Beskiderna
| Beskiderna Beskidy (polska), Beskydy (slovakiska/tjeckiska), Бески́ди (ukrainska)[1] | |
| bergskedja | |
 Östra Beskiderna i Transkarpatiens oblast i Ukraina. | |
| Länder | Polen, Slovakien, Tjeckien, Ukraina |
|---|---|
| Högsta punkt | Hoverla (ukrainska: Говерла) |
| - höjdläge | 2 061 m ö.h.[2] |
| - koordinater | 48°9′37″N 24°30′0″Ö / 48.16028°N 24.50000°Ö |
| Längd | 600 km (V-Ö) |
| Bredd | 70 km (N-S) |
| Geologi | sandsten, flysch, krita, skiffer, kalksten |
| Period | Paleogen |
| Geonames | 725135 |
| Wikimedia Commons: Beskids | |
Beskiderna är ett sammanfattande namn för några bergsregioner som ingår i Karpaterna. Dessa regioner ligger huvudsakligen i Polen, men även i Tjeckien, Slovakien och Ukraina. Det högsta berget i Beskiderna är Hoverla, med en topp på 2 061 m ö.h.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Olika åsikter råder angående namnets ursprung. Man har framkastat teorier kring thrakiskt eller illyrisk härkomst,[1] och motsvarande ord förekommer i många bergsnamn i olika delar av Karpaterna och på olika delar av Balkan. På albanska heter detta geografiska namnle bjeshkë. De två lingvisterna Çabej och Orel har framkastat idén att ordets ursprung är det protoalbanska *beškāi tāi ('bergsängar').
Det slovakiska namnet Beskydy refererar till de polska Bieszczady-bergen, vilket utgör en enda bergskedja i Östra Beskiderna. Enligt en annan lingvistisk teori kan namnet vara relaterat till det medellågtyska ordet beshêt, beskēt med betydelsen 'vattendelare'.
Historiskt har termen använts i flera hundra år som en beskrivning för bergskedjan som delar det gamla ungerska kungadömet och det gamla polska kungadömet. 1269 var Beskiderna kända via det latinska Beschad Alpes Poloniae, 'Polens Beskid-berg'.
Geologi
[redigera | redigera wikitext]Beskiderna utgör ett yttre bält av flysch i Karpaternas bågformade bergsveckningssystem.[1] Bergen är uppbyggda av krita och paleogen sandsten, skiffer och kalksten.[3]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Främst avser Beskiderna en 600 km lång och 50 till 70 km bred båge som börjar i Mähren, fortsätter norr om Tatrabergen och slutar vid Čeremoš-floden i Ukraina öster.[1] Den fungerar som vattendelare mellan floder till Östersjön och floder till ungerska låglandet.
Västbeskiderna är två parallella bergskedjor uppbyggda av sandsten,[4] med Babia Góra som en högsta punkt på 1 725 m ö.h.[1] Östbeskiderna är också sandstensberg, och högsta toppen Hoverla är belägen 2 061 m ö.h.[1]
I regionen finns inte mindre än elva nationalparker. En ligger i Polen vid berget Babia Góra, en norr om Tatrabergen vid gränsen mellan Polen och Slovakien och en i området där Polen, Slovakien och Ukraina gränsar mot varandra. Sammanlagt ligger fyra av nationalparkerna i Polen, en i Slovakien och sex stycken i Ukraina. Endast en av nationalparkerna är dock belägen i den västliga delen av Beskiderna.[1]
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Beskiderna innehåller stora fyndigheter av stenkol och järnmalm, och under 1700-talet utvecklades området till ett viktigt centrum för produktion av järn och stål. Numera är de största industrierna inom denna sektor belägna i Ostrava och i Třinec, båda två i Tjeckien.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 7 8 ”Western Beskids : Climbing, Hiking & Mountaineering : SummitPost”. www.summitpost.org. https://www.summitpost.org/western-beskids/259299. Läst 19 oktober 2025.
- ↑ ”Hoverla - Peakbagger.com”. www.peakbagger.com. https://www.peakbagger.com/peak.aspx?pid=10313. Läst 19 oktober 2025.
- ↑ ”Beskyds”. www.encyclopediaofukraine.com. 1984. https://www.encyclopediaofukraine.com/display.asp?linkpath=pages%5CB%5CE%5CBeskyds.htm. Läst 19 oktober 2025.
- ↑ ”Beskiderna”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/beskiderna. Läst 19 oktober 2025.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Beskydy.cz (tjeckiska)
Wikimedia Commons har media som rör Beskiderna.
|