Boklok

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Boklok, stiliserat som BoKlok, är ett svenskt byggföretag som producerar och säljer flerbostadshus och radhus. Företaget är ett samriskföretag och som ägs gemensamt av Skanska och Ikea[1] och producerar cirka 1 200 bostäder per år, främst för Sverige, men även för Norge och Finland[2].

Husen byggs i trä i Gullringshus före detta produktionslokaler i Gullringen, och huvudkontoret ligger i Malmö. Företaget hade år 2020 cirka 270 anställda, varav 70 i Malmö, 180 i Gullringen och 10 personer i Norge och Finland.[2]

Huvuddelen av husen säljs som bostadsrätter, men 25 procent blir till hyresrätter.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Allt började på en bokmässa i Karlskrona 1993, när medarbetare på Skanska och Ikea möttes och konstaterades att det bara byggdes dyra bostäder och att det fanns utrymmet för en ny nisch på bostadsmarknaden som byggde tydligt nichade för ett hushåll med en lägre inkomster[3]. Den ensamstående sjuksköterskan blev en typkund som på sin lön skulle klara att bo i de hus man byggde.

Skanskas dåvarande vd Melker Schörling och grundaren för Ikea, Ingvar Kamprad, startade 1996 Boklok[4]. Kamprad lyfts ofta fram som den drivande av konceptet, både av det ursprungliga och senare av företagets bostadskoncept som utformats speciellt anpassat för seniorer[5].

Kamprads vision var prisvärda bostäder, men de som realiserade idén och står bakom grundkonceptet är de tre kvinnorna:

  • Inger Olsson, som jobbade som projektutvecklare på Skanska
  • Madelene Nobs, som var heminredningsarkitekt på Ikea
  • Gun Ahlström[6], arkitekt

1997 byggdes det första Boklok-husen i Ödåkra, utanför Helsingborg och ritningarna för dessa hus har sedan dess varit stommen i Bo klok-konceptet.[7].

Under senare år har grundkonceptet med trähus i två våningar utvecklats med nya fasadmaterial, upp till fyra våningsplan med hiss och loftgångar, samtidigt som man möjliggjort mer flexibilitet att blanda storleken på lägenheterna i samma byggnad och optimerat storleken på byggelementen för lastbilstransport vilket minskat transportkostnaderna och företagets koldioxidavtryck. Detta uppdaterade system kallas Boklok Flex och ritades av arkitekt Anders Larsson[8] och det första pilotprojektet med Boklok i fler än två våningar byggdes 2014 i Södertäljes nya stadsdel, Glasberga Sjöstad[9].

Sedan 2020 finns ett samarbete med arkitekt Thomas Sandell[10], som beskriver att hans arbete med Boklok[11] främst handlat om just smärre externa uppdateringar, fasadernas utformning, loftgångarna, balkongernas fronter och skarvarna mellan byggelementen, eftersom "Själva bostäderna är annars välstuderade, det enda vi ändrat är att vi gjort ett fönster i köket högre för att ta vara på dagsljuset bättre"[12].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Hur Ingvar Kamprad introducerade ett nytt boendekoncept”. skanska.se. https://www.skanska.se/om-skanska/press/nyheter/hur-ingvar-kamprad-introducerade-ett-nytt-boendekoncept/. Läst 13 juli 2020. 
  2. ^ [a b c] Skogsaktuellt. ”Bygger trähus på löpande band”. Skogsaktuellt. https://www.skogsaktuellt.se/artikel/48492/bygger-trhus-p--lpande-band.html. Läst 13 juli 2020. 
  3. ^ ”Historien om BoKlok - Samma driv efter 30 år i branschen”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/boklok/news/historien-om-boklok-samma-driv-efter-30-aar-i-branschen-403884. Läst 13 juli 2020. 
  4. ^ ”Historien om BoKlok - Ingvar Kamprads vision”. Mynewsdesk. https://amp.mynewsdesk.com/se/boklok/news/visionen-bakom-boklok-395178. Läst 13 juli 2020. 
  5. ^ ”Ingvar Kamprads vision om bostäder för de många människorna lever vidare i BoKlok”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/boklok/blog_posts/ingvar-kamprads-vision-om-bostaeder-foer-de-maanga-maenniskorna-lever-vidare-i-boklok-68029. Läst 13 juli 2020. 
  6. ^ ”Historien om BoKlok – De tre kvinnorna som förverkligade visionen”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/boklok/news/historien-om-boklok-de-tre-kvinnorna-som-foerverkligade-visionen-396225. Läst 13 juli 2020. 
  7. ^ ”Historien om BoKlok – De tre kvinnorna som förverkligade visionen”. Aktiebladet. Arkiverad från originalet den 13 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200713171549/https://aktiebladet.se/%E2%80%8Bhistorien-om-boklok-de-tre-kvinnorna-som-forverkligade-visionen/. Läst 13 juli 2020. 
  8. ^ ”BoKlok Strandallén, Södertälje”. skanska.se. https://www.skanska.se/vart-erbjudande/vara-projekt/57946/BoKlok-Strandallen%2c-Sodertalje. Läst 14 juli 2020. 
  9. ^ Pia Runfors (2014). ”Bo klok tar ny höjd”. Samhällsbyggaren (6): sid. 17. http://www.samhallsbyggarna.org/media/117492/SB6laag.pdf. 
  10. ^ ”BoKlok inleder samarbete med arkitekt Thomas Sandell”. Mynewsdesk. https://amp.mynewsdesk.com/se/boklok/pressreleases/boklok-inleder-samarbete-med-arkitekt-thomas-sandell-2978235. Läst 13 juli 2020. 
  11. ^ ”boklok”. https://www.upfing.org/2019/09/24/boklok-les-maisons-low-cost-debarquent-en-angleterre/. 
  12. ^ ”Thomas Sandell om utveckligen av Boklok: Ska bli den nya standarden”. Arkitekten.se. 12 maj 2020. https://arkitekten.se/nyheter/thomas-sandell-om-utveckligen-av-boklok-ska-bli-den-nya-standarden/. Läst 13 juli 2020.