Bakterieklorofyll

Från Wikipedia
Version från den 28 oktober 2017 kl. 09.03 av NirmosBot2 (Diskussion | Bidrag) (Ersätter magiska ISBN-länkar med explicita länkar.)
Bakterieklorofyll a. R är fytyl.

Bakterieklorofyll är pigment som används vid fotosyntesen hos olika fototrofa bakterier. De upptäcktes av Cornelius van Niel 1932,[1] och 1944 publicerade han en utförlig studie.[2] De är besläktade med klorofyll, som är det primära pigmentet hos växter, alger och cyanobakterier. Arter som använder bakterieklorofyll producerar inget syre vid fotosyntesen, eftersom de inte använder vatten som elektrondonator utan vätgas, svavel, sulfider eller koldioxid och de saknar dessutom fotosystem II.[3] Olika grupper innehåller olika typer av bakterieklorofyll:

Pigment Bakteriegrupp in vivo infrarött absorptionsmaximum(nm)
Bakterieklorofyll a Purpurbakterier, Heliobakterier, Gröna svavelbakterier, Chloroflexi, Chloracidobacterium thermophilum[4] 805, 830-890
Bakterieklorofyll b Purpurbakterier 835-850, 1020-1040
Bakterieklorofyll c Gröna svavelbakterier, Chloroflexi, C. thermophilum 745-755
Bakterieklorofyll cs Chloroflexi 740
Bakterieklorofyll d Gröna svavelbakterier 705-740
Bakterieklorofyll e Gröna svavelbakterier 719-726
Bakterieklorofyll f Gröna svavelbakterier (För närvarande endast känd som en mutation men kan förekomma i naturen)[5] 700-710
Bakterieklorofyll g Heliobakterier 670, 788

Bakterieklorofyllerna a, b, and g är bakteriekloriner, vilket betyder att två av pyrrolringarna är reducerade (har en dubbelbindning mindre) till pyrroliner. Bakterieklorofyllerna c, d, e, and f är kloriner, vilket innebär att bara en pyrrolring är reducerad till pyrrolin och de är alltså inte "äkta bakterieklorofyller".[6]

Strukturformler för porfin, klorin, bakterieklorin, och isobakterieklorin.

Referenser

  1. ^ Howard Gest, 1993, History of concepts of the comparative biochemistry of oxygenic and anoxygenic photosyntheses, Photosynthesis Research, January 1993, Volume 35, Issue 1, sid. 88.
  2. ^ H Gest, R Blankenship, 2003, Timeline of discoveries: anoxygenic bacterial photosynthesis i Discoveries in Photosynthesis, Springer, ISBN 1-4020-3323-0, sid. 53.
  3. ^ D. Knapff, C. Kämpf, 1987, Substrate oxidation and NAD+ reduction by photothropic bacteria i J. Amesz (ed), Photosynthesis, 1987, Elevier Science Publishers, ISBN 0-444-80864-7, sid. 199.
  4. ^ Bryant, Donald A.; Costas, AM; Maresca, JA; Chew, AG; Klatt, CG; Bateson, MM; Tallon, LJ; Hostetler, J; et al. (2007-07-27), ”Candidatus Chloracidobacterium thermophilum: An Aerobic Phototrophic Acidobacterium”, Science 317 (5837): 523–526, doi:10.1126/science.1143236, PMID 17656724, http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/317/5837/523 
  5. ^ Vogl, Kajetan; Tank, M; Orf, GS; Blankenship, RE; Bryant, DA (2012-08-10), ”Bacteriochlorophyll f: properties of chlorosomes containing the "forbidden chlorophyll"”, Front. Microbiol. 3: 1–12, doi:10.3389/fmicb.2012.00298, PMID 22908012, http://www.frontiersin.org/Microbial_Physiology_and_Metabolism/10.3389/fmicb.2012.00298/abstract 
  6. ^ Brückner et al. sid 9