Brunrötesvamp
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2026-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Brunrötesvampar, eller brunrötare, är vednedbrytande basidiesvampar. De växer i lumen (hålrummet innanför cellväggen där själva vedcellen en gång fanns) och bryter ner cellulosa och hemicellulosa genom en omfattande depolymerisering. Ligninet modifieras kraftigt och blir brunfärgat. Humus består till stor del av brunrötelignin. Brunröteangrepp försvagar ved kraftigt. Vid god syrgastillgång är brunrötan jämte vitrötan den vanligaste formen av vedröta.
Det är generellt svårt att studera brunrötans mekanismer i laboratorium, men man tror att den till större delen har icke-enzymatiska mekanismer för nedbrytningen – troligen till viss del baserade på hydroxylradikaler. Hussvamp (Serpula lacrymans), svavelticka (Laetiporus sulphureus), klibbticka (Fomitopsis pinicola) och grovticka (Phaeolus schweinitzii) är några brunrötesvampar som finns i Sverige.