Cun Mula

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Cun Mula eller Cun Mulaj, född 1818, död 1896, var en bajraktar (hövding) över den albanska Hoti-stammen (idag delad mellan Montenegro och Albanien) och en frihetskämpe. Hans familj, Lucgjonaj, härstammar från Jungcajfamiljen från Hoti. Enligt Koden av Lek Dukagjini, var Cun Mulas familj den som ledde Malesiastammarna emot osmanska invasioner.

Berlinkongressen[redigera | redigera wikitext]

Cun Mula var en av de 15 delegater från Prizrenligan som skickades till Berlinkongressen 1878 för att prata om stormakternas planer att skapa en albansk stat. Med på mötet var även tre vakter från Mirëdita-området. De katolska delegaterna var Cun Mula från Hoti, Baca Kurti från Gruda, Marash Dashi från Shkreli, Cil Vuksani från Kastrati, Mark Lula från Shala, Mark Kola från Shoshi och Con Geda från Shllaku. Cun Mula gick med Prizrenligan efter Berlinkongressens beslut att ge de albanska territorierna Hoti, Gruda, Plav, Gusinje, och Kastrati till Montenegro. När Nikola I av Montenegro försökte invadera dessa territorier svarade Cun Mula och malesorerna med väpnat motstånd. De vann mot montenegrinerna under Slaget vid Arzhanica. Detta slag nämns i albansk malesor-poesi.[1]

Militär aktivitet[redigera | redigera wikitext]

Olika indicier talar för att Cun Mula deltog som legosoldat under det Osmanska riket i Krimkriget och Morea. Mulas framgång i dessa områden gav honom ett rykte och han valdes till representant för Prizrenligan som hölls år 1878 under Iljaz Pash Dibra. I ensemblen valdes Mula till försvarsledare. När Montenegrinera anföll vid Arzhanica bron, svarade Cun Mula och hans malesorer med attack och de besegrade den Montenegrinska armen "Kegasi". När Osmanerna ville ge upp albanska områden till Montenegro gjorde malesorerna samma sak och vann. Ett av Cun Mulas viktigaste slag var vid Kastrat, Bajze, där malesorerna stred mot de osmanska styrkorna ledda av Bedri Pasha. Cun Mula bad kapten Sokol Beg Hodo om vapen och män. Bedri Pasha, tagen av hur malesorerna vägrade ge upp, tog till reträtt och lät Cun Mula vandra öppet. Slaget nämns ofta i recitationer av lahutörer. Trots Mulas militära aktivitet var han känd för att vara en vis och respektabel ledare vid olika juridiska situationer vad gällde stammarna. Han skapade till exempel fred mellan hövdingarna i Lezha och Mirditë som under en lång tid stridit om territorium.

Död[redigera | redigera wikitext]

Cun Mula dog 1896 vid 76 års ålder och begravdes med stor ära i Hoti-provinsen. Hans sonson, Deli Meta, fortsatte kampen för den albanska frihetskampen. Meta fortsatte kampen mot serberna och montenegrinerna mellan 1912 och 1918 i Slaget vid Qytezes, Nen-Helmesi, i Grabanici. Han stred även i Koplik 1912 när montenegrinerna ville invadera Shkodra. Hans son, Mul Bajraktari, stred med Luc Nishi, från Ded Gjon Lulis stam. Kung Nicolas den förste av Montenegro försökte flera gånger muta Cun Mulas familj men familjen vägrade. I ett tal som kungen höll sade han "Jag känner två albaner som jag fruktar; Bajraktaren av Hoti Deli Meta, som är muslim som vaktar en katolsk provins och bajraktaren i Gruda, som är katolik som vaktar en muslimsk provins. I svåra tider är de bundna."

Familj[redigera | redigera wikitext]

Hans ättlingar i Montenegro är kända genom den slaviska varianten av namnet Cunmuljaj (albanska: Cunmulaj) eller Čunmulić.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Istorijski zapisi. "31". Istorijski institut SR Crne Gore c. 1978. sid. 54. https://books.google.com/books?id=GCNpAAAAMAAJ. ”Од укупно 15 делегата из северне Албаније, од католика, поред тројице заптија из Мирдитије, треба поменути барјактаре: Чул-Мула из Хота, Баца-Курти из Груда, Мараш-Даши из Шкреља, Ђил (тако!) Вуксани из Кастрата, Марк-Љуља из Шаље, Марк-Коља из Шоше и Ђон-Геда, војводу из Шљаку.43 Седмог јула вратили су се у Скадар депутата Скадра и бр- ђана из Призрена. Телал је објавио општи састанак на управо ...”