Charles Wennergren

Från Wikipedia

Charles Wennergren, född 7 februari 1889 i Göteborg, död 3 januari 1978 [1], var en svensk jurist och tennisspelare aktiv under 1910- och 1920-talen.

Wennergren vann totalt 10 svenska mästerskapstitlar, varav sex i singel, tre i dubbel och en i mixed dubbel. Den första singeltiteln vann han utomhus 1911, därefter i följd tre titlar 1913–1915 (1912 spelades inte SM-tennis). Wennergren fortsatte att spela tennis på elitnivå också under 1920-talet och vann då två singeltitlar inomhus (1925 och 1926). Sin sista mästerskapstitel vann han 1927 i mixed dubbel tillsammans med Sigrid Fick.[2]

Wennergren deltog vid ett tillfälle 1928 i det svenska Davis Cup-laget tillsammans med Ingvar Garell och Sune Malmström. Wennergren och Malmström spelade den andra dagens dubbel i ett möte mot Tjeckoslovakien. Det tjeckiska paret med Karel Kozeluh och Pavel Macenauer vann matchen med 6-0, 6-2, 6-4 och dessutom hela landskampen med 4-1 i matcher.[3] Han deltog i de olympiska sommarspelen 1912 och 1924.

Wennergrens spel har karakteriserats som stilrent. Särskilt uppmärksammades hans effektiva nätspel och hans "knock-out-liknande" smash.[4]

Referenser

  1. ^ ”Charles Wennergren” (på engelska). Olympics at Sport. Arkiverad från [originalet den 7 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130207193838/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/we/charles-wennergren-1.html. 
  2. ^ Hellberg Björn, red (2006). Svenska tennisförbundet 100 år. Stockholm: Svenska tennisförbundet. Libris 10273536. ISBN 91-631-8820-1 (inb.) 
  3. ^ Magnusson Nils, red (2000). Fördel Sverige : en jubileumsbok om Davis Cup. Västerås: Grus & gräs. ISBN 91-631-0031-2 
  4. ^ Tholerus Göran, red (1996). Ett sekel av svensk tennis, 1896-1996: några kapitel om den vita sportens utveckling : [festskrift utgiven av Kungliga lawn tennis klubben vid dess 100-årsjubileum]. Stockholm: Kungl. lawn tennis klubben. Libris 7451244. ISBN 91-630-4308-4 (inb.)