De kalla krigsvintrarna
De kalla krigsvintrarna kallar man de tre vintrarna 1939/1940–1941/1942, som var osedvanligt kalla i Sverige och resten av Norra Europa.[1][2] Hundratusentals människor, såväl civila som soldater, frös ihjäl, t.ex. under vinterkriget och Leningrads belägring.
De kalla krigsvintrarna inföll då såväl jorden som helhet och norra halvklotets vintrar hade ett temperaturmaximum. Det är en låg korrelation mellan Sveriges och klotets temperaturanomalier. Gemensamt för de kalla vintrarna är att kylan täckte större delen av Europa och Sibirien.[3][trovärdig källa?]
Vintrarna i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Hela Sverige hade kallt. Den sista av de tre vintrarna var allmänt den kallaste och i de östra delarna av Götaland och Svealand var det rekordkallt. I Stockholm var medeltemperaturen för de tre månaderna −7,8 grader. Haparanda hade −15,4, Göteborg −5,1 och Lund −4,0 grader[4]
De enskilda vintrarna
[redigera | redigera wikitext]Vintern 1939–1940 var kall eller mycket kall i så gott som hela Sverige. Vintern hamnar på fjärde eller femte plats bland århundradets kallaste. I Växjö och Storlien var det den näst kallaste. Det var obetydligt snö utom på enstaka platser i Norrland.
Vintern 1940–1941 var kall eller mycket kall i hela Sverige utom längst i norr där det var nära normala temperaturer iakttogs. Det var den tredje kallaste vintern i bl.a. Gävle, Särna, Växjö och Malmö. Det var obetydligt snö i hela landet.
Vintern 1941–1942 var mycket kall i hela Sverige, I östra delarna av Götaland och Svealand var den extremt kall. Rekord noterades i bl.a. Jönköping, Kalmar, Skara, Stockholm, Visby, Uppsala, Västerås, Västervik och Växjö. Det var normal nederbörd men på en del håll torrt väder.[5]
Köldrekord
[redigera | redigera wikitext]I Sverige hade man ett köldrekord på −53 °C från Malgoviks folkskola i Vilhelmina i södra Lappland den 13 december 1941. Senare (i februari 1966) noterades en lika låg temperatur vid den officiella SMHI-stationen Vuoggatjålme.[6]
Exempel på medeltemperaturen under de kalla vintrarna ges i tabellen. De två vintrarna före "De kalla krigsvintrarna" är med för jämförelse.[5]
| Ort | 1937–38- | 1938–39 | 1939–40 | 1940–41 | 1941–42; |
|---|---|---|---|---|---|
| Karesuando | −10,4 | −11,4 | −16,6 | −14,1 | −17,9 |
| Stockholm | −1,2 | 0,3 | −6,6 | −6,2 | −7,8 |
| Göteborg | 0,7 | 1,6 | −4,0 | −4,2 | −5,1 |
| Lund | 0,9 | 1,6 | −3,9 | −3,2 | −4,0 |
Trafikproblem
[redigera | redigera wikitext]Den starka och långvariga kylan förorsakade en hel del svårigheter för tågtrafiken. Ett exempel är att den stränga kylan våren 1940 förorsakade tågförseningar ända in i mitten av juni samma år, på grund av att det ur säkerhetssynpunkt var nödvändigt att sänka hastigheten vid de mycket talrika platser, där det fann tjälknölar. Det inträffade också många rälsbrott. Även snön bidrog till problem. Ett kraftigt snöfall under senare delen av januari 1942 i förening med storm och kyla, vållade järnvägsdriften åtskilliga svårigheter över stora delar av Sverige. De vedeldade loken utbyttes i största möjliga utsträckning mot koleldade och trots att lokkoppling användes vid flera tillfällen, körde tågen fast i snödrivorna och måste skottas fram. Ett mycket besvärligt driftavbrott inträffade i Skåne i mitten av mars 1942 i anslutning till en svår snöstorm.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Många värmerekord slogs under 00-talet”. SMHI. 18 december 2009. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130801035431/http://www.smhi.se/klimatdata/manga-varmerekord-slogs-under-00-talet-1.8934. Läst 18 december 2012.
- ^ Arnd Bernaerts. ”The three years cold package & the war”. Booklet on Naval War changes Climate. Arkiverad från originalet den 27 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110727054327/http://www.1ocean-1climate.com/the-three-years-cold-package-and-the-war.php. Läst 18 december 2012.
- ^ Jonny Fagerström (22 september 2011). ”Våra kalla vintrars geografi”. The Climate Scam - Stockholms-Initiativet. Arkiverad från originalet den 26 december 2011. https://web.archive.org/web/20111226225008/http://www.theclimatescam.se/2011/09/22/vara-kalla-vintrars-geografi/. Läst 18 december 2012.
- ^ Martin Hedberg (3 mars 2010). ”Kalla vintrar”. Väderblogg. Arkiverad från originalet den 21 december 2011. https://web.archive.org/web/20111221065343/http://blogg.klart.se/kalla-vintrar/. Läst 18 december 2012.
- ^ [a b] Iseborg, Raoul (1997). Väder och oväder under 1900-talet. Stockholm: Rabén Prisma. Libris 7408349. ISBN 9151831945
- ^ ”Det svenska köldrekordet | SMHI”. www.smhi.se. SMHI. 2011-11-14, uppdaterad 2021-12-13. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/det-svenska-koldrekordet-1.5114. Läst 12 september 2024.
- ^ Gunnar Ekeving. ”Svårigheter beträffande persontrafiken till följd av kylan vintern 1939/40 1940/41 och 1941/42”. Gunnar Ekeving. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100821103859/http://www.ekeving.se/hg/BD-svar-ptr-kyla.html. Läst 18 december 2012.