Cassegrain-reflektor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Principerna för en Cassegrain-reflektor

Cassegrain-reflektor är en teleskopmodell som uppfanns 1672 av Laurent Cassegrain (1629-1693), en katolsk präst. Det är en reflektor som använder sig av en konkav huvudspegel. I ett Cassegrain-teleskop borras ett hål i mitten av linsen och en konvex spegel placeras mitt i fokalpunkten som styr ljuset genom detta hål[1]. Det finns några olika typer av Cassegrainmodeller:

  • En Schmidt-Cassegrain är en blandning mellan lins- och spegelteleskop (s.k katadioptriskt teleskop). I botten finns en spegel, såsom på Newton-reflektorn, men längst fram i tuben finns även en lins, som på refraktorn. Eftersom spegeln är sfäriskt formad behövs en lins längst fram för att korrigera fel i bilden. Det kompakta formatet är en av fördelarna med Schmidt-Cassegrain-teleskopet. I och med att det blir kortare än motsvarande Newton-teleskop blir det lättare att hantera. Konstruktionen hjälper också till att minska s.k koma, som är ett vanligt problem för Newton-teleskop.
  • En Maksutov-Cassegrain är en vidareutveckling av Schmidt-Cassegrain. Den har en annorlunda formad främre lins (den buktar inåt) vilket gör teleskopet ännu mer kompakt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Freedman, R - Kaufmann, W: Universe, New York, 2008