Carl Hörvik

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Carl Hörvik
Född21 april 1882
Hörvik, Mjällby församling, Blekinge
Död3 oktober 1954 (72 år)
Bromma församling, Stockholm
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragArkitekt och möbeldesigner
MakaLilli Carlsson
(1918–1954)

Carl Augustin Hörvik, ursprungligen Nilsson, född 21 april 1882 och död 3 oktober 1954[1] i Bromma församling i Stockholm[2], var en svensk arkitekt och mörbelformgivare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Hörvik föddes 1882 i Mjällby församling i Blekinge där hans far var chef för kustposteringen i Hörvik. Han växte upp i en borgerlig miljö och bekantade sig tidigt med ett hem för representation med privata och offentliga sfärer, något som kom att ha betydelse för hans gärning som arkitekt. Carl Hörvik ansågs vara en av de största arkitektbegåvningarna i sin generation, någon som hans kurskamrat Gunnar Asplund såg upp till[3]. Hörvik, Asplund och Osvald Almqvist examinerades 1909 från Kungliga Tekniska Högskolan. Han var från 1918 gift med Lilli Carlsson (1893–1985).[2] De fick två barn, Hans-Lennart Hörvik (1921–2000) och Ulla Hörvik (1928–2008).

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Stol för eget boende, cirka 1924

Mellan 1914 och 1937 drev Carl Hörvik egen arkitektverksamhet i Stockholm. Sitt publika genombrott fick Hörvik på Verkstadens utställning på Liljevalchs konsthall 1920. Enligt samtida kritik tog möblerna sin utgångspunkt i ”de moderna” tillverkningsmetoderna. Precis som flera andra i sin generation och vid denna tid försökte Carl Hörviks följa Svenska Slöjdföreningens upprop om den vackrare vardagsvaran.[4]

Efter Verkstadens utställning är det främst tre andra som befäster Hörviks status i samtiden. På Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 visar Hörvik en kinesisk inspirerad hall för Nordiska Kompaniet. Honnörsrummet i den svenska paviljongen på Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels oftast kallad Parisutställningen 1925, varifrån ett skåp och två karmstolar finns i Nationalmuseum, Stockholm. Sist men inte minst är det de sex villor, inklusive Villa Hörvik, som uppfördes till utställningen Bygge och Bo, 1927, i Stora Mossen utanför Stockholm.

Från 1937 var Carl Hörvik anställd på Kungliga Flygförvaltningens Arkitektkontor, där han arbetade under Peder Claesson.

Villa Hörvik[redigera | redigera wikitext]

Villa Hörvik på Ekorrvägen 7 var en av de sex villor Carl Hörvik ritade till utställningen Bygge och Bo 1927. Villan som beskrivits som en juvel i svensk byggnadshistoria finns publicerad strax efter uppförandet.[5]

Möbler[redigera | redigera wikitext]

Till eftervärlden är det främst Carl Hörviks möbler som bidragit till hans berömmelse. De bevarade möblerna från hans eget boende (se bild), utställningsmöblerna från Parisutställningen 1925 och möblerna för arkitekt Åkerblad[6] tillhör de möbler som definierat termen Swedish Grace.

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Villa 40 vid Stockholmsutställningen 1930
  • Privatbostäder: Greve Hamilton, Uppsala, 1914; Svärdsta säteri, Flen, 1917; Grevinnan Hamilton, Högfors, 1918; Davidson, Saltsjöbaden; Cederström, Kungshamn, 1927
  • Stadsplanearbeten i Stockholm åt stadsplanenämnden: Tegelviken och Ersta, Kungsbroplan, Hjorthagen, 1921 års bangårdsförslag
  • Sex stycken villor vid Bygge och Bo - utställningen, Stora Mossen, Stockholm 1927
  • Lindgården, Djurgården 1929/1930
  • Villa 40 samt flertalet inredningar Stockholmsutställningen 1930
  • Svenska studenthemmet i Paris, 1931(se länk nedan)

Tävlingar i urval[redigera | redigera wikitext]

Utställningar i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Verkstadens utställning, Liljevalchs, 1920
  • Jubileumsutställningen i Göteborg 1923
  • Helsingforsutställningen 1924
  • Utställningar i SSF regi, Tyskland, Schweiz och Italien c. 1924
  • Parisutställningen 1925
  • Metropolitan Museum, New York 1927
  • Stockholmsutställningen 1930
  • Dorland House, London 1931

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hitta graven i Stockholm
  2. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2009 (DVD-rom) (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris länk. ISBN 978-91-87676-59-8 
  3. ^ Björn Linn (1967). Byggnadsvärlden. 
  4. ^ Svenska Slöjdförenings Tidskrift, Årgång 1920, sid 70-81. 
  5. ^ Ebba Theorin (1929). ”Funktionalismens arkitekter bo icke funktionalistiskt”. Husmodern 43: sid. 27. 
  6. ^ Thomas Ekström, Arkitekt Carl Hörvik Möbler och Inredningar 1913-1937, Proseminarieuppsats, Stockholms Universitet, Konstvetenskapliga Institutionen, HT 2004

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

http://www.svenskastudenthemmet.com/

Källor[redigera | redigera wikitext]