arabiska på 800-talet,[5] och med tillägget av några ytterligare verk blev de kända som "Mellanböckerna" (som ligger mellan Euklides Elementen och Ptolemaios Almagest) . Båda bevarades både på grekiska och arabiska, men var okända i medeltida Västeuropa. De översattes från arabiska till latin på 1100-talet.[6] Senare översattes även återstående grekiska kopior till latin.
På den rörliga sfären
[redigera | redigera wikitext]Om den rörliga sfären (forntida grekiska : Περὶ κινουμένης σφαίρας Perí kinouménis sphaíras) handlar om rörelserna hos punkter och bågar på sfären när den roterar kring en axel. Medan den uppenbara tillämpningen är stjärnornas dygnsrörelse när himmelsfären verkar rotera kring en orörlig jord (som modellerats vid den tiden), diskuterar Autolykos avhandling aldrig explicit denna tillämpning: dess innehåll består helt av elementära satser om storcirklars och parallella småcirklars bågar på en abstrakt sfär. Verket är enkelt och förmodligen härlett från äldre verk, men varje sats innehåller ett tydligt formulerat påstående, en figur av konstruktionen bredvid dess bevis och slutligen en avslutande anmärkning.[4]
"Om den rörliga sfären" tros vara den äldsta matematiska avhandlingen från antikens Grekland som är helt bevarad. Alla tidigare grekiska matematiska verk är hämtade från senare sammanfattningar, kommentarer eller beskrivningar av verken.[4] Den visar att det på Autolykos tid fanns en väl etablerad lärobokstradition inom geometri som idag anses vara typisk för klassisk grekisk geometri. Dessutom ger den indikationer på vilka satser som var välkända på hans tid (omkring 320 f.Kr.).[4]
Tvåhundra år senare skrev Theodosius Sfärerna, en avhandling som fastställer de grundläggande definitionerna och konstruktionerna inom sfärisk geometri vars innehåll tros ha ett gemensamt ursprung med På den rörliga sfären i någon föreuklidisk lärobok, möjligen skriven av Eudoxos. Till skillnad från senare astronomiska analyser av Hipparchos (200-talet f.Kr.) och Ptolemaios (200-talet e.Kr.), men i likhet med den plana geometrin i Euklides Elementen, involverar varken Autolykos verk eller Theodosius konkret kvantifiering eller trigonometri: sfäriska bågar jämförs i storlek, men ges inte något numeriskt mått.[7]
Om uppgångar och nedgångar
[redigera | redigera wikitext]I avhandlingen i två band Om uppgångar och nedgångar (forntida grekiska : Περὶ ἐπιτολῶν καὶ δύσεων Perí epitolón kaí díseon) studerade Autolykos förhållandet mellan stjärnornas uppgång och nedgång under året. Den andra boken är en utvidgning av den första och av högre kvalitet. Han skrev att "varje stjärna som går upp och ner går alltid upp och ner vid samma punkt i horisonten." Autolykos förlitade sig starkt på Eudoxos astronomi och var en stark anhängare av Eudoxos teori om homocentriska sfärer.
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Nedslagskratern Autolycus på månen är uppkallad efter honom.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Autolycus of Pitane, 17 december 2025.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Virtual International Authority File, OCLC.[källa från Wikidata]
- ↑ MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
- 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1189240447749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 Boyer, Carl B. (1968). A History of Mathematics. John Wiley & Sons, Inc.. §6.13, Mall:P.. https://archive.org/details/historyofmathema0000boye/page/107/mode/1up.
- ↑ Nikfahm-Khubravan, Sajjad; Eshera, Osama (2019-01-21). ”The Five Arabic Revisions of Autolycus' On the Moving Sphere (Proposition VII)”. Tarikh-e Elm, Iranian Journal for the History of Science 16 (2): sid. 7–71. doi:. ISSN 1735-0573. https://jihs.ut.ac.ir/article_73385.html.
- ↑ ”Theodosius of Bithynia”. encyclopedia.com. http://www.encyclopedia.com/doc/1G2-2830904281.html. Läst 2 maj2015.
- ↑ ”Autolycus on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/493. Läst 22 april 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Autolycus On The Moving Sphere from the Million Books Project (Greek with Latin translation)
- ΠΕΡΙ ΚΙΝΟΥΜΕΝΗΣ ΣΦΑΙΡΑΣ and ΠΕΡΙ ΕΠΙΤΟΛΩΝ ΚΑΙ ΔΥΣΕΩΝ (Mogenet ed., 1950)
Wikimedia Commons har media som rör Autolykos från Pitane.
|