Bosyska
| Bosyska | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Plisterordningen Lamiales |
| Familj | Kransblommiga växter Lamiaceae |
| Släkte | Bosyskor Ballota |
| Art | Bosyska B. nigra |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ballota nigra | |
| Auktor | Linné, 1753 |
| Utbredning | |
 | |
Bosyska (Ballota nigra) uppträder som ruderatväxt kring byar och gårdar i södra och mellersta Sverige. För sin fräna lukt (jämför med plistrar och syskor) kallas den även "stinkmynta". Ett annat namn är bonässla.
Bland bosyskornas släktkaraktärer kan nämnas underläppens stora och breda mittflik och de smala, borstlika skärmbladen vid blommorna (blomskaftsbladen). Dessutom är blomfodret jämförelsevis djupare och trängre än hos övriga kransblommiga växter. Man har funnit, att även om blommorna är små, är de, liksom hos så många andra av denna familj, förbehållna åt de förnämaste, "de intelligentaste" av alla blombesökare, nämligen bin och humlor. En hårpropp i blomkronans botten hindrar de blombesökande flugorna (svävflugorna) från att uppnå honungen, eftersom deras sugrör inte är tillräckligt smalt och spetsigt.
Externa länkar
- Den virtuella floran - Bosyska
- Bonässla i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Bosyska.
