Bendirehärmtrast

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bendirehärmtrast
Status i världen: Sårbar[1]
Bendires Thrasher (Toxostoma bendirei) (6814242286).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljHärmtrastar
Mimidae
SläkteToxostoma
ArtBendirehärmtrast
T. bendirei
Vetenskapligt namn
§ Toxostoma bendirei
Auktor(Coues, 1873)
Utbredning
Toxostoma bendirei map.svg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Bendirehärmtrast[2] (Toxostoma bendirei) är en hotad fågel i familjen härmtrastar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i sydvästra USA och västra Mexiko.

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Bendirehärmtrasten är en liten (25 cm) och nästan enhetligt brun härmtrast. Den skiljer sig från mycket lika bågnäbbad härmtrast genom mindre storlek, kortare och rakare näbb, ljusare gul iris och små trekantiga fläckar, ej runda, på bröstet. Vidare har den ett beigefärgat, ej mörkt, mustaschstreck medan flankerna är beigebruna snarare än grå. Sången består av halvmusikaliska trastlika visslingar och tjattrande ljud. Lätet beskrivs i engelsk litteratur som ett lågt och hest "chuk".[1]

Bendire's Thrasher Willow Tank Portal AZ 2018-01-19 13-36-07 (38903846605).jpg

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Bendirehärmtrasten förekommer i sydvästra USA och västra Mexiko. Den behandlas antingen som monotypisk[4] eller delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • Toxostoma bendirei bendirei – förekommer från torra sydvästra USA till nordvästra Mexiko (norra Sonora)
  • Toxostoma bendirei candidum – förekommer i Sonoraöknen i västra Mexiko (västra Sonora)
  • Toxostoma bendirei rubricatum – förekommer i centrala och södra inlandet i sydöstra Sonora och kusten nära ön Tiburón

Arten är stannfågel i söder och kortflyttare i norr.[5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Bendirehärmtrasten hittas i torra gräsmarker blandat med buskar eller yuccapalmer. Den ses vanligen enstaka och är då rätt skygg där den födosöker på marken efter insekter och frön. Fågeln lägger ägg från slutet av mars och april i Kalifornien, i Arizona tidigare. I söder lägger den normalt två kullar per säsong, i norr möjligen bara en.[6][5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Bendirehärmtrasten tros minska relativt kraftigt i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som sårbar.[1] Den beskrivs som relativt ovanlig, dock ganska vanlig i Mexiko.[5] Beståndet uppskattades 2019 till 83 000 vuxna individer.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar den tysk/amerikanske soldaten, oologen, samlaren och fältforskaren Charles Emil Bendire (1836-1897).[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Toxostoma bendirei . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  5. ^ [a b c] Cody, M. (2020). Bendire's Thrasher (Toxostoma bendirei). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58205 7 april 2020).
  6. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 352. ISBN 0-679-45120-X 
  7. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]