Conan

Från Wikipedia
Denna artikel handlar om Robert E. Howards romanfigur Conan. Se Conan (namn) för andra med namnet Conan. Se Conan Barbaren (film) för filmen från 1982. Se Conan Barbaren (film, 2011) för filmen från 2011.

Conan (även känd som Conan barbaren eller Conan cimmeriern), är en fiktiv figur skapad av den amerikanska författaren Robert E. Howard i en serie berättelser som ursprungligen publicerades av det kiosklitterära amerikanska science fiction- och skräckmagasinet Weird Tales under 1930-talet.

Berättelserna om Conan utspelar sig under en fiktiv historisk tidsepok (den "Hyboriska tidsåldern") och är ett tidigt exempel på fantasy-genren. Rollfiguren är även med sin förhållandevis amoraliska läggning ett bra exempel på en antihjälte. Han är en hård man, men inte utan sinne för humor (i alla fall i Howards ursprungliga berättelser). Han är en ytterst skicklig och stark stridskämpe. Conan bryr sig mest om sig själv och kan kallas för hjälte mest för att han ofta befinner sig i situationer som kräver att han gör något hjältemodigt för att rädda sitt eget skinn. Dock drar han sig inte för att rädda en kvinna i nöd.

Conan är Robert E. Howards mest kända romanfigur och har gett upphov till flera adaptioner i olika media, men även en uppsjö av pastischer och imitationer i form av böcker och serietidningar. Bland dessa har två filmer vilka är löst baserade på rollfiguren spelats in: Conan barbaren och Conan förgöraren.

Serieversionen

Serieversionen publicerades länge (1970–2000) av Marvel Comics och gjordes av serieskapare som Roy Thomas, John Buscema och framför allt Barry Windsor-Smith, som gått till historien som den klassiske Conan-tecknaren.

Idag har serierättigheterna gått över till Dark Horse, som regelbundet ger ut nya Conan-serier. Tecknare är Cary Nord, och författare Kurt Busiek, Mike Mignola och Timothy Truman.

Rättigheterna till själva figuren påstås ägas av svenska företaget Paradox Entertainment. Dock har upphovsrättens skyddstid (i Sverige, EU och större delen av världen) nyligen (2008-01-01) löpt ut för själva berättelserna, så det är oklart vilka rättigheter man egentligen avser.

Svensk utgivning

1973 gavs Conan för första gången ut som egen serietidning i Sverige av Semic. Conan fick dock samsas med en del andra Marvelfigurer som till exempel X-Men.

1975 kom även titeln Svärdet med Conan i magasinformat (med serier hämtade från amerikanska Savage Sword of Conan.)

Carlsen/if gav ut fyra album med gamla avsnitt av Barry Windsor-Smith och John Buscema 1978–1979:

  1. "Den fördömda staden"
  2. "Fruktans dal"
  3. "Conan från Cimmeria"
  4. "Den gröna kejsarinnan"

I början av 80-talet publicerades "Conan" (i färg) som biserie i den svenska Marveltidningen Månriddaren. Tidningen var dock tunn och Conan-äventyren hackades upp i smådelar och publicerades över flera nummer.

1984 startade Semic en svartvit Conan-tidning på 100 sidor som gavs ut i två år. Under denna tid ingick tidningen i Marvelklubben, trots att serierna inte har mycket att göra med övriga serier i Marvels universum.

1990 gjorde Semics underavdelning SatellitFörlaget ett nytt försök med en Conan-tidning, ett försök som föll väl ut med tanke på att tidningen överlevde till och med 1999. Gavs ut omväxlande i färg och svartvitt.

Full Stop Media gjorde ett försök med en tjock Conan-tidning i svartvitt år 2000, men den utkom dock bara med två nummer.

Övriga adaptioner

Förutom en serieversion har Conan gett upphov till flera adaptioner i media såsom filmer, tv-serier, datorspel och övrig litteratur.

Parodier, kopior och pastischer

Howard har haft ett stort inflytande på fantasygenren. De flesta serier som handlar om barbarer är på ett eller annat sätt influerade av "Conan", men bedömningen är givetvis subjektiv.

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Conan&oldid=30597097”