Björknäs glasbruk

Från Wikipedia
Version från den 29 november 2015 kl. 00.28 av Andhanq (Diskussion | Bidrag) (lade till Kategori:Boo med Hotcat)

Björknäs glasbruk var ett svenskt glasbruk som anlades 1736 vid Lilla BjörknäsVärmdön, Boo församling. Bruket grundades av ett konsortium av fem delägare, främst baron Daniel Niklas von Höpken, landshövding Theodor Ankarcrona, handelsmännen i Stockholm Henrik Schröder och Michael Hising samt kommissarien Johan Rudlof Bertling. I privilegiebrevet ingick från början en blandad produktion:

"spegel- och Wagnglas af finare och sämre slag, så kallat Kreytenglas, fönsterglas fint, ordinärt och slätt dito; carrafiner, flaskor, bouteiller, apotekareglas såsom retorter och recepienter med flera till hwarjehanda spirtumsförwarande, allehanda lufft-, watten- och sohlglas jemte wijn- och drickesglas af åtskillig sort och storlek, med mera som hädanefter kan inventeras och tillwärkas."

Bruket drabbades dock snabbt av problem, 1739 brann spegelglashyttan och man blev tvungen att lägga ned tillverkningen av spegelglas. Man verkar tidigt i huvudsak ha fokuserat på tillverkning av fönsterglas och buteljer, och här blev man snabbt den viktigaste producenten i Sverige. År 1741 tillverkades 104 603 buteljer, under halva år 1742 47 517. När Björknäs startades fanns dock bara två andra glasbruk i Sverige – Kungsholmens glasbruk och Henrikstorps glasbruk. Kungsholmen tillverkade huvudsakligen finare glas som Björknäs inte valde att konkurrera med, och Henrikstorp låg i Skåne och hade sin huvudsakliga marknad i Sydsverige.

Med tiden hårdnade dock konkurrensen. 1741 tillkommer Limmareds glasbruk och 1742 Kosta glasbruk i Småland, 1751 Ströms glasbruk i Västerbotten – visserligen snart nedlagt, men på 1770-talet ersatt av Strömsbäcks glasbruk. 1750 Sandö glasbruk i Ångermanland, 1757 Casimirsborgs glasbruk vid Smålandskusten, 1762 Göteborgs glasbruk och Sophiendal i Hälsingland, sedan 1764 Anneberg i Värmland, och Cederbergs i Östergötland 1781. Björknäs som låg i en relativt skogfattig trakt, fick svårt att klara sig, trots närheten till huvudstaden. 1785 lades bruket ned.

Källor