Barnavårdscentral
Barnavårdscentral eller BVC, i Finland barnrådgivningsbyrå[1], är en speciell vårdcentral som svarar för kontroller av nyfödda och yngre barns hälsa. När barnet börjar förskoleklass är det skolans elevhälsa som tar över ansvaret för barnets hälsovård[2]. BVC är en del av primärvården och besök på barnavårdcentralen är kostnadsfria. [3] Barnets längd- och viktutveckling samt dess mentala och motoriska utveckling följs och man sköter även vaccinering, bland annat mot mässlingen, påssjuka och röda hund.
På BVC arbetar barnsjuksköterskor som är en specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar [4]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Den svenska offentliga barnhälsovårdens historia kan spåras tillbaka till 1700-talet men det var framförallt vid sekelskiftet 1900 som barns hälsa och vällevnad blev en central samhällelig och politisk fråga.
Mjölkdroppeverksamhet[redigera | redigera wikitext]
Hälsovårdsarbetet under 1900-talet tog sig form i bland annat råd och hjälp till mödrar och s.k. mjölkdroppeverksamhet. Den hade sitt ursprung i Frankrike, där några läkare startade med upplysning för mödrarna och undersökning av barnen. Man ville därigenom motverka den höga spädbarnsdödligheten. Man uppmanade mödrarna att amma barnen så länge som möjligt. Vid samma tid började en annan grupp franska läkare att dela ut steriliserad mjölk med näringstillskott till fattiga mödrar, som hade slutat att amma, och att undersöka deras barn varje vecka. De båda grupperna enades, efter vissa stridigheter om amningen, om att i första hand uppmuntra amning, men att samtidigt hjälpa de barn som fick bröstmjölksersättning och att mer arbeta förebyggande.
Mjölkdroppar i Sverige[redigera | redigera wikitext]
Mjölkdroppeidén spred sig till Förenta staterna och till stora delar av Europa. Den första föreningen i Sverige startades i Stockholm 1901 på initiativ av läkaren Moritz Blumenthal, som hade fått ett startkapital på 5000 kronor av en filantrop. Föreningar bildades på olika håll i Sverige och 1920 fanns de på tjugo orter. Fram till 1910 var de flesta så kallade komjölkdroppar, som delade ut färdiga mjölkblandningar, men då ändrade man allmänt sin filosofi och började att aktivt propagera för amning. Verksamheten blev mera sofistikerad med mer förebyggande arbete och större krav måste ställas på föreståndarnas kunskaper. Från mitten av 1920-talet anställdes endast sjuksköterskor.
De flesta föreningarna var fattiga och beroende av enskilda donationer, även om de oftast hade vissa kommunala anslag. Omkring 1940 övergick allt fler mjölkdroppeföreningar i kommunal regi, påverkade av beslutet om statsbidrag till barnhälsovården 1937,[5] då Medicinalstyrelsen erbjöd avsevärda statliga anslag om verksamheten kommunaliserades. Arbetet på de kommunala barnavårdscentralerna (BVC) fortsatte som tidigare, men avgifterna för mödrarna togs bort och personalen fick bestämda arbetstider.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Befolkningskommissionen (1936). Betänkande angående förlossningsvården och barnmorskeväsendet samt förebyggande mödra- och barnavård. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1936 :12. Stockholm: Nord. bokh. i distr. Libris 13517715. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-1378705
- Bergman, Gunilla (2004). Föreningen Mjölkdroppen, Helsingborg : 1904-2004 : 100 år. Helsingborg: Fören. Mjölkdroppen. Libris 9659515
- Blumenthal, Moritz (1911). Några anteckningar om "Mjölkdroppen" i anledning af dess tioåriga verksamhet i Sverige. Stockholm: Palmquists. Libris 1631777. https://runeberg.org/bmmjolk/index.htm
- Broman, Birger (1938). Barnavårdscentralernas uppkomst och utveckling i Sverige. Göteborg. Libris 1222469
- Broman, Birger (1942). Förebyggande mödra- och barnavård. Stockholm. Libris 1222470
- Föreningen Mjölkdroppen (1904-1939). Årsberättelse. Stockholm. Libris 9684367
- Gunther, Allan (1967). "Mjölkdroppen" : ett socialmedicinskt pionjärarbete. Stockholm. Libris 1924342
- Höjer, J. Axel (1929). Mjölkdroppar och barnavårdscentraler.. Stockholm. Libris 2719607
- Mjölkdroppen. Malmö. 1914. Libris 2895379
- Stenhammar, Ann-Marie; Ohrlander, Kajsa (2001). Mjölkdroppen : filantropi, förmynderi eller samhällsansvar?. Stockholm: Carlsson. Libris 8372235. ISBN 91-7203-409-2
- Sverige. Medicinalstyrelsen (1935). Kungl. Medicinalstyrelsens utlåtande och förslag angående förebyggande mödra- och barnavård. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1935 :19. Stockholm. Libris 13517928. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-1215957
- Weiner, Gena (1995). De räddade barnen : om fattiga barn, mödrar och fäder och deras möte med filantropin i Hagalund 1900-1940. Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 113. Uppsala: Hjelm. Libris 8381249. ISBN 91-87922-56-8
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Patriksson, Kristina (1994). ”Från "mjölkdroppar" till barnavårdscentraler: Föreningen Mjölkdroppen i Göteborg 1903-1944”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1994 (25),: sid. 65-78 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189. Libris 2099716
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ https://stm.fi/sv/radgivningsbyraer
- ^ 1177.se. ”Besök på barnavårdscentralen, bvc”. www.1177.se. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170816023333/https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Undersokningar/Undersokningar-pa-barnavardscentralen. Läst 15 augusti 2017.
- ^ Vårdguiden - Stockholms läns landsting
- ^ ”Riksföreningen för barnsjuksköterskor”. Arkiverad från originalet den 5 december 2018. https://web.archive.org/web/20181205004841/https://www.barnsjukskoterska.com/org/. Läst 4 december 2018.
- ^ Kungörelse angående statsbidrag till förebyggande mödra- och barnavård. 1937 Kungl. Maj:ts proposition 39.