De 16 nationella miljömålen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

De 16 nationella miljökvalitetsmålen, varav 15 miljökvalitetsmål antogs 1999 av Sveriges riksdag.

Riksdagen har antagit mål för miljöns kvalitet för 16 områden. Miljökvalitetsmålen anger alltså vilka kvaliteter miljön ska ha det angivna målåret, vilket för de allra flesta målen är 2020. Syftet med miljökvalitetsmålen är att nå en miljömässigt hållbar utveckling på lång sikt. För de 15 första miljökvalitetsmålen togs beslut 1999. 2005 tillkom det 16:e miljökvalitetsmålet, ett rikt växt- och djurliv, med inriktning på biologisk mångfald.

För att konkretisera miljöarbetet fanns tidigare ett stort antal delmål på vägen till miljökvalitetsmålen. Delmålen är numera avskaffade. Istället ska nya etappmål tas fram för ett antal områden. Miljömålsrådet hade fram till och med den 31 oktober 2010 ansvar för att utvärdera arbetet och rapportera utvecklingen av miljökvalitetsmålen till Sveriges regering.

Miljökvalitetsmålen[redigera | redigera wikitext]

1. Begränsad klimatpåverkan

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.

Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås

2. Frisk luft

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

3. Bara naturlig försurning

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.

4. Giftfri miljö

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

5. Skyddande ozonskikt

Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

6. Säker strålmiljö

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

7. Ingen övergödning

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

8. Levande sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

9. Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

11. Myllrande våtmarker

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

12. Levande skogar

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. För att bevara näringsstatus är strävan att graden askåterföring ska ökas.

13. Ett rikt odlingslandskap

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

14. Storslagen fjällmiljö

Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

15. God bebyggd miljö

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.


16. Ett rikt växt- och djurliv

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.


Miljömål: generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål[redigera | redigera wikitext]

Generationsmålet är ett inriktningsmål och lyder

"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

Miljökvalitetsmålen är de övergripande målen för varje område och anger den kvalitet som ska uppnås.

Etappmål anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Tretton etappmål antogs våren 2012 inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Sedan tidigare finns ett etappmål för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Etappmålen ska underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

Delmålen, som numera är avskaffade nationellt, angav steg på vägen för att varje kvalitetsmål och skulle i de flesta fall uppnås tidigare än miljökvalitetsmålen. Det kunde finnas ett eller flera delmål för varje miljökvalitetsmål. Delmålen var inte utformade för att täcka alla aspekter av ett miljökvalitetsmål. I vissa län finns fortfarande delmål.

Målår[redigera | redigera wikitext]

När miljökvalitetsmålen beslutades bestämde man att de ska vara uppnådda inom en generation, vilket preciserades till år 2020, utom för målet Begränsad klimatpåverkan, där målåret sattes till 2050.

Delmålen hade målår närmre i tiden.

Nationella, regionala och lokala mål[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen beslutar om generationsmål och miljökvalitetsmålen. Länsstyrelserna har ansvar för regional anpassning av mål, regionala åtgärder för det egna länet samt följer upp hur det går. Många kommuner tar även fram egna lokala mål och åtgärder.

Uppföljning av målen[redigera | redigera wikitext]

Både på nationell och regional nivå följs målen upp årligen, med en bedömning av om målet kommer att nås i tid. Som underlag för bedömningar används bland annat en stor mängd indikatorer[1], som presenteras på miljömålsportalen.

Fördjupad utvärdering av miljömålen[redigera | redigera wikitext]

År 2012 lämnade Naturvårdsverket en fördjupad utvärdering, den tredje i sitt slag, av miljömålen och generationsmålet till regeringen. Den togs fram i samverkan med övriga myndigheter som har ansvar för miljömål. 14 av 16 miljömål kommer inte att uppnås med nuvarande insatser. Skyddande ozonskikt kommer att nås och Säker strålmiljö är nära att nås Tre förslag från rapporten för att snabba på miljöarbetet:

  • Säkerställ att redan fattade beslut genomförs!
  • Utveckla strategier för en hållbar konsumtion!
  • Kommunicera och informera mer om möjligheterna med miljöarbete!

En fjärde fördjupad utvärdering väntas komma 2015. [2][3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ indikatorer
  2. ^ ”En fördjupad utvärdering 2015”. www.miljomal.se. http://www.miljomal.se/fu. Läst 9 januari 2015. 
  3. ^ ”Fördjupad utvärdering av miljömålen”. www.naturvardsverket.se. Arkiverad från originalet den 9 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150109124259/http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Fordjupad-utvarderingav-miljomalen/. Läst 9 januari 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]