Cabrera, Balearerna
| Cabrera | |
| Ö | |
Cabreras hamn | |
| Land |  Spanien |
|---|---|
| Autonom region | Balearerna |
| Kommun | Palma de Mallorca |
| Höjdläge | 84 m ö.h. |
| Koordinater | 39°08′34″N 2°56′47″Ö / 39.14264°N 2.9464°Ö |
| Area | 15,69 km² |
| Geonames | 2520630 |
  Läge i Spanien
| |
Illa de Cabrera är en obebodd ö 13,5 kilometer söder om Mallorca i Spanien.[1] Den ligger i den autonoma regionen Balearerna, i den sydöstra delen av landet. Den ingår med ett tiotal öar och holmar i en arkipelag. Cabrera-arkipelagen är sedan 1991 nationalpark.[2] Den är den enda nationalparken i den autonoma regionen Balearerna.
Cabrera ingår administrativt i kommunen Palma.
Cabrera har en yta på 1 142 hektar, medan hela arkipelagen har en yta på 1 306 hektar. Huvudön har en kustlinje på 38 kilometer och dess högsta punkt är Na Picamosques, 172 meter över havet. I sydväst finns en väderstation och fyren n'Ensiola, som ligger 99 meter över havet på en udde.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Den osmanske amiralen Hayreddin Barbarossa intog i december 1530 Cabreras fästning och började använda ön som logistisk bas för sina härjningar i Balearerna. Barbarossas flotta säkerställde det ottomanska rikets dominans i Medelhavet under perioden från 1530 Slaget vid Lepanto 1571.
Efter Slaget vid Bailén 1808 härbärgerade Cabrera franska krigsfångar. Av de 9.000 fångar som skickades till Cabrera, överlevde bara 3.600 fångar att repatrieras efter krigets slut 1814, trots att 876 officerare och underofficerare flyttades i juli 1810 för att sändas till England. Avsikten var att ön skulle fourneras varannan dag, men trossfartygen avseglade inte alltid som de skulle.
Under första världskriget exproprierade den spanska regeringen ön för militära ändamål, efter protester från Storbritannien mot att spanska smugglare använt ön för att fournera fartyg ur den österrikisk-ungerska flottan.
Cabrera fortsatte att vara militärt område till 1980-talet.
Cabreras kloster
[redigera | redigera wikitext]Ett munkkloster grundades på 400-talet. Klostret är känt från ett brev från påven Gregorius I 603. I detta brev nämner påven att han skickat en ämbetsman till Malaga för att medla i en tvist, med instruktioner att först resa förbi Cabrera och återställa ordningen bland munkarna. Det är det enda dokumentära beviset för klosters existens. Klosterkyrkan har inte lokaliserats.
Cabreras fästning
[redigera | redigera wikitext]
Det som idag finns kvar av Castell de Cabrera är en solid sexkantig rest, som ligger på 72 meters höjd över havet på den östra spetsen av infarten till öns naturliga hamn. Hur fästningen tidigare sett ut är inte klarlagt.
Tornet antas ha byggts under senare hälften av 1300-talet. Den första referensen går tillbaka till 1410, då två tornvaktare krävde full betalning av sin lön från vicekungen av Mallorca.
År 1550 intogs ön av Turgut Reis, i spetsen för 1.500 turkar, varvid slottets artilleri erövrades och byggnaden helt demolerades.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Illa de Cabrera hos Geonames.org (cc-by); post uppdaterad 2013-11-24; databasdumpern enerladdad 2016-04-24
- ↑ ”Mallorcas Nationalpark Cabrera hat Geburtstag” (på tyska). 29 april 2021. https://www.mallorcazeitung.es/aktuelles/2021/04/29/mallorcas-nationalpark-cabrera-hat-geburtstag-54048195.html. Läst 11 april 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Illa de Cabrera.
