Carl Wilhelm Fahnehielm
| Carl Wilhelm Fahnehielm | |
 | |
| Född | 3 februari 1812 |
|---|---|
| Död | 15 juli 1895 (83 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst |
| Redigera Wikidata | |
Carl Wilhelm Fahnehielm, född den 3 februari 1812 på majorsbostället i Alfta socken, död den 15 juli 1895 i Torpa prästgård, var en svensk präst.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Fahnehielm blev student i Uppsala 1830, avlade filosofie kandidatexamen 1836 och blev samma år filosofie magister. Den 12 juni 1840 avlade han teologigie kandidatexamen och två dagar senare prästvigdes han i Uppsala. Samma år blev Fahnehielm extra ordinarie amanuens vid Stockholms stads konsistorium. Fahnehielm avlade pastoralexamen den 12 december 1840.
År 1841 blev Fahnehielm vice teol. lektor vid Gävle gymnasium och 1841–1843 var han vice lektor i filosofi vid samma gymnasium. År 1842 blev Fahnehielm kollega vid Gävle högre lärdomsskola och 1844 lektor i religion, logik, psykologi och svenska språket vid Ateneum i Gävle. Under åren 1844–1846 var Fahnehielm predikant vid kronoarbetskårens fördelning i Gävle. Den 14 juni 1855 utnämndes Fahnehielm till rektor vid Ateneum i Gävle.
Den 5 augusti 1856 utnämndes Fahnehielm till kyrkoherde i Kung Karls och Torpa församlingars pastorat i Strängnäs stift. Han tillträdde dock först den 1 maj 1859. Samma år flyttade familjen från Gävle till prästgården i Torpa (Skenåker i Himmelsberga rote).[1] Gården var på 1 ½ mantal.
Fahnehielm blev prost 1881 och filosofie jubeldoktor 1886.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Carl Wilhelm Fahnehielm var son till majoren Fredrik Wilhelm Fahnehielm och Anna Charlotta Bedoire, sonson till vice presidenten Pehr Georg Fahnehielm och dotterson till Jean Fredric Bedoire).[2]
Fahnehielm blev den 3 oktober 1845 gift i Gävle med Helena Vilhelmina (Mina) Strandberg, född den 2 februari 1824 i Stockholm, död den 16 januari 1895 i Torpa prästgård, dotter av landskamreraren i Gävleborgs län Johan Gustaf Strandberg och Anna Magdalena Schmidt. De fick nio barn varav sju uppnådde vuxen ålder, bl.a. kaptenen Evald Fahnehielm som vid faderns bortgång 1895 blev ättens huvudman.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Böttiger, Carl Wilhelm, 1807-1878. - Placitorum quoad ethicen spectant Caji Musonii Rufi philosophi stoici expositio quam venia ampl. fac. philos. Upsal. p. p. mag. Carolus Vilh. Böttiger ... et Carolus Vilhelmus Fahnehjelm nob. stip. ord. equ. Vestmanni. In audit. Gust. die XII Dec. MDCCCXXXIV. H. a. m. s. P. I.. - 1834
- Pindari Pythiorum ode quarta v. 1-151. Suethice reddita quam ... præside Mag. Vilhelmo Frid. Palmblad ... pro gradu philosophico p. p. auctor Carolus Vilh. Fahnehjelm Nob. Vestm.-Dalec. Stipend. Ord. Equestr. in Audit. Gustav. die XIV Junii MDCCCXXXVI. H. A. M. S. Palmblad, Vilhelm Fredrik, 1788-1852 (preses) Fahnehjelm, Carolus Vilh. (respondent) Upsaliæ Excudebant regiæ academiæ typographi., [1836] Svenska [4], 8 s.
- Den christna trosläran och det christliga lifvet : lärobok i Religionen för Elementar-Läroverkets mellersta klasser / af dr. Heinrich Palmer ; öfversatt och bearbetad af C. W. Fahnehjelm, Stockholm, Zacharias Hæggström, 1850. Svenska 127 s.
- Böttiger, Carl Wilhelm, 1807-1878. - Kritisk skärskådning af Schillers äldsta lyrik. Femte delen som med vidtberömda filos. fakultetens tillstånd under inseende af mag. Carl Wilhelm Böttiger ... kommer att offentligen försvaras af Pehr Gustaf Wilhelm Fahnehjelm af Westmanlands och Dala nation på ekonomiska lärosalen d. 3 juni 1854 p. v. t. f. m.. – 1854
- Fahnehjelm, Carl Wilhelm. - Tacksägelse och personalia (den 9 oktober 1864.) [över Christina Wilhelmina Larsdotter från Sköldby.] Af C.W.F-m.. - 1864
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns Ättartavlor (1926), vol. II.