Björn G. Karlsson

Från Wikipedia
För liknande namn, se Björn Karlsson.

Björn G. Karlsson, född 1946, är en svensk professor emeritus i energisystem.

Karlsson disputerade 1976 på en avhandling[1] om hur kutsar i kärnbränsle uppträder vid effektvariationer.

Karlsson har varit professor i energisystem vid Linköpings universitet och forskat om och analyserat kapacitet och tillförlitlighet för energi- och elförsörjning på samhällsnivå. Han bidrog bland annat med analyser av konsekvenser av kärnkraftsavveckling i slutbetänkandet (SOU 1995:139,140) av Energikommissionen 1995.[2] Han har framhållit kärnkraftens betydelse för välfärd och energiförsörjning i Sverige[3], samt uttalade 2011 att Tysklands avvecklingsbeslut för kärnkraft var "ett enormt bakslag för klimatet".[4]

Karlsson var under många år ordförande i den svenska Reaktorsäkerhetsnämnden, men fick lämna detta uppdrag 2007 då den omorganiserades efter den så kallade Forsmarkshändelsen 25 juli 2006. Enligt Karlssons uppfattning var orsaken till att han fick lämna uppdraget bland annat hans medverkan i SvT:s Uppdrag Granskning i februari 2007, där han kritiserade SKI:s (dåvarande kärnkraftsmyndigheten) bristande öppenhet vid hantering av en intern rapport från Forsmark som beskrev missförhållanden på verket.[5][6] Myndigheten å sin sida menade att förändringen (med en verksintern ordförande) gjordes för att öka chansen att i förväg upptäcka den typ av brister som bidrog till händelsen.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karlsson, Björn G. (1976) (på engelska). Optimal rate of power increase in nuclear fuel: pellet behaviour under dynamic conditions. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 190[STU-rapport ; 73-5901]. Göteborg. Libris 116399 
  2. ^ Karlsson, Björn G.; Söderström Mats, Henning Dag (1995). Simulering av kärnkraftsavvecklingen: expertpromemoria. LiTH-IKP-R, 0281-5001 ; 888. Libris 2099004 
  3. ^ Karlsson, Björn G. (1995). ”Kärnkraften som välfärdsvinst.”. Kärnkraft / Hans Pedersen Dambo (red.) (Lund : Studentlitteratur, 1995): sid. 34-37.  Libris 1988403
  4. ^ Linda Hjertén (30 maj 2011). ”"Ett enormt bakslag för klimatet" - Professorn om Tysklands beslut att skrota kärnkraften”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ddLPPz/ett-enormt-bakslag-for-klimatet. Läst 16 augusti 2018. 
  5. ^ [a b] David Isefjord, Kristoffer Kviberg (2010). Bristerna, tystnaden och myndigheten - Fyra texter om säkerheten på svenska kärnkraftverk - Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT 2010. Götebors Universitet, JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24994/1/gupea_2077_24994_1.pdf 
  6. ^ ”SVT:s "Uppdrag granskning" om SKI: Nils Hanson om en granskande myndighet som går företagets ärende”. Aftonbladet. 6 februari 2007. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/yv58or/svts-uppdrag-granskning-om-ski. Läst 16 augusti 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]