Beata Elisabet von Königsmarck

Från Wikipedia
Version från den 19 oktober 2014 kl. 18.09 av Jssfrk (Diskussion | Bidrag) (dab)

Beata Elisabet von Königsmarck, född 1637, död 1723, var en svensk grevinna och hovdam. Hon deltog som politisk aktör vid intrigerna kring Karl XII:s äktenskap och den därtill hörande allianspolitiken.

Biografi

Beata Elisabet von Königsmarck var dotter till Hans Christoff von Königsmarck och hovdamen från Bremen, Barbara von Leist. Ätten kom från Brandenburg men hade inkommit till Sverige med hennes far något år innan Beata Elisabeth föddes.[1]

Königsmarck anses genom sitt agerande i intrigerna kring Karl XII:s äktenskap uppvisa ett typiskt exempel på hur en adelsdam under denna tid deltog i ett politiskt skeende genom sina kontakter. Både Danmark och Frankrike önskade sluta en allians med Sverige genom äktenskap mellan Karl XII och Sofia Hedvig av Danmark och Hedvig Sofia av Sverige och Carl av Danmark. Under 1697-1699 bedrevs in intensiv politik av danske ambassadören Jens Juel för att åstadkomma detta, och både Danmark och Frankrike pekade ut "grevinnan Pontus" och hennes dotter som agenter för den dansk-franska linjen vid det svenska hovet. Hennes uppgift var att sondera vilka politiker som stödde planerna och att själv aktivt arbeta för dem. 23 februari 1698 var hon enligt Juel upptagen med planen att påverka Carl Piper att övertala Karl XII för planen. Hon hade för detta gjort Pipers svåger Bromèen till sin agent hos Piper, och även framfört frågan hos Karl XII genom sin svärson riksmarskalk Stenbock. Hennes dotter utverkade samtidigt ett löfte hos Juels hustru att hennes man skulle få bli marskalk hos Sofia Hedvig om hon blev svensk drottning.

Hon gift 1655 med greve Pontus Fredrik De la Gardie (1630-1692). Trots att hon själv var mycket förmögen, skötte hon uppenbarligen sin förmögenhet enskilt, och hennes make tvingades låna pengar av sin syster för att finansiera alkohol och besök hos prostituerade.

Källor

  1. ^ Anderps ättartavlor