Bygdegårdarnas riksförbund

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) bildades 1944 och har över 1400 medlemsorganisationer i form av föreningar med öppna samlingslokaler som går att hyra för kulturarrangemang, föreningsmöten, fest och folkbildning. Flertalet av dessa finns på landsbygden och i mindre tätorter. Riksförbundet är en av tre samlingslokalorganisationer som ingår i Samsam (Samlingslokalernas Samverkansorganisation) tillsammans med Riksorganisationen Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra gårdar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1910-talet[redigera | redigera wikitext]

Begreppet bygdegård myntas vid Landsbygdskommunernas kongress 1919. Ås förbundsgård blir den första bygdegården och den invigs samma år.

1920–1930-talet[redigera | redigera wikitext]

400 bygdegårdar uppförs i landet, cirka 290 på initiativ av Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (nuvarande Centerpartiets Ungdomsförbund) och cirka 120 på initiativ av Jordbrukare-Ungdomens Förbund.

1940-talet[redigera | redigera wikitext]

Det statliga stödet för nybyggnation av samlingslokaler införs 1942. Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) bildas på Sånga-Säby den 14 augusti 1944. År 1948 bildas det första bygdegårdsdistriktet, Skåne.

1950-talet[redigera | redigera wikitext]

Omfattande kulturverksamhet, bland annat Bygdeteatern på turné och amatörteater. Bygdegårdsbiografer byggs. Många nya bygdegårdar byggs och arbetet intensifieras med att bilda nya bygdegårdsdistrikt.

1960-talet [redigera | redigera wikitext]

Åren 1960–1973 minskar antalet anslutna föreningar från 542 till 388. Verksamheten är så låg att det finns funderingar på att slå samman BR med andra samlingslokalsorganisationer.

1970-talet[redigera | redigera wikitext]

Nytt statligt stöd för upprustning införs 1973. Medlemsantalet ökar till följd av detta. BR erhåller för första gången det årliga statliga anslaget för inköp av konst. År 1978 antar BR sitt första handlingsprogram med mål om ökad kulturverksamhet och bildande av programråd i alla organisationsled.

1980-talet[redigera | redigera wikitext]

Kampanjen ”Nöjesverksamhet i alkoholfrimiljö” och ökad kontakt med ungdomsorganisationer bidrar till ökat medlemsantal. År 1986 börjar Tidskriften Bygdegården ges ut. BR är aktivt i bildandet av folkrörelserådet Hela Sverige ska leva. Ornö bygdegård blir knutpunkt för samhällsservice på orten, projektet får många efterföljare.

1990-talet[redigera | redigera wikitext]

Bygdegårdsförsäkringen införs 1990 och blir en viktig medlemsnytta. BR passerar 1 000 föreningar i medlemsantal. Amatörteaterfestivalen införs. Miljökampanjen ”Miljöarbetet startar i bygdegården” inleds.

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Ny idégrund antas 2000. Statligt utvecklingsbidrag för ungdomsverksamhet införs 2007, ökat fokus på ungdomsverksamhet på riksnivå och i föreningar. 2008 är det kulturår i bygdegårdsrörelsen, BR:s kulturvecka införs.

2010-talet[redigera | redigera wikitext]

Utbildningssatsningarna ”Bygdegården 2.0” och ”Bygdegården 2.1” samlar drygt 800 föreningsfunktionärer. I 2015 års flyktingvåg öppnar bygdegårdar dörrarna och integrationsverksamheten ökar. Försäljningen av Landlotten inleds 2015, tre år senare kan det första överskottet fördelas. Utvecklingsarbete kring framtidens bygdegårdsrörelse startar 2016, vision och långsiktiga mål antas 2018. Ny idégrund antas 2019.

2020-talet[redigera | redigera wikitext]

BR håller sin första publika landsbygdskonferens. Bygdegårdarnas verksamhet drabbas av coronapandemins restriktioner.

Bygdegårdsrörelsen i siffror (2020)[1][redigera | redigera wikitext]

Ökat i 46 år[redigera | redigera wikitext]

Antalet anslutna föreningar till Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) har ökat oavbrutet i 46 år. 1 447 föreningar var vid årsskiftet 2019/2020 anslutna till riksförbundet.

250 kommuner[redigera | redigera wikitext]

Av landets 290 kommuner finns det bygdegårdar i 250 kommuner. BR jobbar kontinuerligt med att rekrytera medlemmar i bygdegårdslösa kommuner.

9 av 10 ideella föreningar[redigera | redigera wikitext]

Bygdegården drivs av en förening – 90 procent som ideell förening, 9 procent som ekonomisk förening och 1 procent som stiftelse.

887 årsarbeten[redigera | redigera wikitext]

Föreningsmedlemmarna lägger ner många ideella timmar både för drift och verksamhet. Det ideella arbetet uppskattas till drygt 1 miljon arbetstimmar per år, vilket motsvarar 887 årsarbeten!

240 000 medlemmar[redigera | redigera wikitext]

I landets bygdegårdar finns drygt 240 000 enskilda medlemmar organiserade.

290 000 uthyrningar[redigera | redigera wikitext]

Bygdegårdar hyrs ut mer än 290 000 gånger per år till föreningsmöten, fester, kulturprogram, studiecirklar, konferenser, barn- och ungdomsaktiviteter och mycket mer.

35 000 egna arrangemang[redigera | redigera wikitext]

Bygdegårdsföreningar bjuder in till över 35 000 egna arrangemang per år, allt från konserter, föreläsningar och dans till traditionsfiranden och loppisar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]