Dagsböter
Dagsböter (plural av dagsbot) är en form av böter där antalet dagsböter beror på brottets straffsats och svårighet eller straffvärde, och varje dagsbots storlek på den dömdes inkomst. Dagsböter utdöms bland annat i Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Österrike, Liechtenstein och Kroatien. Detta skiljer sig från penningböter som uppgår till ett fast belopp.
Dagsböter i Sverige
Dagsböter utdöms vid lindriga brott som dock bedöms grövre än t.ex. fortkörning. Dagsboten består av två delar: antal dagsböter och bötesbeloppet, till exempel 50 dagsböter à 70 kr blir 3500 kr i böter. Lägsta belopp är 30 dagsböter à 50 kr som blir 1500 kr i böter.
Antalet dagsböter bestäms av hur grovt brottet anses vara till som lägst 30 och maximalt 150.[1] Bötesbeloppet bestäms av personens inkomst. Två personer kan alltså dömas för likadana brott, få samma antal dagsböter, men olika bötesbelopp eftersom de har olika inkomster.
Dagsbotens storlek är inte fastställd i lag, utan enligt följande praxis:[2]
- Dagsboten bestäms utifrån den misstänktes beräknade årsinkomst vid tidpunkten när dagsboten skall bestämmas. Med årsinkomst avses inkomst före skatt med avdrag för kostnader för inkomstens förvärvande. Som inkomst räknas också mer kontinuerligt utgående ersättning eller bidrag till den misstänkte. Det gäller till exempel arbetslöshetsersättning, ekonomiskt bistånd, studiebidrag, bostadsbidrag och underhållsbidrag.
- Den misstänktes egna uppgifter om sina ekonomiska förhållanden bör i allmänhet godtas. En kontroll bör dock göras om det finns anledning anta att uppgifterna är felaktiga eller ofullständiga i en omfattning som kan antas påverka dagsbotsbeloppet.
- Med hänsyn till den statliga inkomstskatten reduceras det enligt 1 framräknade beloppet med 20 procent av den del av den beräknade årsinkomsten som överstiger den nedre skiktgränsen enligt 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) och med 5 procent av den del av inkomsten som överstiger den övre skiktgränsen enligt samma bestämmelse. Observera att skiktgränsen ändras varje år.
- För varje barn, som för sitt uppehälle är väsentligen beroende av den misstänkte, görs avdrag med hälften av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
- Om den misstänktes make, registrerade partner eller annan som den misstänkte bor tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden har en årsinkomst som inte uppgår till ett prisbasbelopp eller som helt saknar inkomst, görs avdrag med ett prisbasbelopp.
- Dagsboten fastställs till en tusendel av det belopp som räknats fram enligt 1.–5.
- Med hänsyn bl.a. till indirekta skatter minskas beloppet enligt 6. med 50 kr.
- Om den misstänkte för egen del har en nettoförmögenhet (skillnaden mellan tillgångarna och skulderna) som överstiger 1 500 000 kr ökas dagsboten med 50 kr och med ytterligare 50 kr för varje ytterligare fullt 500 000-tal kr. Dagsboten beräknas utifrån förmögenhetsförhållandena vid senaste taxering. Skälig hänsyn tas till mera betydande nettoskuldbörda hos den misstänkte.
- Beträffande en misstänkt som har ringa eller ingen taxerad inkomst fastän levnadskostnaderna är höga, bestäms dagsboten så att den framstår som rimlig med hänsyn till levnadsstandarden.
- Dagsboten bestäms alltid till helt krontal. Det framräknade beloppet rundas av nedåt till närmaste tal som är jämnt delbart med tio.
Se även
Externa länkar
Källor
- ^ Brottsbalk (1962:700) Kap 25 § 2. lagen.nu
- ^ Riksåklagarens riktlinjer RåR 2007:2. Arkiverad 13 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.
